Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Synnerliga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Synnerliga
— 839 —
Såda
köpmandzhandel her i rijket skeer i så måtte,
att Vij haffve ett synnerligit sätt
ath-köpslage medh the främmendhe, och annedh the
utaff adelen, och ett särdelis köpmännen her
i rijkit. Stjernman Com. 1:132 (1555). hwar
och een menniskia hade sina synnerliga
Gudz tienst. L. Petri 2 Post. 264 a. — 2.
Enskild, offta hendt är, at bådhe stora och
små plåghor, almenneligha eller synnerligha,
warda genom bättringena förmidladha. Falck
113 a. — 3. Märklig, thenna höghloffliga
Jungfrun (Maria)... war een synnerligh
person. L. Petri 3 Post. 60 b. — 4.
Besynnerlig, egen, sällsam. Växten är synnerlig
til sin skapnad. Linné Sk. resa 17.
Synnerliga, adv. Enskildt, iagh haffuer
. . . lärdt idher vppenbarligha och
synder-ligha (offentligen och i hemmen). Ap. gern.
20: 20.
Syrig, adj. Sur, sumpig. En sådan
jordmån bör vara försedd med goda hufvud- och
affalsdiken, annars blir mullen syrig.
Carleson 241.
Syrka, f. Syra. war Judomen förbudet j
laghen haffua någhot brödh j theras hws til
brukning, annat än thet ingen syrko(!) eller
swrdegh war j kommen. L. Petri Chr. pina
C 2 b.
Syrsa, f. siressa. Var. rer. voc. Q1 b.
Sirisa. P. Benedicti C 6 a. — Syressa.
Comenius Tung. index. Colerus 1: 37.
Wallenius Gram. E 4 b. — Syresia.
Schroderus Lex. 62. — Sirsa. Dalin Vitt. 4:47.
Sysa, f. ? (Sötäpple?) [Jfr T. säss.]
Per-gamotter noog fins her och gula Syser.
Spe-•gel G. verk 119.
Syssla, tr. [Fsv. sysla, uträtta, Isl. s^s/a.]
Desse tree systrar tig til tienst skole
stundliga stånda. Hvad i ditt hus och hof görs
tarf skole the samme sysla. Stjernhjelm
Here. 114.
Syssla, f. [Fsv. sysla, Isl. sysla.] när
Pestilentia eller andra kranckheter vppå
komma, är thet wår första ijdh och sytzla,
at wij söke effter läkedom. L. Petri 2 Post.
272 b.
Syssiare, m. Fuskare. (Jfr Suttlare.)
han iw fåår sijn ting förytra, Ja, han skal
få tiyo köpmän til sitt, ther en sytzlare och
klåper neppeliga fåår en. L. Petri 2 Post.
245 a. Genom sådana söslare (Fariseer och
Sadduceer) haffuer dieffuulen dragit thet
Judeska folket vthu all Gudz fruchtan til
boskaps säkerheet. P. Erici 2:287 a.
Sysslerädd, adj. jag utlärd var på alla
hushållsslögder, Jag var ei syssle-rädd.
Kolmodin Qv. sp. 1:55. Der sträcker Lättia sig
på miuka flädrars bädd, Med friskt och
frodigt hull, men mycket sytzlerädd. 2:124.
Systerman, m. Svåger. [T. [-schwester-mann.]-] {+schwester-
mann.]+} S o r o r i u s, systerman. Var. rer.
voc. C 5 a.
Systol, m. Låte nw hvar stå sin systool,
Thet är högh tijdh at gå til bool.
Messenius Signill 35.
Systra, tr. Försystra. [T. schwestern.]
Här systrar hon så nätt the växterliga pilar
Med mång slags bärand trän. Rudeen 200.
Syta, tr. Vårda, sköta, ombesörja,
betjena. [Fsv. =, Isl. syta.] syta oc försörge
the fatige med tilbörlig rycht oc föde. Gust.
1 reg. 6: 289. Så haffua ... Propheter och
Apostlar troliga nogh syyt och wachtat fåren.
L. Petri 2 Post. 44 b. ett heelt hemman,
hvilket han utan någon annans tilhielp . . .
omöyeligen kan syta eller skiöta.
Stjernman Riksd. 3:2012 (1686). syta syslor sina.
Spegel G. verk 148. För måltid har en
kock rätt mycket til at syta. Kolmodin
Qv. sp. 2:294. Min man sitt handtverk måste
syta. 2: 527. tiena oss och syta wårt betsta.
Gust. 1 reg. 7:207. hon ... lather wäl sythe
wm thorn thet beste hon kan. 6:274. Komme
och flere (resande) än gästgifvere och
ländz-man kunne syte och befordre. Stjernman
Com. 1:480 (1604). Höghe och låghe iagh
medh mitt rådh syter. R. Foss 109. Jag har
sytt honom, som han var sjuk til. Han blir
rätt väl sytt. Lind Ord. Jfr Rietz.
Sytare, m, moste wij.. . then ene then
andres skötare, sysleman och sytare vthi
nödhenne wara. P. Benedicti B 6 b.
Syte, n. Litet barn. Lind Ord. Rietz.
Syting, m. Krympling. Schroderus
Lex. 15.
Sytning, f. Vård. [Fsv. =, Isl. sytning.]
then siwke ... medh skötz och sytningh
förfordra. P. Benedicti B i b.
Så, adv. idhars Fadhers godhwilie är så,
at han wil giffua idher Riket. Luc. 12:32.
J kallen migh Mestare och Herre, och j
säyen rett, Ty iagh är ock så. Joh. ev.
13:18. Kunnen j dricka then kalcken som
iagh dricker, och döpas medh then döpelsen
ther iagh medh döpes? Tå sadhe the til
honom, Ja, kunne wij så. Marc. 10: 39.
Sägh migh, haffuen j ock för så mykit såldt
åkren? Tå sadhe hon, Ja haffue wij så.
Ap. gern. 5:8. Och gapa medh sin munn
wijdt vp emoot migh och säya, Så så, thet
see wij gerna. Ps. 35:21. (Öfv. 1878: godt,
godt.) Lät them icke säya j sijn hierta, Så
så, thet wille wij. 35:25. Förskrecke sigh
vthi sinne skam the som offuer migh ropa,
Så så. 40:16. tå gick ock han vp til
hög-tijdhen, doch icke vppenbarligha, vthan så
hemligha (liksom i hemlighet). Joh. ev. 7:10.
nu är iagh j stoor fara, Therföre gör så wel
emoot migh, och sendt migh hielp. 1 Macc.
11:43.
Så, m. Hemter fyra såår (såar) fulla medh
watn. 1 Kon. 18:34.
Så, tr. Strö. slogh stadhen nedher, och
sådde salt ther vppå. Dom. 9: 45.
Såda, f. Fur fur, sådha, klij. Var. rer.
voc. Nia. Dine ägodelar voro ey verde i (1)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
