- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
705

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Samband ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Samband

— 705 —

Samlikt

som präster bruka, Colobium, exomis.
Comenius Tung. index.

Samband, n. Sammanbindning,
sammanhållning. Föruthan hennes (Pallas’)
samband är vår (krigsmännens) hoop En lös
onyttig skara. Stjernhjelm Fredsafl 2 intr.

Sambländning, f. Beblandelse. han
hadhe ingen kötzligh samblendning medh
henne. Matth. 1: 25 (glossa). Jagh ...
haffuer fått köttz skapnat... aff manz sädh
genom lusta, j sambländning. Vish. 7:2.

Sambund, n. Sammanbindning, thenne
Laghen synes vara icke annat än som itt
sambund af snälle efftertänklige ord och
ordkynde. Stjernhjelm Föret, till Vestg.
lagen.

Samdraga, tr. Öfverenskomma. thet
meenige beslut, szom . . . endrechteligen
szamdreckt och beslutet bleff. RR 26/2 1544.

Samdrycke, n. Dryckeslag. [Isl. [-sam-drykkja.]-] {+sam-
drykkja.]+} Kong Römer hade samdrycke eller
gästabod om julen hos Bergfinn. Björner
Kämp. Nor g. uppf. 1.

Samfång, n(?). Ett slags skinn
(förmodligen eicorrskinn). x timber samfong.
Gust. 1 reg. 3:230. xiiij timber szamfang
{uppburna i skatt i stället) för xiiij
mård-skin. 7:105. ett gråskindz reme foder aff
ssamfong. Skråord. 314 (1546).

Samfälla sig, refl. Förbinda sig,
öfverenskomma. han samfelte sigh medh honom
til at göra skep. 2 Krön. 20:36. Judanar
haffua samfelt sigh, at the wilia bidhia tigh,
at tu skalt j morghon läta Paulum komma
vth för Rådhet. Ap. gern. 23: 20. hafwe wij
besworidt och samfält oss, att wele vtgå, medt
hans nåde, man aff huse. Dipl. Dal. 2: 256
(1543). När een sådana flijt och ö|fning
samfeller sigh medh bönen. L. Petri 1
Post. Fia. både parterne sigh medh eeds
förpligtelse samfella och förbinda skulle.
Kr. 103.

Samfälleliga, adv. Samfäldt, war
sam-felleligha stadfest wt åff osz och wårt
elske-lige rikis råd, at wåpnesyn skall optagis.
Gust. 1 reg. 3:318. oss loffuadt och tilsagt
haffue atj samfelleligha wele hiälpa till att
aff stilla sådant. 7:79. varth samfelleligh
beslutet och samtygth. 4: 48.

Samfäll ig, adj. Samfäld, oafbrutet
pågående. göra ... fester uthi tijo samfällighe
daghar. Schroderus Liv. 554.

Samfällning, f. Sammansättning,
förening. Lwtherss tro ... i rijkijth jndragin är
alle crisna menniskior tiil stoor siäle wadhe
... om gud medh syna nadher och crisna
menniskiorss samfelningh och motestandh
kan thet ekke förmena. Gust. 1 reg. 4:418.

Samföljande, p. adj. På hvarandra
följande, tiäna uthi sex samfölliende åhr.
Stjernman Com. 1:935 (1626).

Samgång, m. Sammandrabbning, strid.
[Isl. samgangr.] paa thet siiste komme (the)

saman mett thw swerd, och i then samgangh
giorde Swen Laurisson hanom ett littit saar.
HSH 29:86 (1540).

Samhåll, n. Sammanhållning, förening.
[Isl. samhald.] så skal på thenna stund
Eländet foga oss tilsamman i ett sinne, Och
samhåld hielper vist, at vi nedslagne vinne.
Spegel Tillsl. par. 85. O skadlig pest för
land, där bofvar samhåld giöra!
Malmborg 21.

Samhållig, adj. Sammanhållande,
öfverensstämmande, enhällig, som håller med.
Vthi så måtto bliffuer Scrifften samhalligh
och henger tilhopa, at wij genom troon allena
bekomme syndernes förlåtelse. L. Petri
2 Post. 201 b. Heedningarna ... samhållighe
woro vthi ondzkonne. Sal. vish. 10:5. the
skulle wara samhollige medh them att driffua
Konung Götstaff vtaff Rijket. Svart Kr. 144.
the äro ... Gudi genwerdige och diefflenom
samhalüge; P. Erici 2:183 b. hvar man
skal vachta sigh och icke vara samhållig
medh them som fööra orettan lärdom. P.
J. Gothus Rel. art. 500.

Samhälligt, adv. Enhälligt, man
sam-helligt sig i Herrans huus insteller. Spegel
G. verk 283.

Samhänge, n. Sammanhang, vårt
tungo-måhl gifver ... så konsteligit samhänge, så
tydelig mening, så merkeligit efftertryck som
något annat. Spegel G. verk 4.

Samka, tr. tu skalt til tigh tagha
allahanda maat ... och skalt samka honom til
tigh. 1 Mos. 6:21. han dödde, och wardt
samkat in til sitt folk. 25:17. Joseph
sam-kadhe alla the peningar tilhopa som funnos
j Egypten. 47:14. samkadhe the sigh til
hopa endrechteligha. Jos. 9: 2. wil iagh
samka tigh til tina fädher, at tu skal samkas
j graffuena medh fridh. 2 Kon. 22: 20. hon
(myran)... samkar sin maat j andenne. Ord.
6:8. Hwart och itt diwr samkar sigh in til
sitt kön. L. Petri Sir. bok 13:19.

Samlag, n. 1. Förbund. [Isl. samlag.]
vinladhe han sigh alremäst ther om,
huru-ledhes han the Svenske och Göther, som
til-förende ... hadhe genom åtskilligh feigd och
krijgh förskingradhe oc försvagadhe varidt,
skulle åther kunna förlijka, och them til een
stadigh enigheet och broderligit samlagh
locka. Skytte Or. B 4 b. Förbundet eller
samlaget emillan Sverike och Påland.
Bure us Påv. stämpl. A 2 a. hafver han
beskylt the Evangeliske therföre, at the hadhe
samlagh och compact medh Turken. Varn.
B l b. de hafva hafft dygden och lyckan i
ett samlagh och förbund. Lindschöld Vitt.
131. — 2. Samqväm. Han blifver
oskicke-lig at vara i samlag och samqvem och at
pläga tienligit och förnöisämt umgenge med
folck. Svedberg Ungd. reg. 59.

Samlikt, adv. På samma sätt, lika med
hvarandra, öfverensstämmande, the alle

45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free