Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slöderpack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slöderpack
— 772 —
Smaller
Slöderpack, n. the omgås med
odygdigt slöderpack. Spegel Åt. par. 32.
Slödje, n. Slö säd. Hvetet vanslächtas
bort i sämbre hvete, . . . biugget i slödie
(T. in taube Gersten). Comenius Tung. 129.
Jfr S löd.
Slöfa, se S1 e fa.
Slog, adj. Händig, konstfärdig, skicklig.
[Fsv. slögher, isl. slægr.] golt silke och
purpur klädher man vppå them, och äro
altsammans slögha mänz werck. Jer. 10:9.
en timberman . . . affhugger itt trää, tälier
och slätar thet wel, och gör ther någhot
slöögt och konstelighit aff. Vish. 13:11. en
slögh mestare, then honom gör itt belete.
L. Petri Jes. proph. 40:20. Een snäll och
slög chirurgus. U. Hjärne Surbr. 329. i
alla kånster slög. Spegel Öpp. par. 9. en
slög husmoder. Roman 35.
Slög, se Slö.
Slöga, tr. Förslöa. lusten slöges.
Tessin Bref 1:286.
Slögd, adj. Konstnärlig, vitter. Några
Europeiske nationer, som i dag vilja skattas
ibland the slögda och qvicka, behaga sig af
at kunna förutan tilhielp af rimbundit tahl
gifva fram en lyckelig poësie. C.
Gyllenborg Andr. företal.
Slögdeliga, adv. Händigt, konstfärdigt.
en som göra wil någrahanda ankost, hugger
sigh itt empnesträ, barkar thet reent, och
tälier slögdeliga til thes thet warder
brwk-lighit j bohaghet. L. Petri Sal. vish. 13:11.
slögdeligha med purpurfergho silkestrådh
sammanwirkat. Sir. bok 45:18. Jfr
Slög-liga.
Slöghet, f. Konstnärlighet. Then snälle
Zeuxis hand, fast hon heelt konstigt målar,
Kan likväl thetta verk ej som sig böör
be-schrifva, Här måste alt förstånd och
slög-heet fierran blifva. Spegel G. verk 54. all
slöghets fosterland (Grekland). Bränder
Gust. 41.
Slögliga, adv. = Slögdeliga. Och dören
j Templet war fyrkant, och all ting war
slögh-ligha föghat in vthi thet andra. Hes. 41:21.
Han sökte effter at vpfinna teckeligh ord,
och slögligha bescriffua the ord som sann
äro. L. Petri Sal. pred. 12:10.
Slöja, f. [T. schlejer.] Tisbe ... lop ått
skogen hasteligh, Sin slöyer lefde effter sigh.
Tisbe 3. skyylte hon sitt ansichte medh en
slöyare. Schroderus Albert. 2:113. [Jfr
Fsv. slöiere.]
Slök, n. Klumpig, trög luns. Vil man
gödajhet oxe slöök. j. Sigfridi F6b.
Slöke, n. Lättfärdig qvinna. En amma
ha de ren, ett utskumade slöke. Lustsp.
Amman 11. Jfr Rietz under slök.
Slöna, intr. Blifva slö. sliöna, hebere,
hebescere. Comenius Tung. index.
Slös, n. (Jfr D. sløs "ødselhed,
vellev-ned" Kalkar.) 1. Frässeri. Barn och barn-
barn raden långa Plägha gifva sorgher mångha,
The öda och nööta titt hus, Lefva ther medh
i slös och dus. A. Olai 24. I tina
huus-syslor väl thetta betänck: Till girugheet, lättia
och slöös tig ey sänck. Törnevall El a.
tu ... Hvad godt Gud tig gifvit med slöös
ey bortspelar. Dens. E 5 b. — 2. Slöseri.
Nu är giästebodz tid, thet vil sig gienast
röija, Ty gamla mor (jorden) klädt på sin
gröna helgdagz tröija, Hon bäddar brudesäng
åt sina barn på slös (i öfverflöd), Ty hela
kullen går på friarstaten lös. Runius 2:2.
Slösa, intr. Frässa, ruckla. att slösse
och dricke natth och dagh egenom. Hist.
handl. 13. 1:195 (1565).
Slösan, f. Slöseri, han forfoor Medh
slösan stoor Hans godz. Psalmb. 1572
(Pa-rabol. A 3 b.).
Slöseri, n. Frässeri, rucklande. Lät migh
icke råka vthi slöserij (Vulg. aufer a me
ventris concupiscentias) och okyskheet. Syr.
23: 6. Wåre (vore) bäther, att thu affwände
igen medt then swåre drick och slösereij,
rettendes thine szaker vt när thu fastande
wåre. och icke vdi ölszmål. RR 18/a 1544.
Slösig, adj. Slösaktig. En slösig giäck
gier bort både kappa och säck. Grubb 188.
Smack, m. Smackning. Smack med
läpparne. Lind Ord.
Smacka, f. [T. schmacke.] 1. Ett mindre
fartyg, jakt, äfven ekstock. I städerne, som
liggia ved siögarne, skole then eller the,
som förordnade äre at skiutza medh bååt,
vara försedde åtminste medh två smackor
eller båtar. Stjernman Com. 2:661 (1651).
— 2. Smacka, Paro, Raubschiff.
Schroderus Lex. 33.
Smacka, intr. 1. Smälla. Dråpsmäll uthi
stufvan thet smicker och smackar.
Törnevall E3a. (Jfr Rietz smikka.) — 2. Om
korpens läte. The (korparne) skola tå tijn
öghon uthacka, Och öffuer tigh blancka och
smacka. Jos. hist. 21.
Smaka, tr. 1. Smaka på. munnen
smakar maten. Job 12:ii. Kökemestaren
sma-kadhe wijnet. Joh. ev. 2:9. — 2. Hafva
smak för. Huru skulle iagh kenna hwadh
gott eller ondt är, eller smaka hwadh iagh
äter eller dricker. 2 Sam. 19:35.
Smal, m. Stor hop, mängd. (Se Rietz
smali.) En väcktare på muren först varse blef
då smaal Af ryttare å footfolck. Eurelius
Vitt. 85.
Smal, adj. Liten, obetydlig, ringa
förråd och smal inkomst. Svedberg Sabb. ro
2:104». Casa 36.
Smala, tr. Minska, uttömma. [Mnt. [-sma-len.]-] {+sma-
len.]+} för partier, misshelligheter och
framgent förde inbördes krijg hafver det (landet)
så smaladt (exhauserat) . .. sitt folck och
sina kraffter, at uthlänningar finge landet til
en stoor deel intaga. Sylvius Er. Ol. 21.
Smaller, n. Slammer, smäll, smaller och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
