Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slagga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slagga
— 762 —
Slaka
sööl, at man så vackert sijr, Hur slagget
suncket är och ollian står så skijr.
Achre-liljs Hand. B1 a. — 2. Slödder. Städerne
upfyke varda medh allahanda löst slagg.
Stjernman Com. 4:100 (1675).
Slagga, tr. och intr. 1. Samla.
Borge-mästerne och Rådet i städerne haffue plat
ingen acht, tilsyn eller åttskilnat, hvem the
giffve borgerskap, utan slagge tilhope alt
thet löse sälskap the offverkomma och til
sammens sänke kunne. Stjernman Com.
1:86 (1546). köpe och slagge udi hoop alle
the dugelige varer, som uthi then landzende
falle pläge. 1:122 (1551). vpköpe och slagge
tilhope the bedzte schin som ther finnes.
Fin. handl. 10:18 (1561). han hadhe... mykit
gull och silff slaggat tilhopa. Uti. på Dan.
496. The ... snålas, snika, Och slagga nog
ihop, men veta ei åt hvem. Spegel Åt.
par. 29. the medh all flijt efftersökia huru
the kunna fixera, lura, och slagga hennes
penningar til sigh. Chronander Bel. 1 7 a.
the ... mere iord vnder sig slagge, ähnn medh
rhätte theris hemen tillvde. Fin. handl. 9: 304
(1558). Bönderne rappe och vnder sig slagge
flere hemman ähn the kunne sielfue
be-sittie och bruke. HSH 27:77 (1563). the
fremmande haffue slagget thet (myntet)
altsammans under sigh och fördt thet uth.
Stjernman Com. 1: 182 (1563). — Refl.
Therföre slaggade the sigh tilhopa och droge
till samme Anders Pederson ... och sloge
honom i hiäll. Svart Kr. 26. Till honom
hade slaggat sigh alle the förrädere. Ders.
164. — 2. Slarhpa, slamsa? den i slarfviga
paltor Slaggar åstadh. U. Hjärne Vitt. 80.
Slagga, intr. Slaska. [Mnt. slaggen.]
uthi mörke hööstnätter, tå thet slaggar och
regnar. Kemner 14.
Slaghök, m. Både ryttare och fotfolk
hade svissare vid sidan, något krökt mot
udden. En sådan kroksabel kallades
slaghök eller hökanäf och bars icke i bantler
öfver axeln, utan i vanligt gehäng.
Röding 156.
Slagkula, f., se Springkula.
Slaglod, n. Stridsklubba. Slaglodh
(cæ-stus, Streitkolbe). Comenius Tung. 713.
Slagordan, Slagorden, m.
Slagordning. han stoodh och ropadhe til Israels
slaghorden. 1 Sam. 17:8. Konungen ... lät
göra slaghordan och trummeta. 1 Macc. 6:33.
man sågh ... resenärar j gyllene harnesk
medh long glaffuen j en slaghordan. 2 Macc.
5:2. Rytterne i sin slagorden hölle. Hund
Er. 14 kr. v. 159.
Slagrut, f. Slagruta, man sökte efter
skatter: Christer Horn gick omkring med
en slagrut. Dalin Hist. III’. 2:338. In i
vårt hjertas vrår Han (en vän) med sin
slagrut går, Och all dess nödtorft han finner
igen. Vitt. 6:53.
Slagskatt, m. [Mnt. slegeschat, sleischat.]
Dogh skal han t myntmästaren) ther (vid
myntning åt enskilda) för hwar lödig mark
fijnsilfwer tagha ij (2) öre meer j siin löön een
han aff oss (bekommer) The skal han oss
giffua tiil slesskath. Gust. 1 reg. 1:206.
Slagstnan, m. han var en stor kämpe
och en stark slagsman uti envigskamp.
Peringskiöld Heimskr. 1:238.
Slagsmål, n. Mål, som angår hugg och
slag. effter theras (Leviternas) munn skola
alla saker och all slagsmåål handlat warda.
5 Mos. 21:5.
Slagtning, f. Slägt, slagtadt kött. Bätre
är en torr bitte ther man med läter sich
nöya, än itt hws fult aff slactning med kijff.
Sal. ord. 1536 17:1.
Slagtog, Slaktog, n. Eftergift,
medgifvande, frihet, fritt spelrum, lösa tömmar
[Eg. slakt tåg? Fsv. slagtugh, slacktug,
bindsel, koppel, D. slagtov Kalkar, Nor.
slaktog Ross under slaktaum; jfr D.
slag-tömme Molbech Gloss., Kalkar], med
thet vilkår oc slagtogh the (Vendiske
städerna) fongit haffwa vethe vij ingen rådh
hwre thet dyre oc olaglige köp ... kwnne
komma til nogot nidherslagh. Gust. 1 reg.
4:100. Hwar ... Konung Christiern skulle
få så longt slagtug att bliffua ther j Norige
så lenge vppehollin, wille thet wara Kong:e
ma:tz till Dammarkz vndersåter j Norige
till lithen profijt. 5:113. Söuerin norby
tager op all dhe schyp han offwer kommer...
begærer for then schull konungxlige ma:t
tiill Swerge... at samme Söuerin mötte for
saadane sticker straffat blyffua ... oc (Kon.
af Danmark) icke steddie honum lengre
slagtogh. 3:207. Gudh tilstäder them
(djef-larne) vnderstundom slagtoghet, at the några
snäria om foten och göra them halta. P. Erici
2: 234 a. han hugge strax j begynnelsen
hoff-uudet aff then onda lustan ... giffuer han
honom någhot slaghtogh ... så bliffuer ther
aff en eeld, som icke letteliga sleckes. 5:165 a.
såsom en harpaslagare icke upspenner
stren-giarna altförhögt, på thet the icke brista, ey
heller försijdt, på thet the icke giffua ifrån
sigh en falskan klang: lijka så gör ock
Herren medh oss, han giffuer oss icke
förmy-kit slaktogh, på thet vij icke låte och tröge
vardom. P. J. Gothus Kors F6b.
slaak-togh, laxamentum, remissio. Comenius Tung.
index.
Slak, adj. Tå nu hans brödher til
Egypten kommo Medh sijna säckiar slaka och
tömma. Jos. hist. 6. nu är iagh uthi
Gudh-fruchtigheten kall och slaak (slapp).
Schroderus Hof!ef. 260.
Slaka (Slake)? Warer så förtenckte att
lösa migh redeliga vth här aff Rijket. Först
betalandes migh aff huar then slaka iagh
her åger fasta iordetörffuor. Svart Kr. 128.
(Felläsning för staka, se Vendell Språket i
P. Sv:s krönika 353.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
