Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Styggeliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Styggeliga
821 —
Styrsel
Wredhe och grymheet äre styggeligh. Syr.
28 (27: 33). dyrka the ock the alra
stygge-lighasta diwr. Vish. 15:18. styggeligha laster.
Falck 82 b. framhärdandes uti sit
styggeliga afguderi. Spegel Kyrkohist. 2:15.
Synden stygge lig är. A. Nicander Vitt. 147.
Styggeliga, adv. [Fsv. styggelika, Isl.
styggliga.] Thet ståår gruffueligha och
styggeligha til j landena. Jer. 5:30. Vijn är ...
ett moln uti druckne mans hvimlande hierna,
Som den skiära förnuftsens sool så styggliga
duncklar. Stjernhjelm Here. 346.
Styggelse, f. Alle mine troghne wener
haffua styggelse widh migh. Job 19:19.
Herren haffuer een styggelse widh the
blodh-girugha oeh falska. Ps. 5: 7. — Neutr. pl.
siw styggelse äro vthi hans hierta. Ord.
26: 25. see the slema styggelse som the här
göra. Hes. 8:9.
Styggen, m. best. Djefvulen, thet var
styggen sielf, som hade sig förskapat.
Kolmodin Qy. sp. 1:416.
Stygghet, f. Om någhor ligger när en
dreng såsom när eenne quinno, the haffua
giordt een styggheet (styggelse). 3 Mos.
20:13. förskreckias för nattennes styggheet
(faslighet, fasor). Ps. 91:5.
Styggling, m. Vederstygglig person.
He-liogabal, en styggling. Columbus Vitt. 104.
Styl, se Stil.
Stylta, f. Stöd, stötta, vppå fyra
hörnen woro gottna styltor, huar emoot then
andra stödhiandhes vnder kättelen. 1 Kon.
7:30. the fyra styltor på the fyra hörnen
aff hwar stolen woro ock alla festa widh
stolen. 7: 34. them trögom och säkrom, som
j thet godha begynne trotna och giffuas vp,
til hielp komma och lika som medh styldtor
opretta. A. Andreæ Försp. till Uti. på Dan.
a5b. the Jesuiter, hvilka Påven ...j all
land för sin lutande stools stylter bruka
läter. T. Johannis Fästn. A 4 b. Itt
fen-ster på styltor ther var uplåtit. R. Foss 126.
Stylta, intr. Klifva. Jag må med
honom (Pegasus) stylta Åt stallet. Spegel
G. verk 230.
Styltad, p. adj. Uppstyltad, the sittia
. .. styldtade medh werldzliga macht och
bij-fal. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyr-kost. A 8 b.
Styltig, adj. Hög, styltlik. Flickor vänje
sig ej at gå på styltiga klackar. A.
Nicander Vitt. 144.
Stymme, m. Stymme, Stybbe, Staka,
Stoppeln. Schroderus Lex. 51.
Stympa, tr. Minska. Cronones ränte war
så förswagat och stympat, att ther war föga
ting igen till att vppeholla eena Crono medh.
Svart Kr. 124.
Stympare, m. Krympling. [Mnt. [-stum-pere.]-] {+stum-
pere.]+} somblige bleffuo så lenge i iärnen
ath the bliffuo stimpare. HSH 5:13.
Stympla, intr. Fuska, klåpa. [T. stäm-
peln.] genom ångst och qvidan lära stympla
med clavér, med Fransyska etc. Thorild
4:214.
Stymplig, adj. Kränkande, smädlig? Mig
gee med stympligt glijs bå’ gambla, små och
stora Ett nampn, som ... lof och ära röör.
wexionius Vitt. 363.
Styng, m. [Isl. stingi, m. Fsv. stinger,
m.] 1. Udd. Tigh är swårt ath spierna
emoot styngen. NT 1526 Ap. gern. 26:14.
— 2. Stick. Tå the thetta hörde, fingo the
en styng j hiertat. Ap. gern. 2: 37 (Bib.
1541).
Styr, Sätta öfver styr, göra öfver
med, slösa bort. [Jfr N. Sachs, over stiir
gån, T. über steuer gehn, gå förlorad.] på
så kort tid sätta 1500 rdlr öfver styr.
La-gerström Jean 20.
Styrig, adj. 1. Styrbar, en ryttare, som
vill föra en oberijden häst, och ovaan vidh
tyelen, på turnerebanen ... moste tilförenne
affrätta (inöfva) och göra honom styrigh.
Schroderus Hels. beg. skattk. 5. — 2.
Medgörlig, eftergijven. then wijssdom som
offuan effter är, han är ... fridsam, toghligh,
styrugh. NT 1526 Jac. 3:17. (Bib. 1541: läter
säya sigh.)
Styrk, m. [Fsv. styrker, Isl. styrkr.] 1.
Styrka, then som vårt falne mod Gaf kraft
och styrk igen. Stjernhjelm Jubelsång.
Dygd står i mannamods styrck, sig låter af
ingo förfära. Here. 405. — 2. Hjelp. Dygd
är, uträckia sijn hand til styrck them usle
betrycktom. Stjernhjelm Here. 390.
Styrka, f. Hjelp, understöd, han
Biskopens hielp och styrkio kan vedertorfva.
emporagrius 309.
Styrkare, m. 1. Hjelpare, understödjare.
[Fsv. styrkiare, Isl. styrkjari.] styrkiaren
eller hughsualaren then helge ande. O.
Petri 2 Post. 95 a. theres hielpare och
styrc-kiare i för:de saack. HSH 2:5 (1522). — 2.
Tillstyrkare. Oss faller icke i szinnet, ath
en sådana slett bonde skull sådana grofft
stycke vtafF sziit egit huffuudh kunne
företaga, med minne han hade hafft någen
styr-kere med siig. Gust. 1 reg. 13:223.
Styrke, n. Styrkande, stöd. det må lända
... till ett styrckie och stödsell under E. K:t.
Gust. Adolf Skr. 201.
Styrkelse, f. thet hemmelska brödhet,
som wij fåå makt och styrkelse aff. O.
Petri Men. fall H 6 a. the som swaghe och
fortrychte äre aff syndenne, skola her fåå
styrkelse och hwgswalelse. / Post. 20 a. wij
kenne Christum, och få hans rettferdigheet,
lijff och styrckelse. Försp. till G. Test.
thens heliga Andes vplysning och styrkelse.
L. Petri 2 Post. 18 a. få tröst och styrkelse
emoot allahanda anfectingar. Dial. om mess.
66 a.
Styrsel, f. Styrelse. Ett listigt herrefolk
har styrslen fått i hand. Och tryckt vår all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
