Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rytterlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rytterlig
— 691 —
Rådsam
och kommit enom på lifvet. Berch (Nya
sv. bibi. 2:296).
Rytterlig, adj. Ridderlig? [T. ritterlich?]
sådant rvtterligit skick hafve, som itt
kongligt hoffolk tiener. Carl 9 rimkr. 130 (1571).
Ryttersk, adj. Ridderlig? the sööla sigh
uthi löösachtighetenne ... och icke en gång
slå sijn öghon nidh therföre, uthan roosa
och skräppa ther uthaff, och låtas ther uthaff
vara sådana väldighe kaxar och rytterske
karlar, at them borde medh rodhe
book-stäffuer i Calenderne inscrijffuas. L.
Laurent» Nyårspred. E l b.
[Rå, f. och n., se Arkiv 2:271.]
Rå, adj. then råå deghen. 2 Mos. 12:89.
folkit baar råån deegh. 12:34. rååt köt. 3
Mos. 13:14. thet råå kötet. 13:16. råt træ.
Gust. 1 reg. 3: 319.
Råcka, f. Flöte, på botnen (af
hummer-tinan) lägges et par stenar, at tinan må
sjunka ned, och vid henne bindes et rep
med en vete eller råcka, som på vatnet visar
hvaräst tinan skal igentagas. Linné Vestg.
resa. 191.
Råd, n. Gudh giorde theras rådh (anslag)
om intet. Neh. 4:15. Herren haffuer
grundat iordena genom wijsheet, och genom sitt
rådh (förstånd) tilreedt himmelen. Ord. 3:19.
The anslagh warda til intet, ther icke rådh
(öfverläggning) är medh. 15:22. medh rådh
(klok beräkning) moste man örligh föra. 24: 6.
fick han för rådh (beslöt han), at wenda om
igen. Ap. gern. 20:8. mitt hierta fick til
rådz (föll på det rådet), at iagh straffadhe
Rådhherranar. Neh. 5: 7. Thet moste hielpa
tigh, at tigh kom thet til rådha, at tu til wår
Herre gå wilt. Judith 10:15.
krijgsknech-terna tyckte rådh (rådlig åtgärd) wara slå
fånganar j hiäl, at ... icke skulle någhor
vndfly. Ap. gern. 27:42. Migh synes wara
rådh, at tu wender igen. Tob. com. B 4 b.
Hvadh blifver oss till rådhe (hvad är rådligt
för oss att göra)? Hund Er. 14 kr. v. 275.
Råd, n. Hjul. [T. rad.] Eder är unsagt
medh galga och rådh. R. Foss 49. Böfvel,
galga, rådt, svärd. A. Laurent» Hust. 101.
Råda, tr. och intr. [Fsv. ra]ta, Isl. raöa.]
1. Hitta på, utgrunda, uttyda, rådha vppå
mörkt taal. Dan. 5:12. Hon skulle den
drömmen råda. Sv. forns. 2:397. — 2. Låta
ske, laga, bestyra. Råde Gudh oss icke
ångrar en gong, att wi widersakade Götstaff
Erichson. Svart Kr. 16. Gudh rådhe nu
väl Och hielp oss väl hem til lande. Hund
Er. 14 kr. v. 318. — 3. Förskaffa. Jagh
rådde migh tienstafolck. L. Petri Sal.pred.
2: 7. man rådher sigh een Postillo. Kyrkord.
4 a. han var een ... stark man ... hade ock
thereffter rådt sigh värio, nembl. en mächta
stoor jernadh klubbo. Kr. 31. rådendis siig
opå then deel, som till sådana samqwemd
will behoff göres, synnerligen öll, bröd,
heste-foder. Gust. 1 reg. 13:235. — 4. Beherska,
styra, then som rådher sitt sinne är bätre
än en som städher winner. Ord. 16:82. —
5. Aga. hafva föräldrar thet (barnet) . . .
hårdeliga rådt, at döden ... ther uppå föllier.
Emporagrius 109. — Rådas, dep. Rådas
v i d, rådgöra, rådhens widh hwadh j skolen
göra.- Dorn. 20: 7. rådhens widh medh hwar
annan. 2 Macc. 11:86.
Råda, intr. Råka. [T. gerathen.] vårt
käre fädernesland och vij alle äre uthi månge
fahrligheeter rådde. Stjernman Riksd. 1:
682 (1612).
Råden, part. pret. Rådd, häfdad. hon
hade födt barn, epter som hon rådhen war.
O. Petri 2 Post. 13 b.
Rådfader, m. han med sin bud och
breff Rådhefadherin haffuer warid tiill thetta
vproridt. Gust. 1 reg. 6:146.
Rådfrågan, f. en rådhfråghan, ther en
beclaghar then nödh och bekymber han
haffuer j sitt hierta och samwet för enom
androm och begiärar godh rådh. O. Petri
2 Post. 65 a.
Rådfrägelse, f. then bekennilsen eller
scrifftemål som man nw gör för presterna
skal man icke annerlunde hålla, än for en
rådhfräghilse. O. Petri Sakr. 3 b.
Rådfull, adj. Rådig, förslagen, listigh
och rådfull. U. Hjärne Vitt. 81.
Rådföra, tr. Fulmächtige af alle städer
... måtte på en belägligh tijdh och stadh
komme tilsammen . .. dhå vij ville hafve våre
gode män ther til städhes, at gifve them vår
mening tilkenne,... ther opå the och kunne
them j bäste måtte rådhföre (rådföra sig med
dem). Stjernman Com. 1:461 (1602).
Rådgifva, tr. var aldrig otacksam emot
honom som tig rådgiver. Hermelin D6a.
Rådgod, adj. Rådig, wijsheet är hoos
the rådgodha. L. Petri Sal. ord. 13:10.
Rådgärd, adj. Rådig, vittre rönte och
rådgjärde Svenske herrar och män. J. G.
Hallman 2. [Efter Konungastyrelsen
(Gee-tes uppl. s. 18): "hava många witra ok rönta
rådh giärda män", där rddhgiärdamän är
ett sammansatt sbst. (av radhgärdh, rådslag)
med bet. rådgivare.]
Rådlighet, f. Foglighet, lämpa. Thet
ær icke sådanth partij ath the latha siig segia
til noghen rådelighet. Gust. 1 reg. 4:139.
Rådlägga, tr. Råda, tillråda. [Isl. [-råd-leggja.]-] {+råd-
leggja.]+} Tycker oss skääl vara atj radleggia
för:da män ... at the afflata saadana hinder.
H. Brask (HSH 13:66). radleggen them til
thet bestå at the haffue gud för ögan. Dens.
(Ders. 14:79.)
Rådlöst, adv. Besinningslöst, utan
öfverläggning. Hwad en tencker rådhalöst, thet
skal fehla. L. Petri Sal. ord. 15:22.
Rådrik, adj. Rådig. Then som nu
rådrik är han säge hvad han vet. Spegel
Tillsl. par. 105.
Rådsam, adj. 1. hvadh som ... af H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
