Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skofvom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skofvom
— 739 —
Skolmästare
part på ith berg ther lågh strax hosz
skeppen, helsandes honom med skoffuesteen
neder i skeppen. Ders. 62. hölt dem (som
anföllo huset) aff medh skuffwesteen och
hwadh the i hender få kunde. Ders. 87. blef
jag utan föör Hörningzholm kastatt med en
skuffsten mitt been aff, tå jag med bönderne
thet stormede. HSH 2: 22 (153 *). skuffsteen
och annat sådant, som emoot stormningar
brukas plegar. Petrejus Beskr. 1:3.
Skofvom, adv. Skoftals. värk om
län-derne skåfvom påkommer. Sparman Sund.
sp. 350.
Skogledes, Skogsledes, adv. I, genom
skogen, bleff han intedh wid almendewegen,
vtan drogh skogledes. Svart Kr. 148. hans
K. M. allt lönligen i landett wandre måtte
och mest skogleds. HSH 2:18 (153’). the
färdades alt skogsledes. Peringskiöld Vilk.
206.
Skogsblacka, f. Skogsråtta. Een
stadz-mus gick en gångh ut spatzera och kom til
een skogsblacka. Balck Esop. 78.
Skogshump, se Hump.
Skogshöfvitsman, m. Jägmästare.
Konungens Skooghshöffuitzman. Neh. 2: 8.
Skogsledes, se Skogledes.
Skogslöt, f. Betesmark i skogen.
Vill-diuren när the ... uthmedh skogzlötar (eller
vretar) hafva gått uthi beet, så begifva the
sigh åter igen uthi sine skrubbor.
Comenius Tung. 189.
Skogsoxe, m. Vildoxe, uroxe, the lågho
på alla gator såsom en besnerd skogs oxe.
Es. 51:20. (Öfv. 1878: hind.)
Skogsstrykare, m. öffuerföll han honom
j en skogzstrykares hamn. P. Erici 1: 208 a.
en skogzstrykare hade honom plundrat. 5:69 b.
Skogzstrykare och röfvare rappa.
Comenius Tung. 485.
Skogstjuf, m. = Skogsstrykare. Niels
Taskemakare . . . war . . . frijdtlöss lyst paa
ett sätt Häredzting för tiwffwerij . . . och
war ther tiil reknatt for en Skogztiuff. Gust.
1 reg. 12:6. wore ganska monge
skogx-tiuffuar allestedes öffuer hela Vpland, så att
Konungen mötte kalla tilhopa alla the
bergz-drengar... att the skulle gå skogarne öffuer
twerdt och endelongz, och ränsa vth hwadh
ogräss the funne aff thet slaget. Hwilket
och så skedde. Szå tackade tå almogen
Konungen, och wore glade att the mötte
boo trygge och icke dagliga wara redde för
slijcht öffwerwold. Svart Kr. 113.
Skogsträd, n. Vildt träd. Såsom itt
äpleträä ibland skoghsträä. H. vis. 2: 3.
Skogsvedan, f. Jagt på skogsdjur. (Se
Veda.) i begäre at wi ville lathe edher
bliffue wid edhers gamble skatt... oc andre
edher gamble seduenior både i köpenskap
oc skogxuedan. Gust. 1 reg. 6:188.
Skogsväg, m. Afväg, wij äre aff rätta
wägen ledde på skogzwägar. p. Erici 2:107 a.
wij wäl emellan dieffuulens skogswägar
wan-dra kunne then rätta medelwägen til ewigt
lijff. 2:108 a. dieffuulen skal idher inledha
genom falska Propheter på skogzwäger. 2:198
b. sky och vndfly alla ... sielffdichtadhe
religioner och secter, såsom dieffuulens
för-dömelighe lögn och skogswäghar. Balck
Catech. B 2 a.
Skogsäle, n. Skogsafvel, skogsyngel?
[Månne af Isl. ala, afla, föda?] sådane ett
grofft beest och skogzäle, som är föge bättre
än ett oskiäligt creatur (om Dacke). RR 18/s
1543. thett skogzälet och förräderen
Dacken. Ders.
Skola, tr. Förse med underlag, med
stöd. [Isl. skörda.] Rå och rör byar
emellan skola läggas med fem stenar,.. alle med
sten under och kring skolade. Lag 1734
J. B. 12:1. Rietz skola 2.
Skola, intr. Hwadh skola (betyda) the
siw lamb som tu haffuer stelt ther affsijdhes?
1 Mos. 21:29. Hwadh skal doch then
Hög-den (hvad är det för en höjd) tijt j gåån?
Hes. 20: 29. then andre är nijtsk ther han
icke skal (bör). Ord. 11:24.
Skolappare, m. Skoflickare. Ve te ra
-m e n t a r i u s, skolappare. Var. rer. voc.
D 3 a. HSH 31:35 (1663).
Skoldjäkne, m. Skolgosse, läste han
Terentium eller Plautum för skolediäknar.
A. Oxenstjerna Bref 2:456.
Skole, m. Skola. [Isl. sköli.] en
Christe-lig scole. O. Petri Klöst. A 3 a. Latiniske
Scholar. L. Petri Kyrkord. 84 b.
Skolka, Skulka, intr. Hålla sig undan.
[D. skulke, E. sculk; jfr Fsv. skulkare, som
smyger eller lurar.] Straffa them som (vid
utskrifning) skolka undan första reesan medh
hächte. Gust. Adolf Skr. 59. han ville
nu intet längre låta honom skulka eller
vijka undan för fäldtslaget. Sylvius Curt. 241.
Skolkatt, m. Färla, schola-katt. Lind
Ord. 1:462.
Skolkus, m. Skolkare. Skolkus,
Negli-gens, Hinlässig. Schroderus Lex. 14.
Skolla, f. Rödsputa. [Mnt. T. scholle.]
Thenne fiskar äre förbodne, åål stockfisk,
sköller, torsk. B. Olavi 105 a.
Skollärare, m. Skolastiker, är jntit
be-hooff ath göra ther aff (af syndabättringen)
någhot besynnerlighit sacramentztekn åtskilt
j fråå döpelsen, som the Scolalärare giordt
haffua. O. Petri Sakr. 2 b. the scolalärare
haffua jcke kunnet komma offwer eens vm
samma scrifftemål, somblige haffwa sagt at
hon är budhin aff gudhi, somblige icke.
Ders. 4 b.
Skolmästare, m. Lärare, skollärare. [Isl.
skölameistari.] Aristobulus Konungs
Ptolo-mej Scolamestare. 2 Macc. 1:10. vprettar
godha och Christeliga Läreskolar och
försörjer them med lärda Scholamestare. L.
Petri Krön. pred. B 3 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
