Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skarvakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skarvakt
— 729 -
Skede
Skarvakt, se Skörvak t.
Skate, m. Topp (på träd). C a c u m e n,
skate, topp. Var. rer. voc. R 3 a. itt
Cedre-trää ... ganska högt, så at thes skate stoodh
högt vp jbland stora tiocka quistar. Hes.
31:3. toogh quistanar bortt aff Cedreträän,
och brööt then öffuersta skatan aff. 17:4.
Såsom när man rister itt olioträä, och ther tw
eller tryy bäär quarr sittia vppe j skatanom.
Es. 17:6. thet ruskar offuerst vppe j
ska-tanar aff Päronaträän. 2 Sam. 5:24. the
(träd) som hafva högan och vijdan skata,
såsom eek, book, lind etc. Colerus 1:87.
Här står ett lågt (träd), och ther står ett med
skatàr långa. Spegel G. verk (1745) 121.
jag måste trädet stäcka, Förr än thes skate
kan i höga skyen räcka. Kolmodin Qv. sp.
1:18. Et siukt och murket träd, hvars tårre
skate bugtar. 2:188. deras (trädens) stolta
skatar tyktes trotsa molnen. /4s. Ban. 2:402.
Skatsmal, adj. Med smal topp. (Se Rietz.)
skatsmala dungar. U. Hjärne Vitt. 81.
Skatt, m. gyllene och silffuer skattar.
Dan. 12 (11:43)7 finna en skatt offuer alla
skattar. Syr. 41 (40:18). alsköns skattar.
Lagerlöf 48.
Skatta, tr. 1. Erlägga i skatt, han
skat-tadhe Israels Konunge vll aff hundradhe
tusend lamb. 2 Kon. 3: 4. — 2. Uppskatta,
värdera, then kosteligha summan, för hwilka
iagh när them skattat är. Sach. 11:13. —
B. Om någhor gör Herranom itt
besynder-lighit löffte, så at han skattar sigh (gör sig
skyldig att betala lösen). 3 Mos. 27:2.
om thet är en manz person, skalt tu skatta
honom på (sätta lösningspriset för honom
till) tiwghu Siklar. 27: 5. Om någhor helghar
Herranom itt stycke åker ... så skal then
skattat warda (skall lösningspriset derför
bestämmas) effter som han bäär. 27:16.
Skattebår, f. Hvar tionde bår malm,
som vid vissa grufvor utgjordes till kronan.
Glanshammars bergh giffwer oss fögha
pro-fijtt mett then malm ther faller och
skattebaren. Gust. 1 reg. 7:114. lathe rensza then
skattebars malm som wij ther haffue. Ders.
the som bergit epter thenne dagh bruka wilia,
wele giffua oss ther vtaff en sölff skatt . . .
och beholle sielffue skattebåren. Ders.
glanshammars bergh slaar föge fram oss till gode
atuj effter skattebåren ther faller skulle holde
ther någen hytte eller smeltare. 7:134. then
Malm ... som wij ther haffua til hopa dragit
aff skattebåren och the eldar wij ther hafft
haffue. 7:135. — Kallades äfven Tiondebår.
Krononass affrad eller tijondabår. 7:141.
Skattgille, n. Skattskyldige undersåtar.
[Isl. skattgildi, skattskyldighet, utskyld.] skall
platt intet byte, skiffte eller kiöp emillan
skattgillet och frälsit giort blifva. Stjernman
Riksd. 1:149 (1540). the äger, som frälsett
nu j någre framlijdne åhr haffwa kendtz iffrå
Cronone och skatt gillett. Fin. handl 7: 264
(1549). Konungens och Cronans skattegille
thenna tijdh fast försvagade bleeffue. Tegel
Gust. 1 hist. 2:114. skulle icke heller någre
syner effter then dagh emellan skattegillet
och frälset holdne bliffua. Ders.
Skatthus, m. Förrådshus, man bygde
Pharao the städher Pithom och Raemses til
skatthws. 2 Mos. 1:11. Konungens
skatt-hws som j Babel lågh. Esra 6: l. Leuiternar
skola bära tiyenden aff sinne tiyend vp til
wår Gudz Hws j kistonar vthi skatthwset.
Neh. 10:38.
Skattkista, f. Förrådskammare. På then
tijdhen wordo män förskickadhe offuer
skatt-kistona, ther häffoffer, förstling och tiyend
vthi war. Neh. 12:44.
Skattning, f. 1. Beskattning, olagha
skatningår. Gust. 1 reg. 6: 233. — 2.
Uppskattning, värdering. Presten skal skatta
thet (djuret), om thet är gott eller ondt, och
thet skal bliffua widh Prestens skattning. 3
Mos. 27:12. All skattning skal skee effter
Helghedomens Sikel. 27:25.
Skattpligtig,adj. Skattskyldig. [T. [-schatz-pflichtig.]-] {+schatz-
pflichtig.]+} tå Israel kom til macht, giorde
han the Cananeer skattplictugha. Dom. 1:28.
hwilka Israels barn icke förlagdt hadhe, giorde
Salomo skattplichtigha. 2 Krön. 8:8. Sicilien
the til en skattplichtig provintz under sitt
herskap och våld giort hafve. Schroderus
Liv. 409.
Skattvägen (-vägd), p. adj. ? ränter samma
gård åhrligan 4 skattwägen pund smör. Rääf
Ydre 3:407 (1594).
Skavank, m. Skada. Söffuerin regerar
fasth j blegungh oc sköne ... fructhe wij
nooch at han giör noghen skawanck in paa
Calmarna. Gust. 1 reg. 2: 92.
Ske, intr. migh mötte skee gott (gå väl)
för tina skul. 1 Mos. 12:13. Jagh tencker
vppå then welgerning som tigh skeedde j
tinom vngdom. Jer. 1 (2:2). Tå skeedde
Herrans ord til Samuel och sadhe. 1 Sam.
15: 10. genom ena röst som til honom
skeedde. 2 Pet. 1:17.
Skeda, (Ske), tr. [Mnt. scheden, T.
scheiden.] 1. Skilja, the förskingrade och
reffna fåår, som then helwitis vlffuen
dieff-uulen ifrå hopen skädt. P. Erici 3:15 a.
Pigorna gingo med bara hufvuden: håret på
dem var skildt eller skedat (benadt) fram i
pannan. Linné Sk. resa 42. Håret på
pigorna är skedt midt i pannan. Ders. 66. —
2. Förlika (såsom skiljedomare). Haffuer
någhen mysticke (misstycke) eller ogunst
warit tiil tiig, honnom eller flerom ... wele
wij then affstilla och skee och skipthe medt
eder alle alt thet gott vij förmåge. Gust. 1
reg. 6: 63.
Skede, n. 1. Stycke väg. När tå kon.
Athil itt godt skeedhe utkommen var i
mar-kenne. L. Petri Kr. 26. — 2. Lopp, bana.
han setter ... Tyrannerne måål och tijdh före,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
