Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skerta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skerta
— 733 —
Skickmästare
och handteras. Röding 173. skiuta ... med
skerptinor och hakabyssor. o. Petri Kr. 320.
Skerta, intr. Leka, tokas, kättjas? [T.
scherzen?] När gammalt folck begynner
skeerta, så är dher intet återhåld. Grubb 595.
Skick, n. och m. 1. Lägenhet, ställning,
omständigheter. Våre stadgar och mandat
mötte blifue fast och obrotzligen holdne, så
ath huar och en... effter sitt skick och
kallelse skall göre then annen tilbörlige,
plich-tige och skyllige tilförning. Stjernman Com.
1:101 (1546). — 2. Ordning. Genom Gudz
ord hålla the (himlakropparne) sin skick.
Syr. 43:11. — 3. Skickelse, sådant var skedt
af et synnerligit Guds skick. Girs Joh.
3 kr. l.
Skicka, tr. och intr. 1. Sätta i skick,
ordna, anordna, förordna, bestyra. Eleazar
... skal haffua thetta embetet, at han skickar
oliona til lyszning. 4 Mos. 4:16. skicka
huar och en til sitt embete. 4:19. Skicker
ibland idher någhra frijstädher. Jos. 20:2.
om morghonen war han bittijdha vppe och
skickadhe (mönstrade) folcket. 8:10. Tå drogh
vth på then tijdhen Konung Joram aff
Samarien och skickadhe (mönstrade) hela
Israel. 2 Kon. 3: 6. Hwadh han skickar thet
är lofflighit. Ps. 111:3. Thet godha
loff-ligha settet aff the gamla Konungar skickat,
ladhe han platt aff. 2 Macc. 4:11. Thet
andra wil iagh skicka (ombestyra), när iagh
kommer. 1 Cor. 11:34. han skal skicka
(stadga) rett på iordenne. L. Petri Jes.
proph. 42:4. så war ther en skickat
(an-stäld) för en portwachtare. Jer. 37:13. Esra
skickadhe (riktade) sitt hierta til at sökia
Herrans Iagh. Esra 7:10. folcket hadhe än
nu icke skickat sitt hierta til theras fädhers
Gudh. 2 Krön. 20: 33. han skickadhe sina
wäghar för Herranom. 27: 6. Gudh ... skicke
(styre) wår wägh til idher. 1 Thess. 3:11.
Skicka (beställ) om titt hws, ty tu moste
döö. 2 Kon. 20:1. Sedhan skickadhe
Herren vth (utsåg) andra siwtiyo, och sende
them ... j alla städher. Luc. 10:1. rikesens
rådh ... skickade her Mattes Kettilmundson
til rikesens förstondare. O. Petri Kr. 120.
konungen begynte så skicka (styra, regera)
ther i Danmark, at thet Danska
riddareska-pet loffuade honom icke dyrt. Ders. 195. —
2. Refl. och ehuru man predicar them, så
skickar (lagar) sigh doch ingen til at höra.
Hos. 11:7. Och the! siw Änglar medh the
siw basuner skickadhe sigh (gjorde sig redo)
til at basuna. Upp. 8: 6. then kluten aff thet
nyia skickar sigh (passar) icke effter thet
gamla. Luc. 5:36. Lathendis them schicke
sich vpå (utrusta sig med) gode wärier.
Fin. handl. 7:114 (1544).
Skickare, m. en Biscop wordit kallat
Ordinarius eller Ordinator, thet lydher på
Swensko, en Skickare eller Skickningesman.
L. Petri Kyrkord. 76 b.
Skickelse, f. 1. Beskickning,
anställ-ning, förordnande, then waar skickilsze
haffuer hoos eder (den vi förordnat till eder
prior) föga acthat warith. Gust. 1 reg. 2:128.
— 2. Ordning, förordning, förordnande, ett
gott regementt och skickelse bådhe medh
myntth och annan deell ij richeett. Gust. 1
reg. 1:129. then ordinancia och skickelse
som senasth giordis ther om i Vesterås.
6:98. begynte konung Magnus göra godh
skickelse och ordinantie i rikit. O. Petri
Kr. 94. hoo sigh setter emoot Offuerheten,
han setter sigh emoot Gudz skickelse. Rom.
13:2. — 3. Ställning, kall. ther menniskian
är stadd j sädana skickelse, som är effter
Gudz befalning och hwars och eens retta
kallelse. L. Petri 3 Post. 59 b. — 4. Skick.
menniskligha ordningar ... hwilke til godh
skickelse, höffueligheet och tucht tienlighe
äro. L. Petri Dial. om nattv. E 1 a. — 5.
Skepnad, gestalt, croppen moste forrotna
och blijffua til iordh ... på thet han plat mötte
warda förwandlat til en odödelig skickelse.
O. Petri Handbok G l a.
Skicklig, adj. 1. God, duglig, tjenlig.
Genom skickeligh hwshåldning warder hwsen
full medh allahanda kosteligha och herligha
rijkedomar. Ord. 24: 4. hålla några
skickeliga hästar på stal. Gust. 1 reg. 5:73.
for-bettrade konung Birger then Vpländska
la-ghen, och giorde henne mykit skickeligare
än hon förra war. O. Petri Kr. 100. at
skickelighe Predikestolar warda vprettadhe.
L. Petri Kyrkord. 8 a. een skickeligh orth
till kruutbruuket wällias må. Landt. instr.
298 (1680). — 2. Välbildad, kroppar... af
skickelig skapnat. Stjernhjelm Arch. A 4 b.
Skickligen, adv. Lämpligen, hwre thet
landköpmandz och bonde seglattz
skicke-ligen affskaffes mötte. Fin. handl. 8: 63
(1551). ’
Skicklighet, f. 1. Godt, ordnadt skick.
itt land ... ther som ingen skickeligheet är.
Job 10:22. hwad som hörer til
skickeligheet, så at alt må wel och höffueliga tilgå
vti een Christeligh Försambling. L. Petri
Kyrkord. försp. 3 b. Tå han fiendens lägher
besågh, sägz han hafva förundrat sigh
uth-öfver thes skickeligheet och ordentlighe
fördelning medh hyddor, paveluner och gaatur.
Schroderus Liv. 414. Menniskiomen är
ingen ting bätre och .jiyttighare, än en godh
ordning och skickelighet. L. Paul. Gothus
Mon. pac. 145. — 2. Skickligt, sedligt
uppförande. thet är gudz wilie och bodh at
skickeligheet altijdh hälles, och förarghelse
emoot kerleken altijdh vndwikas skal. O.
Petri Guds ord B 4 a.
Skickmästare, m. 1. och giorde itt
Regemente, Offuerstar, Höffuitzmän och
Skick-mestare. 1 Macc. 3:55. (Vulg. decuriones;
Luther weibel.) — 2. Albertus kallar honom
(Gregorius) Messones skickemestare, eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
