Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stota ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Streck
framt thet skal någhon wardt komma medh
oss. L. Petri 2 Post. 30 b.
Stöta, Stötta, intr. Stamma. hacka i
uttalet. [Isl. stauta, T. stottern.] Han stötar
1 läsandet. Lind Ord.. Rietz ståta.
Straff, n. 1. Varning, tillrättavisning.
then som straff hörer han warder klook. Ord.
15:32.-2. Tillvitelse, klander, ath han
mötte brwka hans presta embete vthan alth
straff och fortal. Gust. 1 reg. 4:62. at idhar
hele ande, och siäl, och kropp, måtte wara
behållen vthan straff j wårs Herras Jesu
Christi tilkommelse. 1 Thess. 5: 23.
Straffa, tr. [Mnt. sträf en.] 1. Varna,
tillrättavisa. Menniskionar wilia icke meer
låta min anda straffa sigh. 1 Mos. 6:3. iagh
straffadhe Rådhherranar och offuerstanar och
sadhe til them, Wilie j driffua ocker then
ene på then andra? Neh. 5: 7. iagh
straffadhe them och bannadhe them. 13:25.
Straffa bespottaren intet, at han icke halar
tigh, straffa then wijsa, han skal elska tigh.
Ord. 9:8. om tin brödher syndar tigh emoot,
Så gack och straffa honom emellan tigh och
honom allena. Matth. 18:15. Joel straffar
icke så skarpt som the andre Propheternar.
Försp. till Joel. — 2. Klandra, biudhom
edher .. . athij thet rwndha myntt . . .
ingalunda straffa. Gust. 1 reg. 2: 221. han
prij-sadhe sich sielff och straffadhe en annan.
O. Petri 2 Post. 137 a. straffa och
bortkasta wilia sielffua Döpelsen. L. Petri
Exorc. A 8 b.
Straffelig, adj. Straffvärd, klandervärd.
[Mnt. straflik, T. sträflich.] mord, forsåth,
manslagh oc anner straffeligh bedriffningh.
Gust. 1 reg. 4: 122. theris straffelig olydn.
4:135. een straffelig misbrukning. O. Petri
Sakr. 21 b. man them straffa skal, som
straffelighe äro. Försp. till 1 Tim. titt
onda leffuerne är straffeligit. L. Petri 1
Post. b 7 a. tu wilt straffa andra, och äst
sielff straffeligh. 2 Post. 159 a.
Straffeliga, adv. ther endeels loffliga
och endeles straffeliga handlades. P. Erici
1: 103 b.
Straffelse, f. Klander, sådana sägher
iach icke idher till straffelse. NT 1526
2 Cor. 7:3.
Straffkista, f. Pliktkassa, böteskassa.
Altså kan ey heller fursten göra Fiscum
eller Straffkistan rijk, medh mindre han
försvagar sina undersåter. Schroderus Pac.
166. richta Fiscum och then almennelige
straffkistan. Ders. 350.
Straffvärdig, adj. Straffvärd,
klandervärd. then är strafwerdigh som rymmer
konnungens baner. Gust Adolf Skr. 52.
elackt och straffvärdigt osmundziern.
Stjernman Com. 3:887 (1671).
Stråk, adj. Rak. [Mnt. T. sträck.] han
hölt sitt straka hold fram. Uti. på Dan. 229.
Strand, f. the skola fara offuer alla the-
ras becker, och gå offuer alla theras
stränder. Es. 7 (8: 7). Gudh wil . . . the longa
stränder och dalar vpfylla jempt medh
lan-dena. Bar. 5: 7. En flod . . . innom torra
stränder flöt. H. C. Nordenflycht 15.
Hafven voro af dem (Norrmännen)... lika
som öfverhölgde och stranderna antastade.
Celsius / Kyrk. 350. Mälarns stränder.
Rudbeck Neri 3.
Strandbod, f. Bod vid strand, v. n.
herre haffuer vndth honum en strandbodhe
i norköping. Gust. 1 reg. 4:394. the goffue
sigh til Suderköpings stadh och ther upsloge
Konungens strandbodar, och uthtoge all then
spannemåhl och fetalia som ther var. Tegel
Gust. 1 hist. 2:181.
Strandknipa, f. En fågel (simfågeln
Fuligula clangula?). Rudbeck A ti. 1:82.
Strandstrik, m. En fågel (strandpipare,
Charadrius Hiaticula? Se Rietz
Strand-strek.). Strannestrijk, som löper hart Ibland
enebuskar uth medh haaff. J. Sigfridi A 4 a.
Strandsätta, tr. giöra theras flit (att
upplåna penningar)... på thet icke ... alle
mine och rijksens saker blifva strandsatte.
Gust. Adolf Skr. 473. Konungen ... uthaff
alle sine strandsatt och förlåten var.
Schroderus J. M. kr. 259. han gick ther medh
om, på hvad sätt han kunde strandsättia
them medh vatn. Ders. 361. Om
compag-niet blefve strandsatt medh penningar, skulle
det få en kräfvetegång. U,ss. E 4 b.
Strandvrak, n. Strandvrak och siögyttia.
Rålamb 13:13.
Strandvård, m. Vakt vid stränderna.
holla strandwård ther kringom landett,
syn-nerlige ther hampner äre. Gust 1 reg. 9:138.
Strax, adv. porten wardt til läster strax
(så snart) the vthkompne woro. Jos. 2:7.
Strax at tu kommer j hwset, så bedh och
ropa til Herran. Tob. 11:7. Och lärde
honom Gudz ord strax aff (ända från)
vng-domen. 1:10. Och skal strax j (ända från)
modherlijffuet vpfylt warda medh them helgha
Anda. Luc. 1:15. mijn dotter är nu strax
(nu nyss, fust nu) bliffuen dödh. Matth. 9:18.
Streck, Strick, n. [Mnt. streke, strick;
T. strich, strick.] 1. Dragen linie,
skuggan gick til baka tijo streck, som han fram
ått gånget hadhe på Ahas Säyare. 2 Kon.
20:11. solen skal gå tilbaka tiyo streck, the
hon på Säyaren offuerlopit haffuer. Es. 38:8.
wij kunne icke itt streck gå vthan wilfarelse.
P. Erici 1: 111 b. — 2. Streck, snara, thenne
falske inbillade Gudens smekerij är icke
annat än strick och snaror, til at invickla
och fälla ett tappert hierta. Stjernhjelm
Lycks. är. cartel. — 3. List, bård, galon.
The innom Rådet moge draga ... på kläder
ett strek knutning något mehr än fingers
bredh. HSH 31:82 (1661). skal ey vara
förbudet ridderskapet och adeln at bruka et
strek snören af silke och regarn, ett finger-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
