Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spela ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spela
— 790 -
Spets
sielffue vthäta thet the för honom insoppat
hadhe. Försp. till Dan. the falska
Bisco-par ... driffua spelet twert emoot thet han
(Paulus) lärdt haffuer. Försp. till 1 Tim.
anden är rätta wärkmestaren som spelet
driff-wer j menniskione, reformerar och förnyar
henne. O. Petri Men. fall FSb. dieffwulen
haffuer jw så bedriffuit sitt spill medh
clo-sterliffuerne, at then ene rese komme ther
jn han moste icke komma ther vth jgen.
Klöst. F 2 b. I mine Läriungar moste warda
tryckte och vnderkuffuade aff werldenne,
Men seer til, at j behållen itt sachtmodigt
hierta, så skolen j wel förnimma huruledes
spelet skal wenda sigh, så at idhre fiendar
skola omstörte warda. L. Petri 3 Post.
145 b. — B. Gyckel, skämt. Men är det väl
min vana, Med löften och med ord at drifva
spel och lek? Dalin Vitt. II. 5:H8.
Spela, intr. X. Drifva sitt spel. the
ven-diske stædher ganska mykit haffua spelath
på theris egen fordel. Gust. 1 reg. 4:100.
huar wij icke spelle viszeliga på alla szidor,
. .. står oss szamma skålen tiil budz, szom
the j Danmarck haffua aff druckit. 10:12.
— 2. Leka. Kant tu spela medh honom
(Leviathan) såsom medh en fogel. Job 41
(40: 24). de hafva lekt och spelat med
Cro-nans tull och penningar. Stjernman Riksd.
3:2071 (1689).
Spelboll, m. Lekboll. [T. spielball.] Den
ena landet når ... Den andra vädrets
spelboll är. H. C. Nordenflycht 102.
Spelbänk, m. Spelbank. Spelebänker,
til at förlora sine penningar. Schroderus
Hoflef. 145.
Spelfogel, m. Lekfågel. [Mnt. spelvogel.]
lett han fråga them till ... om the ändelige
wille holla honom för en spelefogel then
ther hwardt åår så skulle spela medh them.
Svart Kr. 170.
Spelfolk, n. Skådespelare. Så lätt oss
nu medh lof och ymnog prijs bekröna Vårt
vackra spelefolck, som på theatren var.
Gripenhjelm 278.
Spelhus, n. Hus för bollspel m. m.
[Mnt. spelhus.] Tå vptogho the j Jerusalem
Hednisk Spelhws. 1 Macc. 1:15. bygde han
itt Spelhws, och skickadhe at the starkaste
vnge män sig ther inne öffua moste. 2 Macc.
4:12. j Spelhwset... man ball sloogh, och
annor spel dreff. 4:14.
Spelivink, m. Ett slags ätlig snäcka
(Littorina litorea?). [Jfr E. periwinkle.]
Kon. Carl 9 lät uppköpa Hummor, Ostror,
Speliwincker och Musslor. RR 6/s 1605.
Spelman, m. Harpspelare. spelmannen
speladhe på strengenar. 2 Kon. 3:15. The
sångare gå framföre, ther näst the spelmän.
Ps. 68:26.
Spelplats, m. Somlige brukade spel eller
Comedier och Tragedier på vppenbara
spel-platzer eller skodoplatzer. Tob. com. A 2 b.
Spelta, f. Spelt. [Mnt. spelte.] Zea,
spelta. Var. rer. voc. N 1 b. dryck som
bryg-ges aff spelta. Ders.
Spelträ, n. Vindspel. Speelträ (ergata)
är en stodh, hvilken vändes omkringgående.
Comenius Orb. piet. 185.
Spene, m. 1. Patt, bröstvårta. [Isl.
speni, Mnt. spene, spone, spune.] Mamma,
spöne. Var. rer. voc. A 8 a. P a p i 11 a, warta
på spönan. Ders. (barnen) sugha än nw aff
spönan. O. Petri 1 Post. 134 b. see tigh
före, at tu icke än nu wijn dricker, medhan
tu på spenan ligger. Försp. till Rom. ther
läto the hantera sijn bröst, och j
vngdome-nom krama sina spenar. Hes. 23: 3. — 2.
Tungspene. Uua, spöne j halsen. Var. rer.
voc. A 7 a.
Sperling, m Sparf. [T. sperling.] En
trana plägar knapt en lijten sperling föda.
Achrelius Vitt. 423.
Speskära, intr. Såra med speord,
begabba. moste tå alla menniskior tiya för
tigh allena, at tu frijt skalt speeskära. L.
Petri Jobs bok 11:3. speeskära, cavillari,
Comenius Tung. index.
Spessälle, m. Kamrat, stallbroder. [T.
spiessgesell.] han giorde them icke allena
til sine riddersbröder och speszällar, uthan
och til sine dryckesbröder. Schroderus
J. M. kr. 212. iagh seer intet annat för
ögonen än mine bäste venners och spessällers
blodspilla. Liv. 183.
Speta, tr. [Mnt. speten, T. spiessen.]
1. Spetsa, när man seer en ogerningesman
spetas. P. J. Gothus Fastapred. 566. –
2. Sticka. Man sablar them i betar, Och
theras kroppar små med svärd igenom
spe-tar. Vultejus 108. — 3. Speta ut,
utspärra (medelst spetor, stickor). [Jfr Isl.
spi/ta.] the offrade hästar ... och skåro
hof-vudena aff them, hvilke the satte på stakar,
spetandes uth theras gaap. Schroderus
J. M. kr. 16.
Spetal, Spital, m. Hospital (vårdanstalt
för fattiga och sjuka). [Fsv. =; Mnt. spetal,
Isl. spitall.] Spetalenn eller Helgandzhuszett.
Gust. 1 reg. 12:172. the som i Spetalen
haffwa siuka legath. L. Pet. Gothus 59 a.
en Spital ther icke annat än skröpeligha
menniskior inne liggia. O. Petri 1 Post. 45 b.
Spetalebröder, en munkorden. Spetale
bröder ... the draga suart (kläder) med
dubbel hwijt kors. O. Petri Klöst. A 4 b.
Spetfisk, Spitfisk, m. Rökt eller ock
soltorkad fisk, uppspetad på stickor.
Spet-fiisk, twå kloffwer. Gust. 1 reg. 2:2J6. then
renthe ther går aff gräsgardz hærede
nemp-ligh 3000 spithfisk. 4:137. all then torsk och
spetfisk hann kan åstadt komma. 5: 75.
Spets, Spits, m. [Mnt. spet, spetze,
spisse; T. spiess.] 1. Pik, spjut. Spets var
antingen lång eller half; staken till den förre
var omkr. 10 alnar lång, af lönn eller ask,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
