Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stenrör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stenrör
— 805 —
Stickna
är understödd på den lutande sidan af en
hel liten klappersten ... hafvet bortskölgt alt
det lösa kring detta stenragel. Dalin Hist. 2,
företal 13.
Stenrör, m. Stenrös. [Isl. reyrr, m.]
kastadhe en edla steen vppå en steenrör.
Sal. ord._ 1536 26:8.
Stenrösja, f. Thenna steenrösian ... ware
en wård. 1 Mos. 31: 48. giorde the ena
stora steenrösio offuer them {de döde). Jos.
7:26. Then enom dåra äro tillegger, thet
är lika som man kastadhe en ädhla steen
vppå een steenrösio. Ord. 26: 8. tå giorde
the een steenräsie (jfr Isl. hreysi). Lælius
Res. 1:71.
Stenstuga, f. gå i Stenstuffuan in, Kalla
hijt vår Hoffmästerin. Messenius Disa 22.
(Se Molbech Gloss. Steenstue.)
Stenuggla, f. 3 Mos. 11: 17. 5 Mos.
14:16. iagh är lijka som een Steenvgla vthi
the förstörda städher. Ps. 102:7. {Öfv. 1878
har på dessa ställen: uggla.) Ulula, steen
vgla. Var. rer. voc. Q 4 b.
Stenvård, m. Minnesvård af sten.
Jacob reeste vp en steenwård på thet rwmet.
1 Mos. 35:14.
Stenör, m. Stengrund. [Isl. aurr, m.J
Somt {af sädet) föll på steenören. Matth.
13: 5.
Stenörig, adj. steenörig jord. Colerus
1:305.
Stera, intr. Stirra, iagh migh ... en
tummel {tumlare, bägare?) togh, At Töre
ste-rade hvar han stog. Beronius F3b. (Se
Spegel Ord. stera. Rietz sterra.)
Stick, n. [T. stich.] 1. Utväg, tillflykt?
han en gång hade sin skantz... illa wäghat
oc tappat, therföre moste han ther widh
ewigt bliffua, oc hade intet mera stick (T.
originalet: habe nichts mehr zum stich).
P. Erici 2:270 a. —2. Pregel? hafver iagh
och hittat ett tämmeligt förrådh aff smijde,
solf och gull, gammalt starckt arbete, men
bätter aff stick och korn, än nu alment
förarbetas. Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat.
företal 4 a. — 3. Hålla stick, hålla
streck, de Evangeliske holla doch på
sijd-stone intet stick. A. Oxenstjerna Bref
2: 325
Sticka, tr. och intr. [T. stechen, [-stec-ken.]-] {+stec-
ken.]+} 1. Egga. Tå begynte hans
skelm-achtighe natur at sticka honom.
Schroderus J. M. kr. 557. — 2. Tända. Så
stic-kadhe Absaloms tienare eeld på thet {åker)
stycket. 2 Sam. 14:30. Hwj haffua tina
tienare stickat eeld på mitt stycke? 14:31.
och stickade så elden på stadhen. O. Petri
Kr. 31. — 3. Peka. then ogudhachtighe
hopen ... recker tungona och sticker fingren
... åth them. L. Laurent» Nyårspred. E l a.
— 4. Besticka sig, befinna sig, ligga (i),
heela vår nervus rerum gerendarum j
kopparen sticker, föruthan hvilkens debiterande
oss ... omöijeligh faller, någre medell att
tillgåå. HSH 26: 220 (1633). Hvadh
härunder sticker, kan jag icke ähnnu döma.
A. Oxenstjerna Bref 2: 238.
fäderneslandet... sticker uthi stoor vidlyftigheet och
fahra. Stjernman Riksd. 2:1312 (1660). Hur
mången mången sig i luften vederqvikker,
Och tänker aldrig på hvad nytta ther i
stik-ker? Spegel G verk 76. En girug, som
sticker i dän skändeliga begärelsen, yppar
icke däss skam. Hermelin C * a. Refl.
skam sig sticker uti dässa välluster, genom
hvilka kätjan plager oss förföra. Dens. C 7 b.
monge i vår Christendom sticka i en sådan
blindhet och sådant groft oförstånd.
Svedberg Sabb. ro 2:1249. vi kunnom låta vår
nästa ... sticka i elände. 2:1537. then
för-dömeliga högferd, som sticker hos mongen.
2: 970. — 5. Refl. stack sigh vp emoot them
itt ijligt wädher, som kallas Nordoost. Ap.
gern. 27:14. Han sträfver at han kan sig
up i vinden sticka. Spegel G. verk 96.
när han förnam the satte flux effter honom
{pä Östersjön).. . stack han sigh öffuer till
Räffle. Svart Kr. 48. stack han sigh
genom en bakport ååt skogen. Ders. 141. han
i otidh haar redan velat upskära sin gröda,
som neppligen haar stuckit sigh i ax. U.
Hjärne Orth. 123. — 6. Stickas, dep. Vara
sticken, hoo som är genstortigh, thet är,
icke wil läta wisa sigh, vthan stickes. P.
Erici 1:133 b.
Sticka, f. 1. Peksticka, pekpinne, wij
skola icke bruka för mong fåånyttogh oordh
j wåra böner, likerwijs som wij skulle sättia
wor hemmelska fadher stickona j händer,
och peka vpåå för honom huad han oss
geffwa skulle. O. Petri Men. fall F6b.
hwar man wil mestra honom och settia
honom sticko j hand. P. Erici 2: 237 b. —
2. Karfstock. the wilia offta godz borga och
läta på een stycko vpskera ena redeliga
summo. P. Erici 2:321 b.
Stickel, m. Grafstickel. [T. stichel.]
Stic-kel, Cælum. Schroderus Lex. 45.
Stickglosa, f. Stickord, speglosa. gifver
honom een spotsk stickglosa. Schroderus
Hels. beg. skattk. 123. Martialis gifver Zoilo
een lempeligh stickglosa och säger: Tu
hafver rödha håår, en svart mun, stackotte fötter.
Albert. 1:61. skarpe och spiszfundige ord
eller stickeglosor. A. Arvidi 14.
Stickling, f. = Beskickning (legering)?
Till remedium oppå een mark värck, thet är,
när thet så stundom råkade feela uthi
beskickningen eller sticklingen, giffves honom
{myntmästaren) på markstyckerne en ort
uthi fijn och en ort uthi värck. Stjernman
Com. 2: 29 (1634).
Stickna, intr. Blifva sticken. Hvarföre
ville tu doch stickna och vredgas emoot
Gudh. A. Laurentii Verld. speg. 328.
Als-ingen, hoppas jag, vil omildt på mig stickna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
