Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rönlig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rönlig
— 701 —
Röta
. .. Och tå skal iagh röna, icke theras ord
som så vpbläste äro, vthan krafft. 1 Cor.
4:19. en brodher warder rööndt j nödhenne.
Ord. 17:17. — Impers. Joseph thet på
en-dalychtonne röntes, at honom mykit
nyttighare war, at Gudh lät sälia honom in j
Egypten, än när (om) han hade lätit honom
hema bliffua. P...Erici 4:53 a. — Refl. at
han (Gud) Christum strax effter döpelsen ...
stötte vth j wilda öknen ... thet rönnade sigh
(såg ut att öfverensstämma) ganska illa
medh the orden, Thetta är min älskelige
Son. P. Erici l:i?6a. (Jfr Isl. reynast
einum illa) — Part. Bepröfvad. Han var
en rönter man, och vel förfaren.
Svedberg Ödn. b 2 b, The äro the röntaste, bätste
och stadigaste Christne, them Gud igenom
motgång försökt hafver. Sabb. ro 1: 868.
Rönlig, adj. Märkbar, synbar, på theras
bön en rönlig värkan sker. Kolmodin Qy.
sp. U 418.
Rönsk, adj. Brunstig. En rönsk bock.
Lind Ord. Rietz. 549a. Jfr Rån sk.
Rönskas, dep. Vara brunstig. Stundom
rönskas han (hjorten). Comenius Tung. 198.
Kätias (rönskas) är fäachtigt. Ders. 825.
Bocken rönskas. Lind Ord.
Rör, f. och n. [Fsv. =, Isl. reyrr, m.;
Mnt. ror, T. röhr, n.] 1. Fass, säf. ath han
lather skære then mesthe rör han offuer
kommer til ath teckia tighellager med oc
lather henne ther bliffua liggiandis til redhe
til våren ath hon må hemptes med bather.
Gust. 1 reg. 4:93. Herren skal slå Israel,
såsom rören böyes j watnefta. 1 Kon. 14:15.
— 2. Arm (på ljusstake). Sex röör skola
vthgå på sidhonar aff liusastakan,... huar och
een röör skal haffua tree skålar. 2 Mos. 25: 32,
83. — 3. Bössa, en warhaffttigh käril, medh...
ett lohgtt Röör, och vnder bältedh ett stackett
röör (en pistol). Fin. handl. 10:26 (1562).
Rör, f(?). Utsot. [Mnt. ror, T. ruhr, f.]
Lye n ter i a, mykin stoolgong ther en är
lööslijffuat, thet ock kallas röör. —
Dysenteri a, blodsot, rödha röör. Var. rer. voc. D 4 a.
Röra, tr. 1. Then som rörer (upprörer)
haffuet, at thes bölior fräsa. Jer. 31:35. the
helgha Gudz menniskior haffua talat, rörde
(drifné) aff them helgha Anda. 2 Pet. 1:21.
— 2. Beröra, förmäla, wij tilförna nogot
rörth haffua vtj vår scriffuelse tiil eder om
en skalk. Gust. 1 reg. 4:138. briister oc
klagemååll som för oss rörde worde. 6: 99.
han rörde om Arcken. 1 Sam. 4:18. här
om rörer han aldrig thet minsta ord. L. Petri
1 Post. a 4 b. hafver han intet rört om . . .
sit ährende. A. Oxenstjerna Bref 2:241.
— 3. part. Rörd, lam. Jesus botadhe en
kranckan man, som war rörd, then wij kalle
Borttagnan. L. Petri 2 Post. 270 b. han föll
nidh på jorden och vardt uppå en sidha
rörd. Schroderus Liv. 771.
Röra, f. et litet tråg med röror, som
kycklingen skulle hafva til mat. Sahlstedt
Sas. om tuppen 16.
Rörd, f(?). Lamhet. (Se Röra 3.)
Apo-p lex i a, heelt slagh, heell rörd.
Hemi-plexia, Paralysis, halff rörd, halfft
slagh. Var. rer. voc. D 4 b.
Rörig, adj. [T. riihrig.] 1. Rörlig, som
kan röras, lätrörighe vapn — tungrörig
rustning. Schroderus Liv. 615, 616. — 2.
Rörlig, snabb, rask. Rörig, Agilis.
Schroderus Lex. 75. somblighe ladhe harnischet
an och försöckte huru vighe och rörighe
the ther uthi voro. Schroderus Liv. 869.
länge lefva sundh och helbregda, och i månge
åhr vara rörigh. A. Månsson Åderl. 84.
Att så mycket starckt och rörigt (arbetsfört)
folck sättia sig neder å landzbygden i
back-stufvur. Stjernman Riksd. 2:1113 (1649).
starcke och rörige inhyseskarlar. Ders. rörig
på sin ålderdom. Mörk Adal. 2:156. — 3.
Liflig, hetsig? I brunetta skönheter, som
gärna ären hitsigare, rörigare och
ärelystnare. Dalin Vitt. 5:380. et rörigt sinne.
Celsius Er. 14 hist. 8.
Rörlod, n. Bösskula. (han) bleff
egenom-skutten iffrå the Swenskes skandz medh ett
rörlodh. Svart Kr. 31.
Rörsabel, m. Sabel, äfven inrättad att
nyttjas som skjutgevär. Adlersparre Afh.
229.
Rörsel, f. Rörelse, kölden gör en tung
och sinnets rörsel dämpar. Geisler 379.
De blinde få sin syn, de döfve ricktig
hörsel, De halte färdig gång, de döfve lif och
rörsel. Kolmodin Qv. sp. 2:119. Jag låg
som andelös på jorden, utan rörsel. 2:588.
Tu har dantzat, hoppat och sprungit, ei
märckiandes hvem som gifver tig rörslen.
Rydelius Sed. 11.
Rörstock, m. Bösstock. Skråord. 320
(1546).
Ros, f. Ljumske. [Fsv. =.] Nedre vidh
liumskan (rösen). Comenius Tung2b$.
swol-mar j rösen — swlme j röserna. B. Olavi
116 a. tenne siuckann (pestilentien)...
försöckte mig i enn halff fierdingz timme i
hoffvedet och i alla lemmer och i rösone,
ther jag tilförende haft hade döda suulnenn.
Link. bibi. handl. 1:68 (1579). Rietz under
rör 1.
Rösja, f. Rös, stenrös. [Fsv. rösia.] the
togho stenar, och giorde ena rösio, och åto
vppå samma rösio. 1 Mos. 31:46.
Röska, se Ryska.
Röst, f. Ljud. rösten vphoff sigh aff
trum-meternar, cymbaler och annor strengiaspell.
2 Krön. 5:13. querns röst. Jer. 25:10. iagh
hörde . . . såsom een röst aff mykit watn,
och såsom een röst aff stoor tordön. Upp.
19: 6^
Röta, tr. Låta ruttna, låta förfalla. [Fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
