Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Säkerhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Säkerhet
— 842 —
Sällsynliga
Var. rer. voc. Pia. Säyarewerck. L. Petri
Jes. proph. 38: 8. Seyervärck, vulgo
Seger-värck. Comenius Tung. index.
Segerwer-ket är nu nästan afflupit. P. J. Gothus
Skrift, sent. A 7 b. Mitt segerverck slår snart
tålff. Fastapred. 501. Mitt segervärkk dät
går okk knäppar. Warnmark 351.
Säkerhet, f. Bekymmerslöshet,
sorglöshet. På bygden the sigh lade I borgläger
medh stoor säkerhet Och mente liggie i
rolighet. Hund Er. 14 kr. v. 198. Våre
öff-verster låge i säkerhet, Meente: här är ingen
farlighet. Ders. v. 284.
Säkerlåtig, adj. Sorglös, liknöjd, wij
skulle ... icke warda låte och säkerlåtughe.
L. Petri Om nattv. F2a.
Säkersam, adj. = Säkerlåtig.
för-sumelighe, låte och säkersamme Prester.
L. Petri Om nattv. B la.
Säl, f. Försäljning. [Fsv.sæld.] köp och
säl, handel och vandel. Stjernman Com.
2:321 (1621). genom gåfvo, sääl eller byte.
Riksd. 2:1074 (1644). Ingen frälsesman...
skall måge drijfva någon skattebonde ifrån
sitt hemman, heller tvinga honom till sääl.
HSH 21:175 (1650).
Säla, tr. Säga någon vara säll, skatta
lycklig. [Isl. sæla, välsigna.] the prisa, the
säla henne (den barmhertiga menniskan).
Svedberg Casa 486. Jfr Säll.
Säland, n. Seland. (Se Rietz.) göre osz
åff samma iordt then affradt... en örtug före
huart sälandt. Gust. 1 reg. 6: 7.
Säld, f. Sälg. Risingh 40.
Säld, f. Salighet. [Isl. sæld.] alt hvad
Herren til vår säld har nödigt skattat.
Rudbeck d. y. 84.
Säll, se Hel, Hell.
Sälla, tr. Sålla. [Isl. scelda.] Satanas
haffuer begärat idher, at han skulle sella
idher såsom hwete. Luc. 22:31. såsom man
sichtar och sällar hvete. P. J. Gothus Kors
D5b. Se ex. under Mjölgrant.
Sällan, adj. [Fsv. siäldan, adj., Mnt.
selden, T. selten.] 1. Sällsynt, then sellan
foglen Phenix. P. Erici 2: 7 a. En rätt
Christen är en sellan fogel. 2:124 b. en sellan
gäst j huset. 4:78 a. Ett uti döden sällt, i
lifvet sellant paar. Lucidor Aa i b. — 2.
Sparsam, sällan brukad, een jungfrus . . .
taal skal vara försichtigt, tuchtigt, siällan.
Schroderus Albert. 1:47.
Sällan, adv. [Isl. sjaldan, kompar. [-sjal-dar.]-] {+sjal-
dar.]+} läran om dopet... mechta sellan
drifves i Gudz församlingar, som sig bör, och
ännu sellare blifver then barnenom
förehållen af föräldrarna. Svedberg Sabb. ro 1:518.
uppenbarelser nu sellare än fordom ske.
1: 560.
Sälle, m. Och prisede the honom (Peder
Skräm) for en slig alffuerlig förståndig
krigx-man tiil sziösz, at thet var vtöffuer alle
mötte ... Huarfore är vor villie och begären
atj vele grannelige bespörie huad thet är
for en szelle, eller vm han är szå duglig
szom stort ordt aff går. Gust. 1 reg. 10:99.
Konung Alrijks son . . . ännu var en ung
sälle (en yngling; T. ein junger gesell).
Schroderus J. M. kr. 294.
Sällskap, n. 1. Gemenskap. Ephraim
haffuer giffuit sigh j selskap medh affgudhar.
Hos. 4:17. Wij giffue oss icke j selskap til
the begabbare. Jer. 15:17. j skolen haffua
selskap medh oss, och wårt selskap skal
wara med Fadhrenom och hans Son Jesu
Christo. 1 Joh. 1:3. — 2. Kännetecken, att
man tillhör något visst sällskap,
ordenstecken. [Mnt. selschap ] ett sölffuer
halseband forgyltt som man kallar selskap. Hist.
handl. 1:19 (1543).
Sällskapslik, adj. Begifven på
sällskaps-lif; sällskaplig. War icke så selskaps liker,
at tu bliffuer vtharmat. L. Petri Sir. bok
18:32. then sälskapzlika tranan, Som flyger
helst i flok. Spegel G. verk 212. låtom
oss heller vara ensame i thet goda, än
säl-skapslike i thet onda och fördömeliga. Ty
Judas hafver gemenligen större hop med
sig, än Jesus. Pass. and. 155.
Sällsyn, adj. 1. Sällsam, underlig. [Fsv.
siäldsyn, Isl. sjaldsénn, Mnt. selsen.] j
blandt Suerigis Almoga föras wtaff onda
stemplare monga handa selsyne rychte och
tidende. Gust. 1 reg. 2:13. niels swensson
förer itt selsynth regimenth. 2:35. (han) är
en selzsyn och vnderlighen j hans leffuerne,
så at man kan icke wel vngån (umgås med
honom). O. Petri 1 Post. 44 a. Han (snön)
är så hwijt, at han förblindar öghonen, och
hjertat moste förundra sigh på sådant
sel-synt regn. Syr. 43:20. Ther (i hafvet) äre
selsyyn Vnder. 43: 27. Wij haffue seedt jdagh
selsyyn ting. Luc. 5:26. thet synes them
selsynt wara, at j icke löpen medh them
vthi samma slemma oskickeligha wesende.
1 Petr. 4: 4. är tigh tå thetta så selsint
eller haffuer tu thet aldrig för hört? L. Petri
Dial. om mess. 99 a. vndra vppå the
fre-mande och selsyna ord, som ther (i kyrkan)
haffuas förhender. Ders. 61 b. j Tysiclandh
fredens execution löper något sielffsynt. A.
Oxenstjerna Bref 2: 539. — 2. Egensinnig.
almogen är ... sielsindh och ginstortig. Gust.
1 reg. 11:104. en part aff eder lathe sig
fast sielsindhe och geenwördige, så wäll medt
gerningerne som medt orden, befinne. Fin.
handl. 7:259 (1549). äre och en part
Bönderne så sielsinde, oachtsamme och lathe
... att the nu platt låthe igengå.. . thet ene
åker stycket effter thet andre. K. br. 20/o
1555.
Sällsynhet, f. Ovanlighet, man lenge
moste studera vppå förra än man kan then
konst besinna som noghon siälsynheet medh
sich haffuer. O. Petri Guds ord B 2 b.
Sällsynliga, adv. Sällsamt. Så wil iagh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
