Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sköt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköt
— 761 —
Slagg
Sköt, Sköte, n. Flik, veck. (samma ord
som det föreg.) Om någhor båre heligt kött
vthi sins klädhes skööt. Hägg. 2:13. iagh
skuddadhe mitt sköte vth. Neil. 5:13. (Öfv.
1878: utskakade bröststycket på min
mantel.) Reesebyltor, ther uthi man förer
inpackade saker: väska,... possa, såsom ock
skööt (sinus) och byxsäck. Comenius Tung.
486. Tå giorde then Romaren Fabius itt
sköte aff sin kiortil, och sadhe ... uthi thetta
sköötet förde han bådhe fredh och krijgh.
Schroderus Liv. 249.
Sköt, adv., se Skött.
Sköta, tr. 1 Vårda. (Med dat.) hon skötte
Konungenom. 1 Kon. 1:4. skööt tinom
fa-dher j hans ålderdom. Syr. 3:14. — 2. Akta,
bry sig om. [Isl. skeyta.] Och behöffuer
tw icke skötha then leygdhe her berendh
them giffuit haffuer. Gust. 1 reg. 2:40. onda
stemplare, the icke skötha ath hela rikit
worde ther offuer forderffuat. 2: 261. athj
slijke thæris lögnactuge rycte inthet sköthe.
4:1». Mestar wij wethe ath tw äst
sanfär-digh, och sköter ingen, ty tw seer icke effter
menniskernes anseende. NT 1526 Marc. 12:14.
sköter intet idhra drömer. Jer. 29:8.
Ammons barnas Konung skötte intet effter the
Jephthahs ord. Dorn. 11:28. Jagh haffuer
giordt itt förbund medh mijn öghon at iagh
intet skal sköta effter någhon jungfru. Job
31:1. ändoch dieffuulen . . . wil gå effter
wårt argesta, skole wij thet intet sköta, eller
för then skul fruchta. L. Petri 2 Post.
67 a. wij vnder tiden intet sköte gå j
geste-bodh, när wij haffue hema nogot sielffue
hielpa oss medh. P. Erici 2:155 a. The
skötte inthet hans vänligh begeer. Hund
Er. 14 kr. v. 101. Men tu äst intet stålt och
sköter ej the titlar, Med hvilka man hoos
oss it kräsligt öra kitlar. Spegel G. verk
64. Thet synes fuller så som Gud ej skulle
sköta The menniskliga verk. Ders. 273. Kunna
the synas oskyldige och ärbare för verlden,
så sköta the intet, at the äro stygge för Gud.
Pass. and. 105.
Sköte, se Sköt.
Skötedägg, m. Skötebarn, kelgris. [Jfr
D. kiæledægge.] tu ... äst verldsens
sköte-degger. Spegel G. verk 284.
Skötling, m. Skötling är et litet barn,
hvilket man måste bära i famnen (skötet).
Celsius 2 Kyrk. 133.
Skötlös, adj. Vårdslös. Gud ... straffar
the oachtsamma, skötlösa, trögha och
hård-nackada. Rolander tillegnan 2 a. then bön
... som skeer på måfåå, i een skötlös
tvifl-achtigheet. Dens. 29.
Skötsla, f. Skötsel. Skötzla, Acht, Cura,
Sorge. Schroderus Lex. 23.
Skötsla, tr. Sköta. Dageligen haffue vij
med läkedom at skötzla vår kropp.
Schroderus Casm. 468.
Skötslelösa, f. Vårdslöshet, at han icke
igenom skötzlelöso och säkerhet . . . mötte
blifva förraskad. L. Paul. Gothus Mon.
turb. 373.
Skötslös, adj. Sorglös, bekymmerslös.
Men är nan (döden) och en bahn som til
fördärfvet bär, Hielp Gud! hur skiötzlös då
den arma verlden är! Wexionius Sinn.
F 3 a.
Skötslöshet, f. Vårdslöshet. En artigh
skötzlöösheet dhe frija låckar slängde, Som
nu på axlen neer å ömse sijdor hängde.
Wexionius Sinn. B2 2 a. han låter sina
skattländer, igenom sin egen skötzlöshet och
vanmächtighet, undan sig gånga.
Pering-skiöld Heimskr. 1:435.
Skött, Sköt, adv. Snart. [Fsv. skyt, sköt
(Söderwall under skiuter), Isl. skjött.]
riked saa förtwingat med nya aalegninga .. .
at inthe ær skööt aather wthen blotta kroppa.
Gust. 1 reg. 1:27. werlden så förwildt och
förblindat war, at man skött intet meer wiste
hwadh synd war. Försp. till G. Test.
Ther-före wore ock nw skött tijdh, at wij oss
be-sinnadhe. L. Petri 2 Post. 14 b. Wäcktare,
är natten skött all? Jes. proph. 21:11. Så
äre wij hårdhnackadhe wordne, ath wij sköth
inthet mehr passa på ordh eller hugh (hugg).
L. Pet. Gothus 25 a.
Slabbrig, adj. Sladdrande, pratsam.
slabbrig trut. J. G. Hallman 68.
Slag, n. 1. At slag, å rad. folket skulle
helga sigh twå dagar åt slagh. L. Petri 2
Post. 97 a. han tå örligadhe ... heela fem
åhr åth slagh. Kr. 17. — 2. Med krut och
annan laddning fyld hylsa. De olika
fyr-verkssorterna plägade ofta förses med släger
eller, såsom de nu för tiden kallas,
mordslag. Sedan fyrkulorna voro färdiga,
inslo-gos slägerna uti dem och laddades med
kulor och hagel, hvilka släger, allt efter som
fyrverket brann, lossade sina skott.
Adlersparre Afh. 250. — 3. Blad (på pil). En
(pil) fick Bengt Biugg i sin armlägg, then
sigh kom rätt in i pipone iffrå handleden
och in till almbogan, så att ther icke stodh
vthe meer än slaget. Svart Kr. 34. — 4.
Paus. Slag uti sången, pausa. Wallenius
Gram. F8b. Tu varder icke gifvandes
någon godh konstsiungare, om tu vordo
sjungandes emot pausen eller slaghet (takten?).
Schroderus Hels. beg. skattk. 205.
Slagdjekne, m.? vi sku afskudda oss
de namnen af utlänningars copier, apor och
slagdieknar. Dalin Arg. 2, n. 48. en
slagdjäkne, hvaraf inoin tre år kan bli en doctor.
Vitt. 3:260.
Slagdänga, f. Är it smädeord, som
brukas om the qvinfolk, hvilka äre lata, och
måste med hugg eller trug drifvas til arbete.
Spegel Ord. 77.
Slagg, n. 1. Drägg. Dhet är bå’ lust
Och frögd at kunna distillera, Och dhet
sub-tiligt är behändigt separera Ifrån dhet tiocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
