Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sykna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sykna
— 838 —
Synnerlig
Sykna? Blås uth mäd liudand’ röst
then ädla mans bedrifter, . . . then billigst
lärde skriffter Långt öfver syknas
(tryckfel för skynas d. v. s. skyarnas?) blåå
mäd outsläcklig skrift Bör måhla. Lucidor
Kkla.
Syllsättare, m. stadzens syliasätiere
tru-gels nielsson war then som tompten mätte.
O. Petri Tänk. 98.
Sylspett, n. Syl. syylspeet. Messenius
Signill 28.
Sylstron? Hårstrå? Och der skall E.
K. vara försäkrat uppå (sade Gustaf Adolf
till Kristian IV i Danmark), att vari hvem
dett vill, som oss detta gör (hvad Tyske
kejsaren gjort mot Sverige), dett må vara
kaisare eller kongh, förste eller republike
eller hvem tusen kneffla dett vill (och
dermed vedret knuste, knöt han näfven i
vädret), vij skole så taga hvarandra vidh
öhron, att sylstron skole rykia der vidh.
Hist. handl. 8. 4:16.
Sylt, se Svult.
Sylta, f. (Se Rinman Bergv. lex.) Sylta
kallas af bergsmän then malm, som är
sönderstött och blandad med jord eller gruus.
Spegel Ord. Then första verldzens malm
var full af slagg och sylta. G. verk 28. På
botnen (af grufvan) var ey annat än slagg
och sylta. Verelius Herv. (tillegnan).
Sylterska, f. [Jfr Fsv. sylta, inlägga
födoämne med salt kryddor o. d. för [-konservering.]-] {+konser-
vering.]+} Skole alle mångelskor och
sylter-skor vara förplichtat at föra reenligt theras
sylter, korfvar och pölsser på torget.
Stjernman Com. 1:882 (1623).
Symfoni, f. Ett slags musikaliskt
instrument. [Mit. symphonia; Isl. simfon,
sym-fonie; Mnt. simfenie.] Se under Positiv.
Symptan, f. Snyftning, gråått, symptan
och tiutande. Svart Kr. 18.
Syn, adj. [Fsv. ==, Isl. synn, Mnt. sune.]
Saa maa te raama seth bedzsta ok szee siit
synesta (hvad mest behagar, hvad som
synes vara det tjenligaste. Mnt. dat suneste.)
Gust. 1 reg. 1:59.
Syn, f. [Fsv. =, Isl. syn] 1. Åsyn. en
skyy toogh honom bortt vthaff theras syyn.
Ap. gern. 1:9. — 2. Utseende, diwr. . .
huilken icke allenast medh sarghande måtte
förgiordt them, vthan ock wel medh theras
förskreckeligha syyn dräpit them. Vish. 11: 20.
Een bolersk quinna kenner man vppå
hennes otuchtigha syyn. Syr. 26:12. Bröst, som
snö, som marmor i synom (till utseendet).
Columbus Vitt. 146.
Syna, tr. Bese, beskåda, han lät sigh
syna, handa och tractera. L. Petri 3 Post.
12 a. Herren är sannerligha vpstånden, och
är synter (sedd) aff Simone. Luc. 24:34.
Synda, se Sunda.
Synda, intr. Hwj wilt tu tå synda på
(mot) itt oskyllugt blodh. 1 Sam. 19:5.
Syndaband, n. Then ogudhachtighe
warder ... hechtat genom sijn syndaband (fångad
i sina synders band). L. Petri Sal. ord.
5: 22.
Syndabättring, f. the hadhe ... vthi säck
och asko giordt synda bätring. Matth. 11:21.
the...giorde inga syndabätring. Upp.\Q:9.
Syndabötare, m. Som görjsyndabot.
ingen kan wara en retter bidiare, medh
mindre han först är en godh syndebötare.
L. Petri Kyrkord. 40 a.
Syndafull, adj. [Isl. syndafullr, [-synd-fullr.]-] {+synd-
fullr.]+} itt syndafult folck. Tob. 13:7.
Syndagäld, n. Syndaskuld. [Isl. [-syn-dagjald.]-] {+syn-
dagjald.]+} han sielffuer och alt thet han
ågher warder bortsåldt och betalat
synda-geldet medh. L. Petri 2 Post. 299 a. wij
draghe nyy syndageld (plur) vppå oss. 4 Post.
15 a.
Syndapaltor, f. pl. the draga och
släpas heligt och sökn med then gamla Adams
orena syndapaltor. Svedberg Catech. 554.
man skal sig afkläda ... gamla stygga och
fuhla syndapaltor, hvilka äro ärfda af then
gamla Adam och Eva, och alt sedan brukade
och slitne. Sabb. ro 2:1310.
Syndapels, m. at vij... medh thet gambla
åhret oss then gamble Adams syndepeltz
affklädhe. L. Laurent» Nyårspred. D3a.
Syndarinna, f. Synderska. [T. siinde-’
rinn.] een quinna som hadhe warit en
syn-derinna j stadhen. NT 1526 Luc. 7: 37. tu
sågh till Mariam Maghdalenam, then
boot-ferdigha synderinnan. P. P. Gothus Bön.
X 5 a.
Syndatjenare, m. Gal. 2:17.
Syndelig, adj. Syndig. [Isl. syndaligr,
syndligr; T. sündlich.] iagh är aff
synde-ligh sädh född. Ps. 51:7. syndeligh säng.
Vish. 3:13. Gudh, sendandes sin Son j
syndeligh kötz liknelse. Rom. 8:3. tå wärde
wij platt rene, friske och sunde frå all
syndeligh förgifft. P. Erici 2:53 b.
Syndosam, adj. Syndig, wijsheet . . .
boor icke vthi en syndosam krop. P. Erici
5:211 a.
Syngirig, adj. Nyfiken. Icke är jag så
särdeles syngirug, men en obekant åhåga
trängde mig in ibland hopen. Dalin Arg. 1,
n. 6.
Synlig, adj. "Sevärd", vacker. [Jfr Isl.
syniligr.] hafve vij och för godh,
skickeligh och synligh befunnet then ordningh
och prosessen H. K. och K. M. hafver
bruc-kat uthi sammankomster. Gust. Adolf
Skr. 234.
Synlighet, f. Vackert utseende. Han
haffuer ingen synligheet eller fägrind. L.
Petri Jes. proph. 53:2. Ingen synligheet
eller fägrind war på hela hans lekamen.
Chr. pina h 3 b.
Synnerlig, adj. [Isl. sundrligr, Mnt
^under lik, T. sonderlik.] 1. Särskild, olike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
