Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stormsamt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stormsamt
— 811 -
Storände
svar. Svedberg Schibb. f4b. böra the icke
vara trumpne, stickne, olåtige och
storm-samme, utan frome, gladlynte, venlige och
liuflige. Ungd. reg. 54.
Stormsamt, adv. Med hast. folken straxt
från vatnet stormsamt ila. Celsius Æn. 7.
Stormskjuta, tr. Då stältes
stormstyc-kerne an, och muren begyntes med alfvar
at stormskiutas. Girs Joh. 3 kr. 84.
Stormstock, m. Murbräcka. Uppå
åth-skillighe ortar lågh stadzmuren aff
stormstocken nidhbråkadh. Schroderus Liv. 423.
vordo murarna kring om stadhen ... medh
stormtorn och stormstockar nidslagne. Ders.
494.
Stormstycke, n. Ett slags skytt kallades
stormstycken (af 1 V2 till 2 skeppunds vigt),
voro korta och tunna, med rymligt kullopp;
begagnades att medelst lanterner skjuta
ha-gelskott, egentligen vid stormningar.
Adlersparre Afh. 236. (Jfr under Storm ku la.)
Stormstycken voro icke ämnade mot
murarne, utan blott att fördrifva brechens
försvarare, innan den skulle stormas.
Hamilton 264.
Stormun, m. Skräflare. Tijgh tu
stoor-mund. S. Brasck Förl. sonen G 3 b.
Stoor-mundh, för steeken kan tu väl tala. Ap. gern.
Kla. O hören, käre barn, hvad thenna
stormund sade! Bergenhjelm B 2 b.
Stormäktig, adj. Konungh Cyrus uthi
Persien, han var een stoormächtigh konungh.
L. Petri Kr. 11. han (Kristus) skal
stoor-mechtigh tingh vthretta. P. Erici 1:4 b.
thet stormectiga Messie embete. 1:130 b. Gudz
stoormechtiga wälgerningar. 2:869 b.
Stormäktighet, f. gudz stoormectigheet
(stora makt). NT 1526 Luc. 9:43. iordennes
fruct (skall vara) til stoormectigheet och
ähro them som behåldne. bliffua j Israel.
L. Petri Jes. proph. 4:2. (Öfv. 1878: till
stolthet och prydnad.) then som är Herre
öffuer alla,... ey fruchtar för någhon
stoor-mechtigheet. Sal. vish. 6:8. Effter man nu
icke ellies wil troo tijn stoormechtigheet,
moste tu så lata see hwad tu förmå. 12:17.
Hoo kan förtälia hans stoormechtigheet. Sir.
bok 18: 4. prijser Herran vthi all hans
werck, Giffuer hans nampne
stoormechtigheet. 39:19.
Stormätenhet, f. Ärelystn.ad, fåfänga.
När nogon till eventyrs kunde tyckia flere
runestenar här införde vara, än detta lilla
värket fodrade, så är thet ey af någon
stor-mätenheet (ambitioné) skedt. Verelius
Run. 61.
Storrådighet, f. Myndighet, befallande
sätt. hennes storrådighet... injagat hos
honom en sådan fruktan, at han aldrig hade
hjerta til at hindra hennes företagande.
Ban. 2:576.
Storsinnad, Storsint, p. adj.
Högdragen, stolt, öfvermodig. han fast stålt är,
högferdigh, hoghmodigh, trotzigh och
stoorsin-nat. Jer. 48:29. Biwdh them som rijke äro
j thenna werld, at the icke äro stoorsinte.
1 Tim. 6:17. drotning Sophia... war
högmodig och stoorsinnat. O. Petri Kr. 80. the
fructade icke Gudh, vthan woro
öffuerdå-duge och stoorsinte. L. Petri 3 Post. 97 b.
effter the voro mächtige och thertillmedh
stoorsinte på bådha sijdor, ville ingen parten
för androm vijka. Kr. 35. så snart hon är
uthan kors och plågho, bliffuer hon
högh-färdigh och stoorsint. P. L. Gothus
Tröst-pred. D4b. ambitieux, ähregirig, stollt,
storsint, högmodig, som hafver stora tanckar
om sig. Svedberg Schibb. 249. af natur’n
stålt, hastig, grym och storsint. C.
Gyllenborg Andr. B l b.
Storsinnighet, f. Högdragenhet,
öfvermod. hiertadt begynte swälla och vpbläsas
medh hogmodh och storsinnigheet. Svart
Kr. 155.
Storskräfva, f. Stor skräflare. vil du
icke nu avancera, storskräfva?... Vil icke
du nu bli baron? Dalin Vitt. II. 5:106.
Storspråkare, Storspräkare, m.
Stor-skräflare, storskrytare. [T. grosssprecher.]
en förtreteligh stoorspråkare. Wexionius
Sinn. G. 1 b. stoorspråkaren Tertullus ...
anklagade Paulum för Landzhöfdingan
Felice. Svedberg Sabb. ro 2:1681. Tå
begynte the Keyserske stoorspräkare vijka. J.
Bot vi di Likpred. E 4 b. Storspräcker var
icke, ey skryt eller skräppa. Törnevall
C 8 a. p a r 1 e u r, storspräkare. Svedberg
Schibb. 288.
Storspräkeri, n. Skräfvel, skryt. [-[T.gross-sprecherei.]-] {+[T.gross-
sprecherei.]+} Storspräkerij. Stjernhjelm
Here. 398. Jesuiterne sigh stoort anseende
giöra medh sine missionibus til Orient och
til America, uthi hvilkas beställningar oansedt
mycket stoorspräkerij sigh jämväl inmänger,
så är doch upsåtet i sigh sielfft beröm värdt.
P. Brask Puf. 454. rodomontade,
storspräkeri. Svedberg Schibb. 296.
Storsten, m. Saxum, gråsteen,
gråberg, storsteen. Var. rer. voc. M2b.
Storstussare, m. Sprätt, [af T. stutzer.]
Biefs, krusering som storstussare bruka.
Wallenius Gram. E 7 a. the vore ...
storstussare (Isl. skartsmenn miklir) medh vapen
och kläder. Peringskiöld Vilk. 243.
Stortå, f. Ett slags blåsinstrument,
äfven kalladt Serpent (se d. o. Littré Diet.)_
Stjernhjelm Fägnesång.
Stortro, f: huru monge bedraga sig af
en sielftro, then jag plägar kalla stortro, en
hiernatro och icke hiertetro. Svedberg
Sabb. helg. i40.
Storvigtig, adj. stoorwichtigha saker. P.
Erici 6:73 b.
Storände, m. han (Gud) moste wara
then fremste, och, som man pläghar säya,
han moste hålla vnder then stora endan, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
