Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Snutfager ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snutfager
— 783 —
Snällhet
elephant med snuten artigt skrifva I sanden.
Spegel G. verk 222.
Snutfager, adj. Camelen ... är intet
snutefager. Spegel G. verk 227.
Snutfagerhet, f. I kunde bättre nyttja
ehr snutfagerhet, än till at bedraga ährliga
hustrurs män. Missförst. 72.
Snutfägring, f. Lind Ord.
Snutt, m. Smyg, vrå? En part äre så til
sinnes, at när dhe komma til någon ära och
myndighet i verldenne, om de äre aff ringe
föräldrar, så skiemmas de- vid sine föräldrar,
töras intet hafva dem hoos sig, utan gifva
dem en snutt affsides. J. Rudbeckius Kon.
reg. 446. (Jfr Rietz smutt 1, 63ta.)
Snyffel, Snöffel, m. Näsvis bängel,
glop. icke skal hvar byckia eller snyffell
(1bikkja eda greybakà) töras biuda mig til
enviges kamp. Peringskiöld Vilk. 90.
Snöffel, är du poltron, så laga at du kan
dölja dig. Ehrenström 47.
Snyfva, intr. Vara arg, ilsken. (Se
Rietz snyva.) Hon snyfver, fräser som en
biörn. Doct. Simon 3.
Snygg, adj. O, att denne skalden
(Voltaire) ägt så snyggt hjerta, som hans penna
var förträfflig! Celsius (SAH 1786 1:132).
Snyllande, p. adj. Misslynt. (Jfr
Snillande.) effter han wiste Gudz wilia, och
förnam doch, at wij icke kunne fulbordan,
wardt han j sigh snyllande och bedröffuai.
L. Petri 2 Post. 267 b. theras näät skola
warda söndersliten, och alla the som sigh
lata leya til at göra fiskadammar, skola gå
syllande. Jes. proph. 19:10. Vi ... stodo
snyllande och misshagade att sådant skedde
vårt stånd till præjudice. J. Terserus
(Lönbom Hist. märk. 2:23). Snyllande, snyllen
(misslynt), stutzig, schamhafft, beschämt.
Lind Ord. Jfr Rietz 642 b, Vendell Ordb.
öv. östsv. dial. snylla.
Snyppa, f. Skam, nesa. [Isl. sneypa.]
de med snyppa måtte vända om. Sh.
Rosenhane 1642 (Nya sv. bibi. 2: 529). Konung
Gustaf Adolff, . .. såsom en vijs och
högh-förnufftigh herre, intet hölt sigh det för
någon snyppa, at skicka sigh uthj tijdhen.
Rådets br. n/u 1657.
Snypplig, se Snöplig.
Snyta, tr. Mångens taska iagh tå snyter.
Chronander Surge E2b. Hon (hustrun)
tigh väl offta klipper och snyter. Bel. D 8 b.
Han hade väl haft lust, på mig at giöra kål,
... Men digt jag honom snöt. Kolmodin
Qv. sp.^ 1:133.
Snåling, m. 1. Snålvarg, gnidare. en
snåling trånar i sin flit och äter under sina
naglar. Mörk Ad. 2:134. — 2. Snyltgäst.
Lind Ord.
Snålsamhet, f. Snikenhet, then slemme
lasten och snöplighe odygden, som kallas
s o r d e s eller karghet, snålsamhet. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 314.
Snålsjuka, f. Man hade då’ visst skäl
uppå bestars måttlighet undra, När snålsjukan
i männ’skan sjelf plär skräckelig dundra.
Dalin Vitt. 4:4.
Snåltaska, f. Det röda guld ock en här
girigt effrergapar, Med rätt och orätt alt i
snåletaskan skrapar. Verld. fåf. speg. 8.
Snått, adv. Fort, i hast. Packe edher
uth, oeh thet skall vara snått. S. Brasck
Ap. gern. L2b. Se Rietz 650 b.
Snäcka, f. Skepp. [Isl. snekkja.] The
äro framlopne lijka som snarasta sneckior.
L. Petri Jobs bok 9:26.
Snäfja, Snäfva, f. Argbigga. Men unga
snäfior må man gärna låta fara. Kolmodin
Qv. sp. 1:134. man ofta ser mång ung och
sielfklok snäfva, Som öfver sväran sin sig
trot-zigt törs förhäfva. 1:343. Jfr Rietz snävja,
Ihre Dial.-lex. snäfja.
Snäfvel, m. Knäfvel. Vår öffverste ...
svor altidh och mante them (krigsmännen)
fram I alle the onde snäffler nampn. Hund
Er. 14 kr. v. 180.
Snäfver, adj. Trång. [Isl. sncefr.]
Bonden sinnad är at bygga kojor snäfra. Spegel
G. verk (.1745) 4.
Snäll, adj. 1. Duglig, rask, driftig, tå
Salomo sågh, at mannen war snäll, satte han
honom öffuer alla Josephs hwsz vthskyllder.
1 Kon. 11: 28. — 2. Klok, förståndig. Warer
snelle såsom Ormar. Matth. 10:16. en
tro-ghen och snell tienare. 24:45. en troghen
och snell skaffare. Luc. 12:42. Hertugh
Magnus var een ganska snell och skickeligh
Förste. L. Petri Kr. 74. Then mykit
haffuer öffuerfaret, han är worden snell. Sir.
bok 34:9. Euangelij tienare skola bådhe
wara trogne och snelle,... snelle j thet at
the kunna see och weta tijdh, rum och
andra lägenheter til at bådhe tala och tiya.
Kyrkord. 5 b. — 3. God, tjenlig\ Cato hadhe
ett så snelt förstånd til alt, så at til hvadh
som han sigh företogh och giorde, skulle
man meena honom til thet allena vara
föddan. Schroderus Liv. 709. lära ... snella
vetenskaper. Svedberg Schibb. dia.
be-fliten eder om ... snelt bokvet. Ungd. reg.
b 1 b. — é. Riktig, skal Rijkz-Gvardien
hafva acht uppå myntevigten, at den altijdh
snäll och just är. Stjernman Com. 3:38
(1661).
Snällhet, f. Klokhet, skicklighet,
wijss-dom och andeligh snelheet. NT 1526 Col.
1:9. Then menniskia som wild faar ifrå
snelhetennes wägh. Sal. ord. 1536. 21:16.
sätie (förtröste)... ingen påå sin wijssdoom
eller snälheet. O. Petri Men. fall I 6 a.
wij medh flijt, trooheet, alffwarsamhest och
snelheet måghe vthretta thet oss är befälet.
L. Petri 3 Post. 28 a. all konungarike äro
och giffues aff Gudhi, och kunna icke medh
nogra menniskios krafft eller snellheet
för-werffuas. Uti. pä Dan. 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
