Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spunn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spunn
— 797 —
Späkt
telning. [Jfr Fsv. spruti, Isl. sproti, T.
sprosse.] skulle ock detta friska sprötet af
denne högädle stammen mäd tijden blifva
til ett stort trää. Columbus Poet. skr. P l b.
— 2. Qvist. Nu grep hon ändtlig til en
sprötta af en gran. Kolmodin Qv. sp. 1:
57. — 3. Bogspröt. et redlöst skepp, hvars
spröten, mast och roder, Af stormen slitne
bort, af vågen föras hän. Kolmodin Qv.
sp. 2:87.
Spunn, n. Sprund. [D. spund Kalkar,
T. spund, m.] Drikka tvilnas need i faten
genom spunnen. Spegel G. verk 249. Jfr
Ihre Dial.-lex., Rietz 662 b.
Sputa, tr. Spruta. [Fsv. =] diwr . . .
som eeld sputadhe. Vish. 11:19. Ormen
sputadhe vthu sin munn watn. Upp. 12:15.
hvar fisk ... Nu sputar vågen ut, nu super
åter in. Kolmodin Qv. sp. 1:66. Det etter
som de mig så gärna sputa på. Düben
Boil. bref 31. Jfr Rietz sput 662 b.
Sputa, f. Fläck, blemma. flecker eller
sputor äre på kroppen. B. Olavi 117 a.
Pestilentialiske bölder, sulmar och sputar
— een hoop medh sputor. P. P. Gothus
F 4 b. öfver kroppen (fä) somlige röda
sputor.-Lindestolpe Skörb. 59. Jfr Sp j ut t, Spott.
Sputig, adj. Fläckig, the äro alla
vth-öffuer sputoghe wordne, såsom medh eenom
qwast bestenckte. P. P. Gothus Ii 2 a.
hon blåste honom i ansichtet med dricken
och han bleff sputig. Rudbeck Atl. 2:601.
Spy sig, re fi. Spy. Gör honom
druck-nan ... at han må spyy sigh". Jer. 48:26.
Spya, f. Spyor. [Fsv. spyia, Isl. spi/ja.]
Hunden gåår åter til sina spyio. 2 Pet. 2:22.
Konungen i Påhlen ... hafver taget vedh
Påfvens spyer, förgifft och falska lähra.
Stjernman Riksd. 1:627 (1606).
Spå, tr. och intr. Profetera. Propheterna
spå lögn j mitt nampn. Jer. 14:14.
spå-männenar komma på skam medh sina syner,
tå the ther om spå. Sach 13: 4. alle
Propheterna och Laghen haffua spåt in til
Jo-hannem. Matth. 11:13. somlighe
kinpu-stadhe honom, och sadhe, Spå (gissa) oss
Christe, Huilken är then som tigh sloogh?
26: 68. somlighe begynte ... förteckia hans
ansichte, och slå honom medh näffuanar,
säyandes til honom, Spå til. Marc. 14:65.
Gud, som henne vverlden) giorde, Skal kasta
henne kull, som han spår i sin orde.
Spegel G. verk 41.
Spåkarl, m. Spåman, tijn röst skal wara
såsom en spåkarls. Es. 29:4.
Spån, m. Ther en hugger, ther falla iw
späner. L. Petri 3 Post. 89 b. en
timber-man ... affhugger itt trää, tälier och slätar
thet wel ... Men spänenar aff thet arbetet
brukar han til at koka sin maat medh. Vish.
13:12. thet gemena ordspråket: Then som
hugger up offuan öfver sigh, honom flygha
spänerna i ögonen. A. Laurentii Hust. 201.
Spåna, Späna, tr. Spåntäcka. S. et tak.
Lind Ord. Rietz. (Ufr Kock Sv. ljudhist.
1:275.)
Spång, f. Bulla, spång. Var. rer. voc.
Fia. the spenger som woro på theras
Ca-melers halsar. Dorn. 8: 21. the spenger,
kädhor och skarlakans klädher som the
Midianiters Konungar pläghadhe bära. 8: 26.
Spångad, p. adj. B a 11 h e u s, spångat belte.
Var. rer. voc. Fia. Jfr Spänga.
Spånrock, Spånvagn, m. Spinnrock.
quinnorne ... medh större lust och
benägen-heet hafve vinlagdt sigh at bruka vapn och
värior, skiöld och glaf, än väf oc sponnrock.
Skytte Or. B 5 b. Tu moste och köpa een
sponevagn, Men kan doch skee ther medh
görs intet gagn. Chronander Bel. D 7 b.
Spåre, se Sp o re.
Spårledes, adv. Efter spåren. Jägharen
... jagar them (vilddjuren) effter sporledes,
förmedelst sporhundarnas väderkorn.
Comenius Tung. 423.
Spårstig, m. blinde ledhare. som androm
wägen wisa skulle, och siälffue gå
skogz-wägen, see ingen sporstigh, och falle så medh
them som ledhas skulle j nästa gropena.
P. Erici 2:171a.
Späd, adj. Svag. på thenna dagh är en
Förste och stoor man (Abner) fallen j Israel,
Och iagh (David) är än nu spädh och en
smord Konung. 2 Sam. 3:89. Salomo är
en vng pilt och späädh. 1 Kron. 23 (22:5).
Spädiing, m. Spädt barn. iach war mins
fadhers son, en spädiing. Sal. ord.. 1536
4:3. L. Petri Sal. ord.
Spädsel, f. Påspädning. en lampa sin
eld förkofrar och lyser i mörkre. Alt medan
hon sin spädsl och näring niuter af olio.
Stjernhjelm Here. 484.
Späka, tr. Tukta, kufva. [Fsv. späkia,
Isl. spekja.] Tå nu Saraj wille späkia henne
(tjenstepigan), flydde hon jfrå henne. 1 Mos.
16: 6. han (den besatte) hadhe monga resor
warit bunden medh fiätrar och kädhior, och
kädhionar wordo sletna aff honom, och
fiätra-nar sönderslagne, och ingen kunde späkia
honom. Marc. 5: 4. I landzknechter, feller
idre spetzer nidh Och specker hans lif.
Hund Er. 14 kr. v. 402. Drabanter, stöter
för honom i, At han eij bruker munnen så
frij, Och specker honom sitt lädher! Ders.
v. 429.
Späkt, f. Frid, fridsamhet, tukt,
ordning. [Fsv. =, Isl. spekt.] Thet folck som
gerna krijgha wil, Och ey medh speckt kan
leffua, Lät förskingras, o Herre mild, Och
werdighas fredhen giffua. Psalmb. 1572108 a.
Hålle wij oss medh spect och winlegge oss
om godha gerningar. L. Petri 2 Post. 103 b.
the som frome wara och med späkt gerna
leffua wilia. Krön. pred. G 2 b. Altså kom
Kong. Götstaff Dalekaraner till specht och
lydno. Svart Kr. 118. The varda hålne uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
