Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stampekaka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stampekaka
— 803 —
Stark
som får till slachte, förluppe eder seden och
lothe eder stå i stäppen. Fin. urk. I. 1:94
(1597). thenna helgha mannen (Joh. döparen)
lät han (Jesus) stå j stappona, och medh
honom så iemmerliga handla, lijka som han
kunde eller wille honom platt intet hielpa.
P. Erici 3:130 b. Jfr Rietz 675 a.
Stampekaka, f. Se Dalin Ord.
Stampebröd. the hadhe icke annedt äthe än
barc-ken och stampekakun. Hist. handl. 13. 1:143
(1564). Vattnbötta kan henne bäst smaka,
Och sedan ther på een groof stampekaka.
Chronander Surge B 2 a.
Stamra, intr. Stappla. [Jfr Rietz
under stamblä 674 a, Isl. stumra.] Jag stamrar
här tilvägz och mina tanckar slöga Begripa
ingen ting af thesse saker höga. S. E.
Brenner Jesu pin. 20.
Stånd, Stånd, n. [T. stånd.] 1.
Ställning, ställe, öfvergåfvo alle uthi stadhen,
som kring om murarna förordnadhe vore,
sitt stånd. Schroderus Liv. 443. — 2.
Örtstånd. Örtsängen medh . .. stånd besatt
är. Comenius Tung. 382. Af planta
blifver stånd, af telning varder träd.
Kolmodin Qv. sp. 2: 560. — 3. Tillstånd, ställning,
samhällsställning, kall. allahanda Stånd,
gamla, vnga, quinnor, män, Herrar och
tjenare. Försp. till Tit. iagh skal störta tigh
jfrå titt stånd, och settia tigh aff titt embete.
Es. 22:19. Faar icke effter höghre stånd.
Syr. 3:22. försköött honom ifrå thet ämbetet
och Biscops Ståndh han haft hade. Svart
Kr.. 75. Konunga nampn är ganska herligit
j werldenne, och hörer thet stånd til, som
ibland annor stånd är thet högsta. L. Petri
1 Post. A 2 a. — 4. Samhällsklass. Ther
förscreff han en herredagh till Wastena, till
hwilken han kallade alle the fornemligeste
aff alla Ständer vdi the Iandzender öffuer
hela Götherijket. Svart Kr. 44. Then
he-lighe Schrifft tåler fprnemligast om tree
höghe Ständer, vthi hwilke Gudh . . . alle
menniskior . . . deelat och åtskildt haffuer.
Lælius Jung. sp. B 3 b. Skole alla komma
til gäst På kungens slott i thenna fäst, Aff
alle ständer hvar och een. Prytz O. Skottk.
H 4 a.
Standare, m. Membrum virile, affmålas
Osirs beläte under en menniskio lijknelse
med en rätt standare (erecto pené).
Rudbeck Att. 2:311.
Standfat, n. Balia eller Standfaat, labrum,
cupa, orca stataria, hoc est quæ ad standum
solum facta est, nec habens ansam qua
por-tari possit. Helsingius. Jfr Stånda.
Standverk, n. Korsverk. Och som wij
höre attu haffuer latidt vpbygdt then nye
hytten medt standtwärck, Szå hade wij heller
seedt honn hadhe bleeffueth vpbygdt medt
hele wegger, effther thet lengre ware skwlle.
RR 16/i 1547. Jfr Ständelverk.
Stank, n. (han) håller for sin näsa för
thet stanck och onda lucht som ther aff
gåår. O. Petri 1 Post. 116 b. theras slaghne
skola borttkastadhe warda, at stänket aff
theras kroppar skal vpgå. Es. 34:8. honom
kunde nu ingen bära för thet olijdheligha
stancket skul. 2 Macc. 9: 10. all olofligh
kärleek . . . låter quart effter sigh itt dieffuuls
stanck. L. Petri Skyld. G 2 a. man ey det
ringaste tekn til något stanck finner. U.
Hjärne Vatt. 54.
Stanka, intr. Stänka, stöna. [Fsv. =;
jfr Isl. stanka] han ... stanka skal lijka
som en then til dödz såår är. Hes. 30: 24.
stancka tu dotter Zion, lijka som een j barns
nödh. Micha 4:10. giorde han sigh med
wilia siuuk, lettz kasta vp, stanckade. Svart
Kr. 148. Hör, hur gubben stankar!
Bellman 5: 98.
Stapel, m. [Isl. stöpull, Mnt. stapel.]
1. Klockstapel, klockotorn eller stapplar.
L. Petri Kyrkost. 69 a. — 2. Vaxstapel.
Om tu vidh liws studera vil, så är vaxtamp
(stapel) bättre än talghliuus. Comenius Tung.
743. —- 3. Stapelstad, marknadsplats, tu
(Tyrus) wast Hedhninganars stapol worden.
Es. 23: 3. Tyrus och Sidon .. . vore
hedningarnas staplar, och theras köpmän vore
förstår på jordene. S. Laurentii C la.
stadhen ... hade hoffuudh köpstadhen warit,
och såsom en stapul widh östrasiöön. O.
Petri Kr. 35. Kon. Erik ville hielpa
dertill att stapelen och Ryske köpmans
handelen, som begynner ökas och växa till i
Narven, måtte blifva vänd dädan och till
Räfle stad. S. Elofsson 127.
Stäpp, m. Mortelstöt. [Isl. stäpp, n.]
en mörtar med stapen. Dipl. Dal. 2: 302 (1546).
Stäpp, Stappa, se Stamp (3).
Stappla, intr. iagh hadhe så när stapplat
medh mina fötter. Ps. 73:2.
Stapplan, f. framföra sin bön med . . .
staplan.^ Stjernhjelm Br öl. 23.
Starig, adj. Styfsint, egensinnig,
hals-starrig. [T. starrig, störrig.] iag af hennes
stariga och oskeliga fadher lenge... är
tor-menterat vårdhen. HSH 19:381 (1638).
Stark, adj. 1. giorde förbund med
honom, och ther giordes stark (kraftiga,
eftertryckliga) breff vppå. O. Petri Kr. 83. ui
haffue fått starke (svära) tidende j frå thenne
landzende Småland, the ther fast dragha tiil
eth nyth inrikes opror. Gust. 1 reg. 6:33.
then hårde tijdhen war alt förstarck (svår)
öffuer them. 1 Mos. 47:20. wardt hungren
starck j stadhenom. 2 Kon. 25: 3. Konungen
j Egypten icke skal låta idher fara, vthan
genom stark (kraftiga) vnder. 2 Mos. 3:19.
tina starka synder. Jer. 30: 14. Som nu
slachtingen alrastarkast (skarpast) stoodh.
2 Macc. 10:29. — 2. Frisk. Then annen
är siuck bliffuin, Dock så snart han bliffuer
starck igen, wele wij dhå skynda honom tit
nidh. Gust. 1 reg. 12:240.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
