Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Röta ... - S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Röta
— 702 —
Sak
=, Isl. røyta.] Ingen bygger, vtan alle röta,
och bliffwa så Cronennes skatte gårdar platt
... förderfvade. Gust. 1 reg. 13:249.
Röta, intr. Råma, böla. [Fsv. =, Isl.
rauta.] Hon (qvigan) röötar ynkelig.
Eure-lius Vitt. 59. Rietz under Riota.
Röte, m. Vintrens slask och rote.
Spegel G. verk 71.
S.
Sabel, m. Sobel, sobelskinn. [Mnt. sabel,
zabel; E. sable; Isl. safal, n. safali, m.]
(Gud) kläder Zablarna med miukt och
kåst-bart skin. Spegel Öpp. par. 58. svept i
sabbel och mård. Sv. forns. 1:217. sabbel
skind. Ders. Sabbel. Comenius Tung.
index. kiortlar, medh sablar oc mårdar
under-fodrade. Petrejus Beskr. 3:19. klädder i
loar och räfvar, mårdar och sablar. A.
Lau-rentii Verld. speg. 353.
Sabel, m. Huggsvärd. Skrifves ofta
sabbel, t. ex. Wallenius Gram. C 5 a; S.
Brasck Ap. gern. C 4 b; Comenius Tung.
713.
Sack, m. Eg. säck, påse; spenamn på
krämare, itt (skepp) som konung Cristiern
och the sacker (Lybeckarne) hade laatt
(lastat) med kopper, och skulle till
Dan-march med. HSH 2: 19 (1530-talet). Jfr
Knappsack 2.
Sackna, intr. Sjunka, sätta sig, lägga
sig. han stillade stormen at bölierna
sack-nade. Rolander 17.
Sadelbössa, f. Pistol (som hängde vid
sadeln.) Rychte strax uth sin sadellbyss.
Hund Er. 14 kr. v. 33.
Sadelknekt, m. Ridknekt. [T. [-sattel-knecht.]-] {+sattel-
knecht.]+} Salknekt. Lönbom Uppl. 3:98
(1672).
Sadelrör, n. = Sadelbössa.
Skjutgevären voro dels långa, ... dels korta, hvilka
bestodo af sadel- eller bälterör.
Adlersparre Afh. 221. han (ryttaren) rychte uth
ett sitt sadelröör. Girs Er. 14 kr. 30.
Sadelstad, m. Sadelns ställe på
häst-ryggen. ther var itt vaadh, Stodh hesten
op i sadellstadh. Hund Er. 14 kr. v. 283.
Sadeltaska, f. Mindre ränsel eller
kappsäck. [T. satteltasche.] Saaltaska.
Comenius Tung. 486.
Saft, n. Thet liuflige vijnbäärsafftet.
Comenius Tung. 440.
Saga, f. Det som säges, sägen, tal. syn
är saghw rikast (Isl. syn er sögu rikari). O.
Petri Äkt. C 2 a. ingen minnes, eller af
sanno sågo vet, huru hans förfäder eller
fångamän först thertil (till egendomen) komne
äro. Lag 1734 J.B. 15: l. Thesse alle
samman skola göra itt ordspråk om honom, och
ena sagho och gåto. Hab. 3 (2:6).
Förnom-stigt folck haffuer förnomstigt taal, och theras
saghor tiena til förbättring. L. Petri Sir.
bok 18:29.
Sagelhammare, Sägelhammare, m.
Svanshammare, [af Mnt. sagel, zagel; T.
zagel, svans, stjert. T. schwanzhammer.]
Thu mötte och wäl lathe marchus
hammer-smedt göre ther j store hammersmidien en
eller twå små hambrar, then som kalles enn
Sägelhammer, ther kunde man dha lathe slå
allehonde wräklinger och annet sådant smått
smide. RR 1/s 1544. mötte och vpbygges
en lijthen hammer, thenn man kaller en
Sagelhammer. RR 9/t 1545.
Sajen, n. Ett slags ylletyg eller sars.
[Mnt. sayn, sayen; F. saie, It. saia.] Stycke
halffsäijen. Stjernman Com. 1:134 (1555).
blomerat Sayn. 2:233 (1639). the ringere
måge väl låte sig nöije med... ullen,
kam-lott och sayen. Riksd. bih. 239 (1589).
oför-mögnere måge draga kläde, saijen och
ma-cheijer. Ders. Til menighe hofuedh schall
bestyres blått och huit klädhe, Item blått
Sayenn. Tegel Er. 14 hist. 32t (1561).
Sak, f. 1. Fall, händelse. (Jfr
Söderwall sake.) waaret (vore det) sa ka ath
naager funnes som ... inne holla eller dölia
wilia noghors mandz gooss. Gust. 1 reg.
1:94. Ær och så saka ath nogon gensegn
her j mott finnes. 4: 291. (Mnt. were it sake,
is dat sake.) — 2. Skäl, orsak, grund, iagh
icke vthan saak giordt haffuer, hwadh iagh
ther inne giordt haffuer. Hes. 14:23. thet
skal wara saken (hvarföre fristäder inrättas),
at tijt skal flyy then som itt mandråp giordt
haffuer. 5 Mos. 19:4. Är thet ock rett, at
man skil sigh widh sina hustru, för allahanda
saker skul (för hvilken orsak som helst)?
Matih. 19:3. för hwadh saka (plur.) är titt
hierta så illa til fridz? 1 Sam. 1:8. Sakerna
ther til haffuer hans nåde vel manga. Gust.
1 reg. 4:203. gudz forszmedilsze war szaken
till theris straff. 5:169. the ... haffua tagit
seg ith opror förre oc obestond emote oss,
gud wett för huad saker. 6:70.
clösterleff-werne medh sit lyffte är een saack til alt
thet oondt är. O. Petri Klöst. Dia. —
3. Brott, brottslighet. Jagh finner ingen
saak medh honom. Joh. ev. 18:38. rådslog
Konungen medh sina men ... wid hwadh
sätt the mötte taga them ("gislarne") widh
halsen, icke wetandes hwadh the skulle
giffua them för saak (för hvad brott de
skulle anklaga dem.) Svart Kr. 6. — 4.
Saköre. wnner iac thöm xl mark saker at
wpbæra aff theris landbor. Gust. 1 reg. 1:5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
