- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
829

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Surlig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Surlig

- 829 —

Svagtrogen

Surlig, adj. Syrlig, surlig saft, Lik
ättikan. S. E. Brenner Dikt. 1:226.

Surmul, m. Su.rmv.len person. [T. [-sauer-maul.]-] {+sauer-
maul.]+} En trumpen surmul. Columbus
Poet. skr. K 3 b.

Surmula, intr. Vara surmulen. [Mnt.
surmulen, T. sauermaulen.] Hvad hielper
det, om jag din vänskap nödigt miste Och
suremulade deröfver. S. E. Brenner Dikt.
2: 80.

Surmulna, intr. När hon (solen) sig visa
vil, strax alting lefva börjer, Men när hon
dölljer sig, suurmulnar alt och sörjer. Spegel
G. verk 177..

Surr, n. Rummel, denna hand, som förr
i ständigt sus och surr Till glaset sträcktes
ut. Bellman 2:159.

Surra, intr. 1. Susa. een sachta
surrande västanvind. Leyoncrona 184. — 2.
Rumla, lefva i sus och dus. Lät mig få se,
om förra tider Ha surrat på det sätt som vi.
Dalin Vitt. 4:506.

Sursill, f. Aff sursil måste iagh myckedh
lijdha, Aff hvilken iagh äter meer än iagh
vil. Messenius Disa 37.

Sus, m. Susning. Blåste it väder på thet
hws Och giorde ther een häfftigh suus. S.
Brasck Ap. gern. A 8 a.

Sus, n. Sus och dus. [Mnt. sus, T. saus.]
Verlden leffuer i sws. P. J. Gothus Tål.
B 2 a. på Håtuna huusz, Thär the leffua i
störste suusz. Messenius Blank. 30. Ther
aff (af svalg och dryckenskap) icke allenast
alment fölia siukdomar och stackot lijff, uthan
ock månge j sådana sws bliffua dräpne. J.
Rudbeckius 3 Pred. B 3 b. på kellare ...
Ther holler tu mäst släm och suus.
Chro-n an der Surge C 6 b.

Susa, intr. 1. susande öron. Colerus
1:282.- 2. Surra. The susande bijn.
Comenius Tung. 219. •

Susa, intr. Lefva i sus och dus. [T.
sausen.] icke återvända at susa och slämma,
för än the äre vordne öfverst fulle.
Schroderus J. M. kr. 80. dricka, sverma, alarma,
susa och dusa. Svedberg Sabb. ro 2:899.

Suselse, f. Susning. Öronens suselse.
B. Olavi 5 b.

Susig, adj. Dåsig. Dagen efter voro alla
desse utmattade goddagsbussarne nedslagne,
omuntre, susige. Tessin Bref 1:195. Lind
Ord.

Susk, m. Sudder, sölkorf. Dock gjorde
han en råck på tjugufyra timmar. Med
häk-tor, märlor, träns till alla delar klar; Det
säkert för en susk två dagars sysla var.
Livin 13. Jfr Rietz under saska 2.

Sussa, tr. Vyssja. [Mnt. sussen.] Sussa
et barn. Lind Ord.

Suttla, intr. Fåfängt, onyttigtvis drifva
omkring och syssla med något, foor han
(B. van Melen) till the Tyska Herrar, ... att
the skulle giffua sigh in i then saaken (hjelpa

honom att bibehålla Kalmar slott åt kon.
Kristiern). Men iu lenger han her medh
suttlade, iu meer förledh tijden att hans
an-slagh bleffue platt omwend. Calmare bleff
honom iffrå. Svart Kr. 89. foor och
suttlade vti the små siö städer Marstrand och
Kongella. Ders. 111. Jfr Rietz.

Suttlare, m. 1. Fuskare, alle thesse
(vissa simplare handtverkare) varda
förach-teligen kallade sutlare (L. cerdones, T. sudler).
Comenius Tung. 508. — 2. Marketentare?
(Jfr S u d 1 ar e.) lefva (lemna) uthi skiltvacht
en hoop tråssbänglar, sutlare och annat slags
löst partij. Schroderus J. M. kr. 80. —
Jfr Rietz suttler 701 b.

Suttleri, n. Idkande af förbjuden
handel. the dragé allestadz vtij landett opå
theris suthlerij och bruka landzkiöp. Gust. 1
reg. 13:37.

Svada, f. Svader, m. Sqvadron. [Mnt.
srvade, T. schwader, geschwader.] Hvar
svada bestod af 300 ryttare. Dalin Hist.
III. 1:593. Rytteriet var indelt i kompanier,
som kallades svader eller gesvader, hvardera
af 300 man. Röding 236. en svader ryttare.
Tegel Gust. 1 hist. 2:132.

Svaflig, adj. Svafvelaktig. [T. [-schwe-felig.]-] {+schwe-
felig.]+} thet svafflige victrillet. U. Hjärne
Surbr. 146. svafveliga dunster. Anl. 207.
Bättra dig, än är tid, så framt du tänker at
undgå Drinkares ynkliga lön bland djeflar i
svafliga lågan. A. Nicander Vitt. 83.

Svafvelsk, adj. Svafvelgul, the hadhe
glödhande, goll och swawelsk panzare. NT
1526 Upp. 9:17.

Svag, n. Fördjupning, däld. ladhe han
sigh i fahrväghen för them, uthi ett trångdt
svagh. Schroderus Liv. 417. Uthi thet
tränge svaghet är staden Leucas beläghit.
Ders. 455. Svag emellan två backar. Lind
Ord. Jfr Rietz.

Svaga, tr. Försvaga, intet ting meer
swagadhe och the stånden förderffuade, än
folksens otoligheet. P. Erici 5:30 a.

Svåger, adj. Svag. Then ther starck
är, han skal hielpa honom som swagher är.
O. Petri 2 Post. 26 a. ändoch Anden är
redeboghen, så är likwel kötet swaghert. L.
Petri 2 Post. 169 a. nemmet är än nw
swagert. Kyrkord. 85 b. the som j tronne
äro antigen suägre eller starkare. Kyrkost.
59 b.

Svaglig, adj. [T. schwächlich.] 1. Svag.
thet quinligha kärillet (såsom thet ther
swagh-ligbast är). 1 Petr. 3: 7. — 2. Bräcklig,
sjuklig. Kon. Gustaf var något svaglig. S.
Elofsson 120.

Svagliga, adv. Svagt, klent, swagligha
tilgår medh then förbättring, som fölia borde
thes helga Euangelij predican. L. Petri
Chr. pina L5a. wij swagliga fölie then H.
Andes driffuande. P. Erici 5:124 a.

Svagtrogen, adj. Klentrogen. Christi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0853.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free