- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
841

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Säck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Säck

— 841 —

Säjarverk

Säck, n. Sekt (ett slagß vin). Vijn Säck
för sin stoora upvärmande och torkande
krafft aff Spanierne kallas vino secco eller
på Latin vinum siccum. Sparman Sund.
sp. 123.

Säcka, tr. Stoppa i säck, dränka i säck.
[Mnt. säcken, T. säcken.] låth han och
sec-kia, drenckia muncker och prester. Gust.
1 reg. 8: 26. The säcka then fattiga
synderskan. Lind Ord.

Säckbroder, m. Tiggarmunk, prioren
wthij Eschilsthwna closther... maa haffua
sina seckiebrödher wthe ath tigghia tiil
closthe-rens behoff. Gust. 1 reg. 3:190.

Säckdragare, m. [Mnt. sackdrager.] then
ene åsnen törff icke kalla then andra
säk-draghare, ty wij äre alle födde aff itt kött
och blodh. O. Petri 1 Post. 122 a.

Säckguldsmed, m. Kringvandrande
guldsmed, som ej har verkstad. Så skal och
ingen Säcke Gulsmed blifue tilstadt, att
arbethe på landzbygden, antingen gull eller
sölfuer, vthen alle Gulsmäder bruke theris
embete och handwärck vthi kiöpstäderne.
Skråord. 173 (1594).

Säckmunk, m. Tiggarmunk. Säckia
munkar om landet löpa. O. Petri Svar till P.
Eliæ i 2 b. Broor Nijls ... Seckemunker aff
Westeråårs Clöster. Dipl. Dal. 3:64 (1546).

Säckryckare, m.? Een bara hutlare rätt
ästu, Som löper öfver landh och lähn;
Prac-kare äro sådanne män, Gå och liuga sigh
maat i munnen Medh sin skalkheet och
arga funder, Tocka säckieryckare vij Hafva
månge uthi vår by. S. Brasck Ap. gern.
14b.

Säd, f. Frö. trä som haffwa säädh j sich.
O. Petri Men. fall A 3 a.

Sädesland, n. Ett sädesland är så stort
åkerfält, som man sår ett span säd på.
Botin Hem. 1:39 (1602).

Sädesman, m. Såningsman. [Fsv. sädhis
man, Isl. såÖmafir.] en Sädhesman gick
vth och skulle såå. Matth. 13:3. then som
recker sädhesmannenom thet han såår. 2 Cor.
9:10.

Sädestid, f. Såningstid. [Isl. säd tid.]
wijnanden skal reckia in til sädhes tijdhen.
3 Mos. 26:5.

Säf, n. [Fsv. =, Isl. sef, n.] Icke kan
säffuet wexa, vthan thet ståår j wätsko. Job
8:11. henger sitt hoffuudh såsom itt säff.
Es. 58: 5. Hans sinne som ett säf kan böijas
af och an, Celsius Ing. 11. Säfvet bugar
sig. _ Dalin Vitt. II. 5:205.

Säflig, adj. 1. Lugn, sakta. En ljum
och ljuflig vind mäd säflig svalkand fläckt.
Columbus Poet. skr. A 2 a. — 2. Långsam.
deras säfveliga steg. Dalin Vitt. 3:241.

Säfverlig,adj. Sedesam, sedig. hon
kommer helt ärbar och säfverlig in.
Lagerström Pol. kannst. 64. huru säfverliga desse
flickorne äro här i landet; tacka vil jag de

Fransöske och Engelske jungfruerne. Mad.
Apr.Jti.

Säga, tr. Hwar nu Presten seer... at
sårnadhen icke wijdhare haffuer ätit sigh på
hwset ... så skal han säya (förklara) thet
reent. 3 Mos. 14:48. The mågha säya på
(berätta om) oss, och squalra. 1 Sam. 27:11.
sadhe them fridh til (utlofvade dem frid).

1 Macc. 5:48. sadhe Konungenom til . . .
tryhundrat och sextiyo Centener silffuer.

2 Macc. 4: 8. tijdhen sadhe icke så til (det
var icke tillfälle). Philipp. 4:10. Jfr
Tillsäga.

Sägelhammare, se Sagelhammare.

Sägelse, f. Utsaga, utlåtande, edra
pre-uilegia . . . wij thå med for:na rikis rådh
kwnne bese och öffueruæge och effter theris
råd och segielse confirmere. Gust. 1 regi
4: 363.

Sägert, adv. I sär. vill iagh ... skilia
säghert thet tu tilsamman oordentlighen
beblandar. Schroderus Liv. 729.

Sägn, f. Utsaga. Thet är ock een
all-menneligh segn, Såsom Gudh finner tigh,
så dömer han tigh. L. Petri Mandr. D 6 b.
Zacharias, Johannis Baptiste Fadher, baar
witnesbörd om Christum, ... Sådana segn
kunde the öffuerste Presterna och the
Scrifft-lärde icke lijdha. 1 Post. H2b.

Säjare, m. [Mnt. seiger, seger, seier;
T. seiger. Se Hallenberg Hist. 5:224.]

1. Solvisare, skuggen gick til baka tiyo
streck ... på Ahas Säyare. 2 Kon. 20:11.
solen skal gå tilbaka tiyo streck, the hon
på Säyaren offuerlopit haffuer. Es. 38:8. —

2. Ur, urverk, tridie timen på daghen, thet
är effter wår seijare widh 9 för middagh.
P. Erici 5: 83 a. Skal en uhrmakare giöra
en stoor seijare som slår hvar tijma, medh
två klockor öfver hvar andra, som visa timan
och the 7 planeter, och visar up och
neder-gången i månaden. Stjernman Com. 1:796
(1622). Säijaren (uhrvärcket) affdelar timarna.
Comenius Orb. piet. 159. tu ... rycker
wij-saren och drager Säiaren tilbaaka.
Ern-hoffer 54 b. — 8. Urvisare. I Jacobi torn
står säjarn på åtta. Bellman 3:125.

Säjarknäpp, Segerknäpp, m. Sekund.
Een minut haffuer 12 seierkneppar. A. J.
Gothus Räkn. 134. Det är ock menskian
sielf omöijligt at addera Det ringsta
ögne-bleck til sine lijfztijdz da’r, Eli’ och en
segerknäpp där från at subtrahera.
Brobergen 386. Hvar enda segerknäpp bör med
sin flit oss lära At mäta rätt vår tid til
Evighetens ära. Dalin Vitt. 3:56. Femton
pipor jag röker i segerknäppen. Bellman
5:327.

Säjarmakare, m. Urmakare. Comenius
Tung. 533. Sägermakare. Vestg. fornm. för
tidskrift 4:79 (1572).

Säjarverk, Segerverk, n. Urverk. [Mnt.
seigerwerk.] Horologium, seiyarewerk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0865.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free