- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
709

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Samtycka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Samtycka

— 709 —

Sanka

manhang. alt thetta talet haffuer folgs åt
och waret samtligha talat. L. Petri Dial.
om nattv. B 7 b.

Samtycka, tr. och intr. [Fsv. Isl. [-sampyk-kja.]-] {+sampyk-
kja.]+} Konungen samtyckte (samtyckte till,
gillade) then daghtingan, som Lysias medh
Maccabeo och Judomen giordt hadhe. 2 Macc.
11:15. hadhe icke samtyckt theras rådh och
gerning. Luc. 23: 51. Saulus samtyckte hans
dödh. Ap. gern. 8:1. Om iagh nu gör thet iagh
icke wil, så samtycker (medgifver) iagh, at
Laghen är godh. Rom. 7:16. Tå the nu
lenge ther offuer rådhslogho, ... samtyckte
the (kommo de öfverens) om förlijkningena.
2 Macc. 14:20. tagh tigh wara, at tu icke
samtycker j (till) någhon synd. Tob. 4:6.
Wij wilie intet samtyckia j Antiochj bodh.

1 Macc. 2:22. I thenne tridhie meningen
samtycker (instämmer) Hieronymus. o. Petri
Klöst. A 2 a. Huar nw sådana böner skee
på itt fremande mål, thå kunna the som om
kring stå icke samtyckia j samma bön ...
epter thet the icke weta huad bidhit warder.

2 Mess. A 3 b. samtyckte (enhälligt antogo)
thå alle marsken för höffuitzman. Kr. 187.
wart och hållet itt möte i Arbogha ... och
ther skulle endregteligha samtyckias
(öfver-enskommas) hoo höffuitzman wara skulle.
Ders. 268. Sverker gamble vart af Östgötharne
först uthvaldh till konungh, och sedan
samtyckt (antagen) öfver heela rijket. L. Petri
Kr. 63. jag haffuer samtykt thenna
breff-ägare Her Oloff Olson för kyrkeherde i
Hoodals prestegäldh. Dens. (Gjörwell Nya
sv. bibi. 2:140).

Samtyckja, f. Samtycke. [Fsv. Isl. [-sam-pykkja.]-] {+sam-
pykkja.]+} Saulus hadhe giffuit samtyckio til
hans döödh. NT 1526 Ap. gern. 8:1. thet
skeer medh begges idhra samtyckio. Bib.
154-1 1 Cor. 7:5.

Samtyckt, f. Samtycke. [Fsv. Isl. sampykt.]
all folck, Som sin samtyckt och sijn hand
Icke hafr’ til mälte bundeskraft Gifvit ut på
pergament. Stjernhjelm Fredsafl 12 intr.

Sam varig, adj. Af samma varelse,
väsende, natur (6|aooügio<;). Sonen ...
samwa-righ medh Fadrenom j wäsendet. Falck 2 b.

Samvet, n. [Fsv. Isl. samvit.] 1.
Förstånd, insigt, iach them (brefven) i dag saa
las och offuerwog epter betzsta samwith gud
mich giiffwit haffwer. HSH 20:249 (1508).
Mose Herrans tienare migh vthsende ... til
at bespeya landet, och iagh sadhe honom
igen effter mitt samwett. Jos. 14:7. — 2.
Medvetande, the skola komma förtwiffladhe
medh theras synders samwet. Vish. 4:20.
— 3. Samvete. Jagh haffuer wandrat för
Gudhi vthi (med) itt gott samwet. Ap. gern.
23: l. somlighe göra sigh än nu samwet om
(angående) affgudhanar. 1 Cor. 8: 7. Så
läter nu ingen göra idher samwet offuer maat
eller dryck. Col. 2:16. the hadhe sedhan
intet samwet hafft aff synder (icke haft några

synder på sitt samvete), när the hadhe ena
reso warit rene giorde. Ebr. 10:2.

Samvetig, adj. Sammanstämmande. Wij
äre samwetige j tiänisten medh apostelen.
O. Petri Svar till P. Gallé K l b.

Samvetssam, adj. Samvetsgrann,
sam-vetssam menniskia. Svedberg Försvar 5.

Samvetssolk, n. hans samvetssolck och
stygga ord. Svedberg Försvar 53.

Samvistelighet, f. Samhälle, der voro
inga behageligheter, konster, slögder och
otaliga dylika ting, som räknas för dygder
och prydnader i samvisteligheter. Roman
136.

Samvära, f. Sammanvaro, umgänge.
[Isl. samvera.] klookheet (kommer) j hennes
(vishetens) samwäro och samtaal. Vish. 8:18.
Och skal ock om sijder på then ytersta
dagen warda een lekamligh samwära, så at
iagh skal åter få see alla mina godho wener.
L. Petri 3 Post. 21 a. haff ingen samwäro
medh honom som är harmligh. Sal. ord.
22: 24.

Samväsentlig, adj. Af samma väsende.
then helge Ande ... samwäsentligh medh
Fadrenom och Sonenom. Falck 5 a.

Samårig, adj. Jemnårig, the gamla
skriff-ter, hvilka med bibelen samåhriga äro.
Svedberg Schibb. 157.

Samätting, m. Af samma ätt. Samson
den fagre ... synes hafva varit samättinger
med den lika så kallade Satnson
Samsonar-son. Björner Kämp. företal 27.

Sand, m. Den allittererade formeln
öfver sjö och sand, öfver haf och land,
fjerran bort. [Fsv. ivir sio ok sand, Mnt. over
se unde sant, T. über see und sand.] lathe
offuerskicke vtoffuer sziö och szand in åth
Julland en slig swår szumma. Gust. 1 reg.
10:92. The skulle honom fölia öffuer siöö
och sand. Messenius Ret. C 3 b. wågha
sith liff öffwer siö och sandh. L. Pet.
Gothus 45 a. han edher frij pass och säker
leigd til siöö och sand (till sjös och lands)
på alla edhra reesor hållit haffuer. J.
Rudbeckius 4 Pred. D4a.

Sandhare, m. Sandrefvel. (Landtmätarne
skola på karta utmärka) alle grundar och
sandharar, huru vijdha dhe ähre, och huart
uth dhe sigh sträckia. Civ. instr. 267 (1643).

Sandräfva, f. Sandrefvel. Sanderäfvor.
Spegel G. verk 94.

San dör, m. Sandrefflar (grund, sandörar).
Comenius Tung. 464.

Sänk, Sänke, n. Sankt, sumpigt ställe.
Sanck, Eluvies, Pfütze. Schroderus Lex. 6.
Låghländte ställen, sånck (hiatus).
Comenius Tung. 78. Är stort sänke ther inne (i
kryddgården), tå graf up ett dijke. Colerus
1:140.

Sanka, tr. Samla. [Isl. sanka.] The
sanckede sigh tilhopa igen. Hund Er. 14
kr. v. 198. Gudh, som hörer then fattiges

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0733.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free