Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spatsera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spatsera
- 789 —
Spel
Fahr väl, högt- och vählährade läsare, och
var än då intet sparsam på en gunstig och
alt vältydande bevågenheet, i fall mitt slätta
värck antingen syntes hafva sparsmaken,
eller lijtet rijma sigh medh dina tanckar.
Wexionius Sinn. D~2a.
Spatsera, intr. [L. spatiari, Mnt. [-spas-seren.]-] {+spas-
seren.]+} 1. Begifva sig. tu begerer wår wilie
wethe, om then Frandz Täbo skall spassere
aff landet. RR 28/a 1547. Gaff så största
parten (af det Tyska krigsfolket) pasbord
och lett spatzera them aff Rijket. Svart
Kr. 73. Här kom nu Swäriges konunglige
Crona och Spijra heem til rätta blodet igen.
Giffwe then Alzmechtigeste Gudh hon
al-drigh någen tijdh måtte nu ther ifrån
vth-komma, eller ther ifrån widare spatzera så
länge wärlden ståår. Ärepred. 48. brukade
vi det maneret mest hvar dag mot aftonen,
at spassera med vagn utom staden. Sh.
Rosenhane (Nya sv. bibi. 2:607). — 2. Drifva
omkring, slå dank. dricka, dobbla, spacera,
slåås och regera. L. Petri 2 Post. 257 b.
— 3. Utbreda sig. Thet kan ock offta
henda, at iagh vthi een böön, eller i ett
stycke, sådana rijka tanckar bekommer, och
ther i så länge spacerar, att iagh läter bliffua
the andra sex bönerna alla. P. J. Gothus
Sätt att bedja G 4 b. oss öffuer Gudz
domar och wäghar ... allehanda wijdlöfftige
och spatzerande (utsväfvande) tanckar
infalla. P. Erici 5:97 a.
Spatserare, m. Dagdrifvare, tu uthaff
sonen käre Vil en spasserare haa, Och icke
til man eller ähre. P.J. Rudbeckius A 8 a.
Spatsergång, m. 1. Vandring, the oordh
han (Kristus) taladhe ... om gongen til
fa-dhren, mente the icke ath thet skulle wara
med dödhenom ... vtan’ tencte at thet hadhe
warit en lekamlig spaseregong. O. Petri
1 Post. 68 b. — 2. Kringdrifvande,
dagdrif-veri. Gesäller och mästersvänner skole ...
sitt arbete icke försumma, hvarken genom
frij måndagh, spatzeregång eller annan
få-fängia. Stjernman Com. 3: 745 (1669). —
3. Pelargång för lustvandring,
spatzere-gånger voro ther (i byggnaden) med all zirat
och prydnad inredde. PeringskiöldJord. 79.
Spatserväg, m. Passage, skulle ... uthi
skäriegården ... byggias några blockhus, til
at förmeena fienderne inlöpet, och att
gal-leijerne mötte haffua theras spatzereväg aff
och til. Tegel Gust. 1 hist. 2:221.
Spe, n. hon blef et spe för alla. Dalin
Vitt. 4:830.
Spea, Speja, tr. Göra spe af, gäcka.
[Isl. spéa.] när the (Hättebröderna) mötte
the Svenske på gatorna,... så var thet theras
iidh och åhoga them at spea och bespotta.
Sylvius Er. 01. 372. en oförmodeligh
händelse kan offta spea och omkulläggia stora
värck. Curt. 103. Han hafver mig uthskämdt
för alla Och uppenbart speat. Törnevall
Dl b. häda (speija, huta) enom. Comenius
Tung. 917. spea, speja. Lind Ord. Rietz.
Speare, ni. Bespottare. Lind Ord.
Spebuk, m. Spefågel, sådan speebwk
veet ey annat Än håån och spott spy aff sin
panna. R. Foss 510.
Speceri, n. Specerier. Cameler som
spe-cerij båro. 1 Kon. 10:2. köpmän ... förde
til tin marknat allahanda kostelighit specerij.
Hes. 27:22.
Specka, se Späka.
Speckhök, m. Hökare. [T. speckhöker.]
han var utsänd af en stads (Lybecks)
borgmästare och råd och andre speckhökar. Tegel
Er. 14 hist. 97. Nogh haar iagh sedt sådhan
speckhöker förr, Och ey steget för honom
baak om dörr. Chronander Bel. Fö a.
Spefogel, m. Föremål för spe. iagh är
en fatigh tiggiare, och dragher omkring
såsom en hwsswiller, och moste wara hwar
mans speefoghel. P. Erici 3:126 b. the unga
sällar ... hålla och achta them (de gamle)
för theras spejfoglar. A. Laurentii Hust. 336.
Spegelfäkt, n. Spegelfäkteri. Oss
fruchter nog thet är icke annet än ett Speijel
fechtt, Ther kan tileffwentyrs ware någen
hemmeligh handell emellan the Danske och
Hertig Albricht, att the sittie stille och see
egenom fingeren, att han lather settie sitt
folck in i Blekingen. RR 80/6 1545.
Speja, se Spea.
Spejning, f. Spejeri (ett antal spejare).
Wile wij ... ath tw thin wissze spegningh
haffuer ther nidh j Skaane, som ... alle
leg-lighether kwnna forfara. Gust. 1 reg. 2:170.
wile wij och athij haffue edher wissze
spey-ningh in j blekwngh ath förhöre huad
Söff-uerin norby haffuer för handen. 3:46.
Speking, m. F/s man. [Isl. spekingr.]
aldrig har hon i de kloke sägner fattat Ett
sådant nöje, att hon ey en prick har skattat
Uti Guds helga ord fastmer än all den vigt,
Som spekingar ha sökt i diupa skalders
digt. Rudbeck d. y. 59. vi äro ömkelige
spekingar: vi fattige Phoebiske creatur kunna
... intet tala om annat än det närvarande.
Dalin Arg. 2, n. 39.
Spekråka, f. En speekråka (spefogel)
mästrar, bespottar och förkleenar alt.
Comenius Tung. 838. Lind Ord. Rietz.
Spekt, m. En fågel. Specht, Merops,
Immenwolf. Schroderus Lex. 59.
Spel, n. 1. Skådespel. Somlige brukade
spell eller Comedier och Tragedier. Tob.
com. A 2 b. en konung haffuer lust til at
see vthi någrahanda spell ... thet han weet
sigh haffua wijsligha eller manneligha
be-driffuit. L. Petri Dial. om mess. 35 a. —
2. Haffuer oc her iönss lathit siig tykie at
han haffuer welath reghera spelet her, men
oss synttis, at han hade ther föghe forstondh
tiil. Gust. 1 reg. 2:248 Gudh wender thetta
spelet så om, at Daniels owener moste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
