Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skinnare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skinnare
— 737 —
Skjul
sijn käre hustru. Leuchowius 205. en
il-gerningsman, som pijnas, steglas, brännas,
qvarteras, spessas och skinnas skall.
Schroderus Men. speg. N l b. — 2. Plundra,
sköfla. Loot skinna ... Vpsala stadh. Gust.
1 reg. 1:27. Konungh Cristiærns folk ...
hafwa skinnath körkior ok klosther. 1:103.
skinnadhe alt thet j hwsen war. 1 Mos.
34: 29. alt theras godz skinnadhe the. 4 Mos.
31:9. skinnadhe the Syrers läghre. 2 Kon.
7:16. Riket är allom Hedhningom til deel
wordet, at the thet skinna. 1 Macc. 2:10.
skinna Skatkamaren. 2 Macc. 5:18. han ...
skinnar hans hws. Matth. 12:29.
Skinnare, m. Buntmakare. [Isl. [-skin-nari.]-] {+skin-
nari.]+} Pellio, skinnare. Var. rer. voc.
Dia. Skinnaren reeder skinvahrur... uthaff
skinn. Comenius Tung. 507. gå du till
skinnaren och laga at tigerhudarna ändteligen
snart bli färdiga. Modée Fru Rangsjuk 39.
Skinneri, n. Plundring. [Mnt. [-schin-nerie.]-] {+schin-
nerie.]+} han skal komma in vthi betsta
stä-dherna ... medh rooff, skinnerij och byte.
Dan. 11:24. i Polen är... stoort skinnerij
och röfverij af krigzfolckett. Hallenberg
Handl. 58 (1613).
Skinn kammare, m. Förvaringsrum för
pelsverk. (Landsköparne) förhandle ... medh
våre undersåter som på landzbygden bo, att
the til theris behoff the mäste skinvarur...
upköpe skole. Ther igenom vij inge
vilva-rur udi vår skinkammar bekomme.
Stjernman Com. 1:271 (1577).
Skinnkjortel, m. ær onth ath strecke .
skinkiortelen lenger æn han recker. Gust.
1 reg. 3:181.
Skinntorr, adj. Torr blott på ytan. han
stöpe thet (kornet)... i dyngevatn, och lägge
thet i solen så länge thet blifver skintort,
och sedan så thet. Colerus 1:97. Rietz.
Skinnverk, n. Pelsverk, allahanda
skin-werck. 3 Mos. 13:52. all klädher och all
tyygh aff skin, och alt skinwerck. 4 Mos.
31:20.
Skinthund, m. Gnidare, snåljåp. tin
gamble skinthund, Du drakst uth alt slätt
rätt neder på grund. Chronander Surge
B ib.
Skintmärr, f. Skinkmärr. [T. [-schind-mähre.]-] {+schind-
mähre.]+} Düben Boil. sat. 27.
Skira, intr. the som sådana skattlägning
eller skijrning ransaket haffwe ... är vdj
sådane jordeskijrdning förhögdt lagt, dhå kunne
wij wäll lijde, att the ... ther vm än nu
ran-sake och skijre måge. RR V» 1543. [Jfr
Mnt. schiren.]
Skirduk, Skärduk, m. Ett slags fin,
nästan genomskinlig linneväf. [Mnt.
schir-dok, scheredok.] kammarduuk, skärduk,
car-basus, multitia. Comenius Tung. index,
skärduk, nebula lintea, ventus textilis. Ders.
dragha ... uthsydd skijrduuk på theras
huf-vudh A. Laurent» Verld. speg. 337. han
edher (qvinnor) medh guld, silke och
skär-dook klädt haffuer. J. Rudbeckius 4 Pred.
D 4 b. Skierduk ... och andre desslikes linne
varur. Stjernman Com. 2:772 (1654). Jfr
Fataburen 1911, s. 99.
Skirduksnål, Skärduksnål, f. Han är
mycket spitzfundigh och subtiligh, som en
skijrduks nål uthi en segelduuk. U. Hjärne
Orth. 149. Grann (fin) som en
skiärdukz-nål. Grubb 308.
Skiten, adj. Oren, smutsig. [Fsv. =,
Isl. skitinn, D. skiden.] ther man förbiuder
öffuerflödeligh ... prydning, strax äro någre
som thet så tagha, at man icke skal må
hålla sigh något höffueliga och reenliga medh
sijn klädhen, vthan man moste gå ... skiten
och rijffuen. L. Petri Dryck. D8a. Een
skitten soo gör gerna andra så medh sigh.
Dial. om mess. 139 a. Bäcken ... war skitin
aff then feta jorden. Lælius Res. 2:52.
hafver iag then dristighet uppå mig tagit,...
thetta groova och skittna papper med min
onda styl till at bemåla. Gust. Adolf (till
Ebba Brahe) Skr. 584. fiskia i skittit vattn.
Ders. 81. — skönia hvad slemt är att böria
och skittit att enda. Ders. 71. var uthi
samme breff förmält... att han skulle hafva
tagit sigh större befallning opå, än andre för
honom giordt hafva, men han förmodade att
thet skulle taga en skitin ände. HSH 19: 222
(1600).
Skitenhet, f. Han gör tigh ett baad och
tvättar tigh ifrå tina synders skittinheet. P.
J. Gothus Myst. 229.
Skitna, tr. Smutsa, nedsöla. [Isl. skitna,
blifva smutsig.] den ena soen vil gärna
skitna den andra med sig. Lönbom Anek.
I. 1:20 (1599). ett tvagit barn sigh snaart
åter oreenar och skitnar. P. J. Gothus
Kors P 8 a. Then som icke kommer på
baanen och strijdaplatzen, han skitnas intet
aff dåmbet. Ders. E 7 a.
Skitspigg, m. En bland
skärgårdsbefolkningen vanlig benämning på fisken
Spigg. I sådana köke tiena sådana onyttige
skituspiggar. P. Erici 3: 8 b. the (onde)
såsom onyttige skitopiggar(I) aff Englomen på
then yttersta dagen skola kastas vthi en
ewigh brinnande vgn, til at siudas och
ste-kias på dieffuulens bord. 2:176 c. Skittspigg.
Acta lit. svec. 2: 65.
Skjor, Skjura, f. Skata. [Fsv. skior,
Isl. skjör. Jfr Kock Sv. ljudhist. 2: 311—12.]
En prålhans ... Haer, lijk Esopi skior, ey
någon egen fläder. Lucidor Lli b. Skiwra,
Skata, Pica. Schroderus Lex. 59. iagh
yn-ker edher, att i såsom Skiwran hoppa aff
thett ena till thett andra. Ernhoffer 48 a.
Skiuran (skatan) sqvattrar. Comenius Tung.
160.
Skjul, n. 1. Porticus, skiwl, betekt
spaszere gong. Var. rer. voc. G 2 a. — 2.
Gömställe, han flyth haffuer wndan oss i
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
