Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Svård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svård
— 836 —
Svälla
tine tanckar äro så swåra diwpe. Ps. 92: 6.
the Romare woro swåra mechtighe. 1 Macc.
8:1. thet sömar sigh swore wähl att
Danske fatige karla bekomme till echte the
Swenske fruer. Svart Kr. 7. Varda
hennes (Ålandsrotens) bladh stötte, och lagde
uppå svullnat, ... göra the svåra gott. A.
Månsson Ört. 18. theres fiender fruchtade
ganska såra. O. Petri / Post. 6 b. han
så såra mykit törste effter wår förlossning.
L. Petri Chr. pina D 7 b. greet han
bit-terligh såre. Hund Er. 14 kr. v. 130.
Svård, m. Svål, hufvudsvål. [Fsv.
svarper, Isl. svördr.] Jagh lät honom så affbrenna
hans håår, At honom väl samman krympte
hans svård. R. Foss 122.
Svår het, f. 1. Tyngd. All svårheet gör
du lätt som strå. Columbus Poet. skr.
El b. — 2. Storlek, grofhet. Svårheeten
och vickten aff styckerne som i flottan äre.
Sjölag 1667 Ammir. B. 4. — 3.
Besvärlighet, möda, svårighet, arbetet, som Gud
lagt Adam på at giöra,... mera ljuflighet än
svårhet lemnat har. Spegel Öpp. par. 48.
Men all ting, som värde hyser, Sällan utan
svårhet vinns. Dalin Vitt. 4:385. föruth
fattade meningar, . . . der de sig en gång
inrijtat, . .. medh stoor svårheet affskaffas.
U. Hjärne Vatt. A 2 a.
Svårlek, m. Svårighet, besvärlighet.
Thesse svårleeker ... giorde så myckit, at
konung Philippus affstodh ifrån sitt
förehafvande. Schroderus Liv. 428. the under
konungzligit herskap äre wordne medh
allahanda svåårleeker betungade. Ders. 890.
Svårlig, adj. Stor. wij haffue en
suår-liga summa peninga behoff tiil Rikisins
gäldz bethalningh. Gust. 1 reg. 6:121.
Svårliga, adv. Högligen, storligen. [Mnt.
swarliken.] watnet . . . wexte swårligha på
iordenne. 1 Mos. 7:18. Israel . . .
föröka-dhes swårligha. 47: 27. Tå wardt
Drotnin-gen swårligha förfärat. Esther 4:4. the
... äro migh swårligha wredhe. Ps. 55:4.
sågho the på henne, och förundradhe sigh
ganska swårligha, at hon så degheligh war.
Judith 10:14. klagadhe swårligha på honom.
Luc. 23:10. stormen gick swårligha vppå.
Ap. gern. 27:18. han haffuer swårligha
ståndet emoot wår ord. 2 Tim. 4:15. tine
tanckar (äro) swårligha diwpe. L. Petri
Dav. ps. 92: 6. Ah wee thet syndiga folcket,
thet swårligha onda folcket. Jes. proph. 1:4.
effter han war en vng man wille han
swor-lige gierne leffua. Svart Kr. 151.
Svårtrogenhet, f. Klentrogenhet. Altså
är intet under, om de i deras svårtrogenhet
komma så långt, at de intet mera troo något
spöke vara til. U. Hjärne Anl. 389.
Sväcka, tr. Försvaga. [T. schwächen.]
Stjernan Procyon ... Kan sväkka menniskior
at the altzintet orka. Spegel G. verk 172.
Ded Romske väldet först af Göthers infall
knäcktes; De samme Göthers krafft af
Longo-barder sväcktes. Columbus Vitt. 87.
Sväfmält, p. adj. Som sväfvar på
målet. thes lenger man leffuer, thes meer
för-nötes thetta liffuet,... Man warder ...
swäff-mälter... L. Petri 2 Post. 291 a.
Sväfva, intr. en skrymtare sweffuer som
itt skep på stormande haffuet. Syr. 33:2.
the wela wel seya ... Jach troor påå gudh
fadher och hans enborna son, men thet
sweffuar allenest påå tungone såsom frådhan
på watnet. O. Petri 1 Post. 81 a. vårt
käre fädernessland ... sväffde (befann sig)
uthi thet Påwiske mörkret. Schroderus
J. M. kr. (tillegnan). Hvadh thetta nu
sväfvande (pågående) Tyske krijget anlangar.
Stjernman Riksd. 1:823 (1631).
Svägerinna, f. Svägerska. [T. [-schwä-gerinn.]-] {+schwä-
gerinn.]+} hertigarne kunde ey lijda een
skö-kia vara theras svägerinna. Gust. Adolf
Skr. 76.
Sväka, intr. Haren sväkjer (vagit).
Comenius Orb. piet. 5.
Svälja, tr. och intr. Fråssa, dricka, rumla.
[Fsv. svälgha, Isl. svelgja, Mnt. swelgen,
T. schwelgen.] predicadhe (iagh) huru the
dricka och swelgha skulle, thet wore en
Prophete för thetta folck. Micha 2: 11.
Hedhninganar swolgo och fraszade j
Temp-lena. 2 Macc. 6:4. alt fortäres och
swäl-ges vp. RR 8Ii 1548. han leffuer huru han
wil, swelger, fråtzar, doblar. L. Petri 1
Post.Zlb.
Sväljare, m. Fråssare, rumlare. [Isl.
svelgr, T. schtvelger.] alle lätingar,
swel-ghare och slösare äro tiuffuar. Falck 24 a.
Svälgare och buukbröder. Schroderus J.
M. kr. 145. svälljare, ölholkar, Bacchi
bröder. Spegel G. verk 123.
Sväljebuk, Sväljehals, m. Fråssare,
drinkare, swelgebukar och öölswijn. L.
Petri Dryck. B 7 a. Svälgehalsar och så
tiufvar är Titt selskap. Gyllenhjelm Fäng.
skol. 168.
Sväljeri, n. Fylleri. [T. schwelgerei.]
pläge enn partt aff edher brwke stoor
dryckenskap, ... Therföre wele wij... haffwe
for-manedt... att the wele haffue fördragh
sådant theris ogudhachtigdt swälgerij. Dipl.
Dal. 3:170 (1555). dryckenskap och
swel-gerij. L. Petri Dryck. A 4 a. frosserij och
swälgerij. A. Simonis B 7 a. vele Vij alt
vakande ved lijken, som skeer medh
con-fect och svälgerij, hafva förbudet.
Stjernman Com. 2:394. (1644).
Svälla, intr. [Fsv. =, Isl. svella, Mnt.
svellen, T. schwellen.] the see vppå sitt
eg-het leffuerne, och swälla ther store vthaff.
O. Petri 1 Post. 121 b. hans heemligh ting
... swal vp. L. Petri 3 Post. 37 b. Mitt
hierta svall. U. Hjärne Vitt. 78. Af tårars
öfverflöd min ögon svullit opp. Kolmodin
Qy. sp. 1:67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
