Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rås
— 693 —
Rädsel
gande, skal och vedh straff tilgörende vare
förbudit... at hafve eller bruke jacht, skytter,
rhårep eller annet sådant. Stjernman Com.
1:412 (1593). Se Utsnara.
Rås, f. Kärr, sump. (Jfr Schlyter Ord.
ras, vatnras.) The säja han (Nilen) begyns
i Congo ur en rås. Spegel Öpp. par. 37.
Råska, f. Fuktighet? [Nor. raaske [-fuktighet.]-] {+fuk-
tighet.]+} Broddvältar någon sin åker sedan
säden om vårtijdh upgångin är, tå håller
råskan sigh bätre vijdh roten. Colerus
1:96.
Råt, Rått, Rott, n. Var. (Rietz råt.)
råt, vaar, sanies, pus. Comenius Tung. index,
uthkramma råtet. Ders. medh bloodh, waar,
råtth och stanck skal tu omklädher wara.
P. P. Gothus F4b. råttet aff böldarna.
Dens. Ee 3 b. The (örterna) geffua ifrån sigh
wijn, olia och balsam. Men tu giffuer ifrån
tigh spåt, råt, spyior och skarn. P. J.
Gothus Synd. sp. B 4 b. illalochtande rott.
Calv. B la. råttfulla såår. Colerus 2:55.
Rott. Lind Ord.
Råtappig, adj. lägga halm hvarftals ibland
råtappugt hö. Carleson 200.
Räbbe, m. Räf. [Isl. rebbi. B. Hald.]
Ther nu Vargen lågh blodigh på markena,
kom Räbbe tattandes til honom. Balck
Esop. 108.
Räcka, intr. han tå nalkades in til
Da-mascum, så at han reckte see stadhen. L.
Petri 3 Post. 43 b.
Räckebolster, m. Långbolster (i motsats
till hufvudbolster, hufvudkudde, örngått).
en godh op reedh sengh med eth tydzth
reckebolster. HSH 19:165 (1506). gode gestæ
senger med recke bolster, hwffuedh bolster,
lakæn. 19:167. Hyendet är aff fiedrar ...
Räckbolstret är upfylt medh loo. Comenius
Tung. 572. Räckebolster eller matrasse.
Lagerström Jean 38.
Räckebänk, m. Sträckbänk. [Mnt. T.
reckebank.] reckebencken och alle hände
marter. Stjernman Riksd. 1:298 (1569).
Räckenagel, m. Verktyg, hvarmed skinn
sträckes och skafves. (Jfr Rietz.)
Räcke-naghel, ansarium, scalprum sutorium,
smi-lium. Helsingius.
Räckespade, m. = Räckenagel,
räckie-spade, scalprum sutorium. Comenius Tung.
index. Mång ilaka ordh the på migh (en
skomakare) förde, Men jagh togh til min
räckespade,. .Jagh laska them til. S. Brasck
Ap. gern. L1 b. Jag tig med räckespaden
om halsen sliter. Förl. sonen. I 3 a.
Rädd, adj. och (lejonet) är intet redt för
thet the äro monge. Es. 31:4. itt räddt
harahierta. p. Erici 1:94 a.
Rädda, tr. Skrämma. [Fsv. räpa, Isl.
hræÖa.] thet (underverket) är icke skeedt j
then acht at thet skulle rädda idher frå mich.
O. Petri 2 Post. 124 b. ingen skulle rädda
tigh, och monge skulle knechta för tigh.
Job 11:19. ingen toorde redda them (lejonen)
bort. Nah. 2:11. Then som kastar steen
til foglar, han reddar them bort. L. Petri
Sir. bok 22:25. Ingen läte sigh redda från
thetta barnet (Jesus) för thes domare
embetes skul. P. Erici 1:69 a. man reddar
barn medh een ärte blåso. 1:195 b. thet
trätt (trädet) han ider förbödh, Och reddade
idher med then hårda dödh. Myst. 15. han
läter intet redda sigh medh ondom ordom.
Balck Krist. ridd. A 8 a. at redda och giöre
hestarna skygge. Schroderus Liv. 616.
Bättre är at rädda oxarna medh roop och
ord, än med hugg och slag. Colerus 1: 88.
han är till denne bekiännelse eij räddat eller
nödgat. Adlersparre Hist. saml. 2:305
(1652).
Rädda, f. Rädsla, intet ther uti (i målet)
döllia för räddo ... skul. Emporagrius 285.
Räddan, f. Räddning, menniskione, som
ligger vnder syndenne, dödhen och heluitit,
ståår alz ingen reddan eller återlöösn fore,
vtan j Christo aleena. O. Petri Klöst. C 4 b.
Räddeliga, adv. Med räddhåga. [Isl.
hrædiliga.] Comenius Tung. index.
Räddelighet, f. Räddhåga. Hund Er.
14 kr. s. 132.
Räddhogad, p. adj. är någon af naturen
räddhogad, och kan icke se sin fiende utan
förskräckelse. Rydelius Sed. 36.
Räddhoge, Räddhuge, Räddoge,
Rädduge, m. Räddhåga, heluetis pina är
rädduge. O. Petri 1 Post. 106 b. Lagsens
gerninga gioorde the ... för reddugha skull.
L. Andreæ A 2 a. och wore bättre at wara
dödh, än medh reddoga leffua. Lælius
Jung. sp. Aa8. Reddhoghe är icke j
kär-lekenom, vthan fulkommeligh kärleek
vth-driffuer reddhoghan, Ty reddhoghen haffuer
pino. 1 joh. 4:18. Idhar reddhugha
(räddhåga för eder) och förfärilse skal Herren
läta komma offuer all the land ther j inresen.
5 Mos. 11:25. Herren lät hans (Davids)
redhogha komma offuer alla Hedhningar.
1 Krön. 14: 17. wachtarenar bleffuo
fÖr-skreckte aff reddhogha. Matth. 28:4.
wan-drandes j Herrans reddhogha (fruktan). Ap.
gern. 9:31.
Räddhogse, adj. the äro uthi stridhen
tröghe och reddhogse. L. Paul. Gothus
Mon. turb. 237.
Räddighet, -dog-, -dug-, f. Räddhåga.
begynte wij alle att skelffwa och föllo i stor
reddughet. — Tå bleffwe wij alle hordelige
bedröffwade aff osäielig sorg och reddogett.
HSH 2:10,11 (1522). The rijde från
Stoc-holm med hastighet Uthi al som störste
reddighet. Hund Er. 14 kr. v. 479.
Rädsel, f. Rädsla, fruktan, är iach
herren, hwarest ar thå min rädzl? efther
thet mit helga nampn försmädhes dagliga.
O. Petri Men. fall H 4 a. Och een rädzl
kom på markenne j läghret, och på hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
