Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skörl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skörl
— 760 —
Sköt
dugheet och sköörheet få macht medh migh.
Sir. bok 23: 6. kroppen warder besmittat
genom skörheet. P. Erici 5:166 b. the i
Sodom och Gomorra för sin stygga skörhet...
blefvo af eld förtärde. Svedberg Sabb. ro
1: 815.
Skörl, n. Buller, gny, tummel, tumult.
[Fsv. skörl, D. skurl, skørl Kalkar.] medh
hast skal itt skörl komma offuer tigh. Es.
47:11. (Öfv. 1878: förödelse.) wistas lika
som mitt vthi krijgs skörl. L. Petri Sir.
bok 26.
Skorpa, intr. Fnysa; "med ett
obehagligt läte med läpparne och tungan visa
någon sitt föraktRietz. [Jfr Isl. skirpa,’
spotta.] the medh sådhana grundh, som tu
aff Gudz Ord framdragher, icke wile låte
sigh benöya, vthan rynkia näsan, bijta
läppen och skiörpa ther åth, giörandes gläntz
och spott aff then heligha Biblia. Joh. Erici
E 2 a.
Skörra sig, refl. Löpna? Kernegrääs
kalles uthan tvifvel ther aff, at tå thet
lägges uthi kernan, skörra sig flöterna thes
snarare til smöör. Colerus 2:22. (Jfr Rietz
under skyr 2.)
Skörsk, Skörisk, adj. Sköraktig,
otuk-tig. een sköörsk menniskia. L. Petri Sir.
bok 23:23. Een skökiachtigh quinno
ken-ner man på hennes skörska vpsyyn och
ögnaläte. 26:12. skörsk oreenligheet. Falck
34 a. Skörisk, Libidinosus. Schroderus
Lex. 81.
Skört, Skörte, n. [Nlnt.schort, schorte.]
1. Förkläde, skynke; kort kjol eller
underkjol. the bundo tilhopa fikona lööff, och
giorde sigh skiörte. 1 Mos. 3: 7. togho
swet-tedukar och skörte, som widh hans (Pauli)
krop hadhe kommet, och ladhe på the siwka.
Ap. gern. 19:12. annamade Michil
buntt-makare...till w:n: Frus (drottningens) skörtte
råskin 3 skin. HSH 37: 52 (1547). köpmäns
eller och andre våre tienares hustruer skole
(icke) draga ... något sijdentygh anthen till
kiortell eller skörte. Stjernman Com. 1:339
(1585). Jungfrun ... lågh i den andre sängian
... doch hade hon sitt skiörtte och kappe
på sigh. Adlersparre Hist. saml. 1:101.
Skört eller falske kjortlar (trompöser).
Murberg Vitt. AH 5:156. Qvinfolcks kläder äre:
halskläde . . . förkläde . . . skörten.
Comenius Tung. 518. — 2. Till vapenrustningen
hörde skörter neder om länderne och fram
om låren, på senare stället antingen
afrundade eller jemnt afskurne. Adlersparre
Afh. 217. drabtvg medt sijn tilhöre vtann
flancker och skörter. Gust. 1 reg. 6:192.
the ruste sig . . . med lette harnsk, som är
kräffuet, ryg, flankert, skörtt... RR "/» 1542.
Skörvakt, Skarvakt, f. Vakt, nattvakt.
[Mnt. scharwacht, T. scharwache.] man
haffuer ... vtij Dammarch och beszynnerlige vpå
grentzen ... hollit en sådana skör wagt vpå
the Swenske, hade the än warit witterlige
och vpsagde fiender kunde the dog icke
större wagt haffue på them. Gust. 1 reg.
13:15. Förskickade och Bengt Biugg vth
monge speiare ... Men the Swenske hade
så försichtelige förwaradt sigh med försått
och skörwacht, att the finge hwar och en
speiare fatt. Svart Kr. 82. the vthwertis
vnder welkorliga stadgars skeen och mantel
all Religion hoffuera, thet är, om daghen
rijdha vnder blancka fhanum, men om
natten styrkia fiendernas skörwacht hoos
Dac-kehären. A. Andreæ Tillegnan af L. Petri
Dial. om mess. B l a. På Räfvels redd
uth-sende tå Någr’ örligh skep, stoore och små,
Ther til at liggia på skörvacht Och gifva på
the Svenske acht. Olfson Christiern «i.
the Assyriers skaarvacht... henne (Judith)
införde uthi Holofernis tiäll. Phrygius 5
Likpred. 7.
Skörvaktare, m. [T. scharwächter.] i
gryningen om morgonen ryckte de
allesamman ganska tysteligen utur lägret, så at der
icke hördes et tecken,... det våre
sköör-vaktare veta berätta. Lönbom Hist. arch*
2:62 (1626).
Sköt, n. Skot. [Fsv. =, Isl. skaut.] om
jag icke fijrade skötet och fölgde
understundom vädret effter, vore icke möijeligt att
undhvijka skipbrott. A. Oxenstjerna HSH
26:183). Ett segel utan sköt. S. Triewald
85. — Gifva akt, taga vara på
skötet, gifva noga akt, taga sig till vara.
Söffuerin norby haffuer all redho sin skiip
och iagter j sion ... ær för then skuldt
raade-ligit giffua agth paa sköthit, att han ey skulle
giöra ther noghen forraskningh in paa
lan-dit. Gust. 1 reg. 3:117. achtandis på
skö-thet om all ærande. 4:153. endoch wij icke
letteliga kunne troo at the danske sigh
no-ghot företagha emot oss,... doch synes oss
rådhelighit wara at wij än nw taghä wara
på skötit. 6: 250. the väl kunna vinna, men
sin seger icke väl och förståndeliga bruka,
hafva acht på skötet och sigh förvara. L.
Petri Kr. 46. — Segla för tu sköt,
hafva gynnsam vind, hafva framgång. När
god vind är, och man seglar för tu skiöt,
har man allehanda snack och tidfördrif före
... Men när en starck storm upvexer, och
stor lifsfahre är å ferde, si tå griper man
til böneboken. Svedberg Casa inled. 5.
(han) haffuer en önskeligh framgång i alle
saker, och thet gåår radha för tw skööt.
Phrygius 2 Likpred. C 3 a. så lenge alltt
går för tw skööt, ... tå ähr hvar man vän
och uttlofvar thet högsta, Men så snartt...
thet blåss sedan ett lijtedt mootväder j
seglen, ... tå förgäter hvar och een sina lyfften.
HSH 32:128 (1634). när hans farkost går
som bäst för tvenne skiöt, Kan han på
dolda skiär få rätt en dödlig stöt.
Kolmodin Qy. sp. 1:649.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
