Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sobel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sobel
— 785 —
Soldenär
Sobel, se Sabel.
Socken, f. i. Dragg. [Isl. sökn.] Harpa,
kexe eller sokn som man soknar nogot vp aff
watnet med, båtzhake. Var. rer. voc. L 8 b.
— 2. Gå socken, företaga socknegång.
Tree gånger om åhret, nembliga
Michels-messo, Juul och Påscha, få djeknarna lof 8
dagar för helgen, at gå sina sochnar.
Lau-relius Kyrkord. 467.
Sockerklifs, n. Gelée och annat
socker-klefs. Lindestolpe Färg. 35.
Sockerkorn, n. Sockergryn, suckerkorn.
P. Erici 1:88a. Småm barnom är ... en
handful suckerkorn fast kärare än ett stoort
stycke Arabiskt guld. P. J. Gothus Poll.
H 8 a.
Sockerlag, m. Sockervatten, han ei
orden skrädde, Och ei med såckerlag sin
tårra sanning spädde. Kolmodin Qv. sp.
2: 232.
Sockerpredikare, m. the j honom icke
hadhe en sokerpredikare, som them predikade
huadh the gärna hörde, vthan en rätt
alwar-sam lagzpredikare. P. Erici 2:24 b.
Sockna, intr. Dragga. Se under Socken 1.
Sockneherre, m. Sockneprest. wara en
siälagömmare eller en sooknaherre. O. Petri
Sakr. 8 b.
Socknelag, n. Sockenområde, en by
vthi örberga sochen ... skal liggie til
sochne-lag vnder Roglösa. RR 24/io 1545. bönderne
... begärt hafwe att the wid Roglöse kyrkie
och sochnelag blifwa mötte. Ders.
Sockneman, m. Sockenbo. [Isl. [-söknar-madr.]-] {+söknar-
madr.]+} en sockneman. P. Erici 5:237 b.
ther nogon sochneman vore nödstält.
Lau-relius Kyrkord. 436.
Sod, n. Spad. [Fsv. sup, Isl. so3.] äta
swijnakött, och haffua förbudhit sodh vthi
theras grytor. Es. 65: 4. ladhe köt vthi en
korgh, och lät sodhet vthi ena kruko. Dorn.
6:19. j all handel haffua handena j sodhet
(i spelet, T. die Hand im Sode haben). P.
Erici 4: 94 b. Mången rosar aff stycken, som
aldrig smakade sodet. Grubb 550.
Soda? Sodha, Ptisanarius globus,
Brau-erkugel. Schroderus Lex. 38.
Soffad, p. adj. Försoffad, soff han
seder-mehr then hela dagen och natten igenom,
varandes tunger och soffadt bådhe aff ruset
och sitt vakande. Sylvius Curt. 586.
Sof ring, f. V askmalm? [Mnt. suveringe,
rening, rensning.] Jfr K o fr in g. the plæga
flugx köpa soffrin på Salabergit oc sælia the
köpmen j gäffla sölffuereth. Gust. 1 reg.
4:158. jngen bergxman skall loff haffua
någen malm sälia eller soffringh. 7:141. the
warppehögher, vtkastninger och soffringa
hoper som tilförende vtwaskede äre widh
Sale grwffuene. 7:24. wask eller Soffringh.
10: 270.
Sofvare, m. Sömnaktig person, en
soff-uare’ moste riffuijn klädher bära. Ord. 23:-2l.
Sofvel, m. Såfvelen är i vanpris. Tessin
Bref 2:128.
Sofvesot, f. Sömnsjuka. Comenius
Tung. 293.
Sög, se Magsog.
Sogel, n. Sofvel. ij (2) marker sogel.
Gust. 1 reg. 5: 63. Thå sade han til them,
Piltar haffuen j noghet soghel? som han
wille seya, haffuen j noghet fåt medh idhart
fiskerij? O. Petri 2 Post. P4a. Fålkedt...
thet skal få Ey sogel til brö i mångh åhr.
Messenius Disa 4. sine Cerere & vino
friget Venus, dät är, kärleeken är kall utan vijn
och sogel. Rudbeck Atl. 1:83. lijder brist
på sågel och brödh. Lindschöld Vitt. 140.
Sold, Soll, m. Fiendtlighet, fiendtligt
angrepp. [Isl. sollr, sammanrotad folkskock.
Jfr Aasen soll; Molbech Gloss. solde sig.
Ihre Dial.-lex. översätter ordet med
"sam-mangaddning, våldsamt folk" och anför
"samka soll på en" som västgötskt, "samka
sorl på en" som värmländskt.] [Danskarne)
igen komme skole ... ath sänke mer soldh
hiit in i richit. HSH 20:202 (1507). På
Helgona berg lågo de (fienderna) fördold,
Som ville samka på mig sold. Carl 9 rimkr.
14. een part velat vpvekie krijgzfolket till
att sambla sold på någre. Stjernman Riksd.
1:467 (1598). Han (vargen) ville tagha maat
medh vold, Tå fick han öfver sigh en sold,
Hon (markattan) sprang på honom, reeff
och beet. R. Foss 522. Konungh Christiern
hade samkat såll öfver heela Sweriges Rijke
vtaf alle the förnembligste Herrar vtöfwer
heela Christenheeten. Brahe Gust. 1 krön.
stemma soll uppå honom och låta basta och
binda honom. Lindner 94. När tin lycka
gladlynt leer Ok sig tig mäst vänlig teer,...
Stemmer hoon uppå tig såll. Lucidor R 3 b.
— I senare tid har ordet af missförstånd
ansetts vara detsamma som sorl. Hela
staden är i rörelse för det Hans Vördighet
befinner sig härstädes, och visst folk, som
gerna blanda sig i andras göromål, ha samkat
sorl kring klostret. Kexel 2: 75. Den stora
skocken, Fänans broder, Ser ej hvarthän det
bär, men drifver med ändå Och samlar sorl
på den, som icke tror på skällan. A. G.
Silverstolpe Skald. 236. För öfrigt är
det ej utan att man samkat sorl på mig i de
högre kretsarne. Geijer I. 8: 526.
Soldan, m. Sultan. [Isl. T. soldan.]
then tappre Egyptiske soldan Saladinus. A.
Laurentii Verld. speg. 325.
Soldatisk, adj. Militärisk. [T. soldatisch.]
Är iagh ey aff adeligh slächt, Förer doch
solldatisk väsend. Visa (1641).
Soldenär, m. Legoknekt. [Mnt. [-solde-ner.]-] {+solde-
ner.]+} må tu tagha med tigh the soldenäre
som the j Gäffle skole vtgöra. Gust. 1 reg.
7:444. (the) tigh vnder tina fånö ... såsom
trogne soldenärer... tient haffua. P. Erici
3:30 b.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
