- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
755

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skälmspuss ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skälmspuss

— 755 —

Skämmare

aktig), bedräglig. [T. schelmisch.] skälmiske
luranter och speijere. Landt. instr. 115 (1618).
the Muskoviters stora ilfund, bedrägerij oc
skälmiske prachtiker. Petrejus Beskr. 2:
243. i medlertijdh hade the skälmiske
Cos-saker giordt allestädes infall. Widekindi
156. ett skelmiskt anslag... k. Alexandrum
at dräpa. Sylvius Curt. 200. bedrijffua itt
glwpskt Judakram och skelmskt tyrannij på
fattiga almogen. A. Andreæ Försp. till Uti.
på Dan. C 4 a. Så vill iagh bevijsa tigh
vt-öfver dine skelmske handlinger och practiker.
HSH 19:217 (1600). Spioner, som en hop
skielmske bref med sig införde. J. Werwing
2:139. han på skälmskt vis mig bestulit.
Malmborg 785. en skelmsk dödgräfvare,
then ther alla brunnar med gifft mängde.
Lindestolpe Pest. 28.

Skälmspuss, m. Gyckelspel, narrspel.
the uthi sine heemlige och nattetijdelige
samqvämen intet annat än skiälmspusser
dreffuo, effter thet sätt som Bacchus bröderne
fordomdags. P. Brask Puf. 387.

Skälskodd, p. adj. Aldrigh haar jagh
läsit eller hördt någon auctorem, som mera
beropar sig på skäl. Han menar ingen vara
til, som mera är skälskodder i denna saken
än han. U. Hjärne Orth. 134.

Skälsman, m. Man med förstånd och
omdöme, giffwer han nogon stycke före
emoth oss, the han aldriich beujsza schal,
och the hwar och een skælsman wel
be-szinna kan ath inghin sanningh medtfölgher.
Gust 1 reg. # 1: 279.

Skälvexling, f. Efter en stunds ordakrig
... funno ändteligen Domherrarne, det de
mot desse oförfärade fiender intet kunde
uträtta, så länge det ankom uppå skälväxling.
Celsius Gust. 1 hist. 1:261.

Skämdabarn, n. Skamlöst barn. Then
som förhaffuer sin fadher och fördriffuer
sina modher, han är itt skemda barn. L.
Petri Sal. ord. 19:26.

Skämdagäst, Skändagäst, m. [Fsv.
skämda gäster, ärelös gäst (Schlyter),
gycklare, narr (Söderwall).] Skamlös gäst.
skola bryllops gesterna... icke wara
skemda-gester, giffua vth een Mark, och läta genom
sijn barn oc folk bortdraga j maat och öll en
dalars werde, och sielffuer sittia allelengst.
P. Erici 1:139 a. en skändagäster,
dryckes-sluker. 2:276 b.

Skämdaman, Skändeman, m.
Skamlös, ärelös man. [Fsv. skämda man, Isl.
skemmdarmadr.] Ther then ogudachtighe
kommer, ther kommer ock förachtelse, och
med en skemda man skam. L. Petri Sal.
ord. 18:3. en skalk och skendeman. Dryck.
B 8 a. medh sijn otroo hålla the Gudh för
en liughare och skendeman. Om nattv.
C 8 b.

Skämderåd, n. Skändligt anslag, the
fördömde Papisters skämderådh är medh Gudz

ord väldeligen tilbaka drifvit. A. Laurentii
Hust. 317._

Skäm lig, adj. Smädlig, skymflig,
skänd-lig, skamlig, föraktlig. [Isl. skemmiligr.]
Huilkin paa oss och ander flere ith skemligit
och lygnactugt tall och rycthe fört hade.
Gust. 1 reg. 2:71. ith edert breff, j hwilke
oss monghe skemlighe stycker före kastadis.
2:116. Piaculum, skämlig misgerning.
Var. rer. voc. Pia. Scelestus, skemelig.
Ders. S 2 a. Wij wilie fördöma honom til
en skemligh dödh. Vish. 2:20. Lot... war
plåghat aff skemligha menniskior. 2 Pet. 2: 7.
skemligha lustar. Rom. 1:26. thet är itt
skemlighit leffuerne, gå hws frå hws (att
tigga). Syr. 29:30. iach seer på honom
hengiande j skembliga motto, såsom en
mördare och ogerninges man. O. Petri 1 Post.
10» a. jw skämlighare och fulare tu är for
tich sielff, jw förra giffwer gudh tich nådhena
jn. Ders. 135 a. Een erlig quinna är sins
mandz crona, men een skemlig är itt eter j
hans benom. Sal. ord. 1536 12:4.
skem-delig liffnat. L. Petri 1 Post. N 3 b.

Skäm liga, adv. Skymfligt, skamligt. [Fsv.
skämmelika, Isl. skemmiliga.] then migh
skemligha bannadhe. 1 Kon. 2: 8. Libanon
ståår skemligha förhuggen. Es. 33: 9. huru
skemligha henger han hoffuudhet. Jer. 48:
39. idhor hws skemligha förstörd warda.
Dan. 2:5. Altså moste ... Israel skemligha
gå medh sitt anslagh. Hos. 10:6. han full
(föll)... j syndena, Ja, såå skemmeligha ath
man måå gruffwa therföre. o. Petri Men.
fall Nia. hans fadher war ... skemeliga
aff dagha taghen. Kr. 27. mongh Swensk
man skemeligha kom om halsen. Ders. 199.

Skämma, tr. [Isl. skemma.] 1. Skada.
j mheene edher nu wile schemme Oss medtt
ehnn hoop onde tijdennder. Fin. handl. 10:133
(1566). the medh brinnande eld skeembde
fiendens skepp. Schroderus Liv. 594. —
2. Göra skam, skämma ut, vanhedra, then
som blodzsaker är, han skemmer landet. 4
Mos. 35:33. Then medh sinne tungo icke
förtalar,... och sin nesta icke skemmer Ps.
15:3. The rosa hwar annan inbyrdes, ...
och skämma andra. 36:3. then
ogudhach-tighe skemmer och försmädher. Ord. 13: 5.
Eens dåras munn skemmer sigh sielff. 18:7.
itt barn som haffuer sielffswold skemmer
sina modher. 29:15. — 3. Skämma sig,
skämmas, månen skal skemma sigh och
solen blyias. Es. 24:23. the mågha skemma
sigh widh sina misgerningar. Hes. 43:10.
Skämme sigh ... en Domare och rådgiffuare
af orett. Syr. 42 (41:20,21). Skäm tigh at
säya effter alt thet tu hördt haffuer. 42 (41:
29). j skämen idher intet, at j så vmdriffuen
migh. Job 19: 3.

Skämmare, m. Skändare, smädare, en
ähretiuff, skämmare och förtalare. R. Foss
137.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0779.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free