Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slå
— 769 —
Släcketyg
uande är. 1 Mos. 8:21. slogh han then
Egyptiska (mannen), och begrooff honom vthi
sandenom. 2 Mos. 2:12. then som slåår
ena menniskio han skal döö. 3 Mos. 24: 21.
— 2. the slogho them een stoor slachting.
Jos. 10:10. wij moste än nu slå ena
slachting. 1 Macc. 4:17. — 3. wij ingen owilia
haffde til tigh annen än then wij sielffue
gåffuo tigh til kenna, Huilkin wij doch nu
platt haffue slagit aff hiertat. Gust. 1 reg.
6:231. (han) slåår sin lijt och tröst til
Christum. O. Petri Men. fall Dl b. hwar och
en som slåår sin troo til gudz son. 2 Post.
107 a. Sitt sinne slogh han aldeles på
krijgs-saker. Schroderus J. M. kr. 71. Ære wij
icke tiil synnes athuj j thenne nesth
kom-mandhe szommar wele latha wort hoffolk
slaa theres hestar wth j græs (släppa ut på
bete). Gust. 1 reg. 3:124. vj kunne ey sia
them (hästarne) paa grææss. 2: 30. the them
slagit hade i beet. Svart Kr. 36. lett (lät)
Konungen slå (uppställa) sitt krigxfolk i
år-den alt kring om almogan. Ders. 170. haffua
frijheet til at slå thetta förbodet löst
(upphäfva det). L. Petri Skyld. A Q b. — 4.
Slå ut, slå ifrån sig, afstå ifrån, af slå.
slåår vth then vmsorg och bekymmer som j
haffuen om idher lijff hwad j skolen äta och
dricka. O. Petri 2 Post. 146 a. så framt j
wele wara mina läriungar .. thå moste j slå
vth idhert eeghit sinne och wilia. Ders. 195 a.
Så skole wij icke slåå the gåffuor vth som han
oss giffuit haffuer. Ders. 204 a. the slogho
vth hwad the hadhe j sinnet. L. Petri 1
Post. D 6 b. jag råder och befaller dig, at
du intet slår ut eller försummar detta
giftermålet. Modée H. Smulgråt 63. Jfr Utslå.
— 5. Slå på: a) anfalla. Tu skalt ingen
skadha göra the Moabiter, eller slå vppå
them. 5 Mos. 2:9. b) företaga. Konungh
Erich tänchte både till och frå, Huru han
sin saak ville slåå opå. Hund Er. 14 kr.
v. 450. alt, ehvad som hälst, vi slå uppå,
skall lyckas. Frese 81. Jfr Påslå. — 6.
Slå till: a) anfalla. Judas lät blåsa j
trummeternar, och sloogh til fiendanar. 1
Macc. 4:14. Tå toogh Jason widh tusend
män til sigh, och sloogh til stadhen. 2 Macc.
5:5. b) inlåta sig på, ingå. konungen i
Swerige war så wreedh worden på samma
Olaff Haraldson, at han icke wille slå til
noghon wenskap med honom. O. Petri
Kr. 48. c) komma till. Ther nw monge äre
som hata, och ingen som elskar, ther moste
thet jw slåå till en ond enda på thet sijdzsta.
Ders. 59. — 7. Slå tillbaka: a) nedsätta.
fremmande mynt . .. sloogh han alt tilbaka,
så at thet icke skulle gella så mykit som thet
hade gullet. O. Petri Kr. 218. b) gifva
efter, thet är gott at tu någhot slår tilbaka,’
och någhon mon giffuer suijgha. L. Petri
Dial. om mess. 11 b. — 8. Slå fram,
förslå. tiwghu biuggbrödh ... hwadh kan thet
slå fram för hundradhe män? 2 Kon. 4:43.
så litet slå twsende åår fram emoot
ewig-hetenne. L. Petri Sir. bok 18: 8. — 9.
Slå om, kungöra (genom trumslag), lät han
tå strax slå om och lyse frid. L. Petri Kr.
147. Konungen lät slå om och utropa at
ingen skulle gå af sitt huus. Ders. 148. Jfr
Om slå. — 10. Slå ut, göra utfall, the
paa slotthit sigh saa haffua forstærckth ath
the tiidt och offtha slaa wtaff slotthit och
giöre them j stadhen stoor schada. Gust. 1
reg. 2:191. sloge the vth aff slottedt och
finge någre aff the Swenske till fongar. Svart
Kr. 49. ther effter sloge fiendener vth med
twå hopar. Ders. 38. — 11. Refl. man haller
sich fråå kööt och slåår sich full medh fisk
(i fastan). O. Petri 2 Post. 53 b. En part
satte sigh till drijcks, sloge sigh strax fulla
aff wijn. Svart Kr. 29. enn partt aff edher
brwke stoor drijckenskap, slå sig fulle medt
511. Dipl. Dal. 3:169 (1555). ingen skal slå
sigh vthi säkerheet, vthan wara waaken. L.
Petri 1 Post. Y3b. slogh Kong. Götstaff
sigh i någhen wenligh handell medh
Erche-biscop Oleff i Tröndhem. Svart Kr. 112.
Söffrin trädde i land till 300 man starck,
slog sigh ther i slagorden. Ders. 43.
Slångerbjäbb, n. Ormbjäbb. [af T.
schlange. — Eller: Slingrande el.
slinger-bults-bjäbb (jfr slångra, slingra Rietz 623 b,
N. slangra Ross).] Skull’ jag, så viser fru,
thet slångerbiäbbet lyda? (om ormens tal till
Eva). Kolmodin Qv. sp. 1:6.
Slångra, intr. [Isl. slangra.] 1. Slänga.
hästen tog till att skena ... och samme lång
släde slångrade effter och kom mig på mitt
högra lår. Lönbom Uppl. 1:41 (163"). —
2. refl. Förirra sig. Ded galne folk, som sig
från rätta vägen slångrat. Columbus Vitt. 94.
Slåpamp, se Siam pamp.
Slåpekammar, m. Sängkammare. [T.
schlafzimmer. Mnt. släpen, schlafen.]
Cu-b i c u 1 u m, slåpekammar. Var. rer. voc.
G 3 a. the gamble forfädre och doctores
hafve kallat kirkegårderne theris slåpekamrar
eller hvilosenger. Hist. tidskr. 7:196 (1541).
Slåpendrunk,m. Sömndryck. [-[T.schlaf-trunk.]-] {+[T.schlaf-
trunk.]+} Tu kant icke förtaga migh dricka
en slåpendrunck, Ty hwar iagh honom icke
haffuer, kan iagh icke soffua. L. Petri
Dryck. E 2 a.
Slåttergänge, n. Slåtteröl. Mitt folk ...
slog hö, Och var förströdt omkring på
slåtter-gängen. Atterbom Lycks. ö 2:248.
Slä, n. Slån, slånbär. [Mnt. sle, T.
schlehe.] Slää. Spegel G. verk 121.
Släcka, tr. the Philisteer haffua
hemp-nas och sleckt sitt gamla haat. Hes. 25:15.
— Refl. mijn grymheet haffuer sleckt sigh
vppå tigh. 24:13.
Släckebrand, m. Eldbrand, rykande
slec-kebrandar. Es. 7: 4.
Släcketyg, n. lampor medh theras liusa-
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
