Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sällsynt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sällsynt
— 843 —
Sänglägga
ock vnderligha handla medh thetta folck, alt
som vnderlighast och selsynlighast. Es. 29:14.
(L. Petri Jes. proph. ganska vnderliga och
selsynliga.)
Sällsynt, adv. Besynnerligt, om hwath
ærende iak skickar tiith nidt, tet skickes
ganska selsynth, saa at tet komber ecke
fram i tiidt. Gust. 1 reg. 1:60. Gudz ord
tyckes oss lydha sälsynt. L. Petri 2 Post.
119 b. fast sellsynt uthi thetta vårt kiäre
fädernesland uthi thenne tijd med alle
saker tilstår. Stjernman Riksd. bih. 250
(1598).
Sälteboll, m. Bollspel. Thet gemena
sel-skapet bruka och myckit sältebåll, slå och
spela then så vackert och behendigt, at the
understundom öfvergå manfolken. Petrejus
Beskr. 5:13.
Sältelek, m., se Krisboll.
Särna sig, refl. Sammanstämma,
öfverensstämma. thet sämmer sigh och platt intet
stöter, hwad Christus här om goda gerningar,
och annorstädz om trona talat haffuer. L.
Petri 2 Post. 200 b. Jfr Söm a sig.
Sämja, f. Öfverenskommelse,
öfverens-kommen afgift. (han skall ej kräfvas)
wt-öffwer then semio han medt molseghenena
(målsegandena) giort hade för thet manslag
han wthij kommen ær. Gust. 1 reg. 2:137.
the semyor vthi westergötland oc annerstedz
... mötte affkomma, oc rette scatter vtgåå.
1:256. i begäre, vm eders årlige skatt, ati
mötte bliffue vnder semie, som i wane äre
wtt ath göre. 12:194. the årligen äre wane
att göre sämie for theres tiend. Thyselius
Handl. 2:206 (1544). skole offtebe:de
siäle-karler förplichtige vare att giffve ... een
til-börlig skatt eller sämie aff the siäler the
fonge. Stjernman Com. 1:126 (1551).
Sämjelig, adj. Sams, endrägtig,
fördragsam. Lind Ord.
Sämjeligen, adv. Sämjeligen lefva med
hvar annan. Lind Ord.
Sämligt, adj. Lämpligt, skickligt,
passande. så hafver mig tyckts sämligit vara ...
om man upfunne och i bruk satte, i ställe
för latin och grekiska, någre svenske . . .
märkis-ord. Stjernhjelm Bac. Carol. 183.
Barle, Heyns och Rist . . . sämligt hafva
schrefvet. Spegel G. verk 123.
Sämper(t), se Simper(t).
Sämsk, adj. Sämskad. [Mnt. semesch,
T. sämisch.] han skal bereda oss goda
Sem-ska fäld (skinn). Gust. 1 reg. 8:313.
Sämskare, m. Sämskmakare. Sämskaren
får fram sämsk. Comenius Tung. 508. alle
Semiskere i rijket. Stjernman Com. 1:454
(1600). Kalkade hudar ... af sämskare
bekommas. Risingh 22.
Sända, Sänna, f. Brynsten. Lind Ord.
Rietz.
Sändebref, n. Epistel på latina är icke
annat än itt sendebreff. NT 1526 försp. 5 a.
Sändelse, f. thens helige Andes sendelse.
P. J; Gothus Rel. art. 105.
Sänder, i sänder, adv. På samma gång,
pä engång. [Fsv. =; jfr Isl: isenn, isenner.]
ingen ware Borgare i flere köpstädher i
sen-dher vtan i enom. Gust. 1 reg. 6: 240. Alt
j sender han tilbidher Christum medh
lär-iunganar,... begabbar han honom medh
Ju-dhanar. L. Petri Dial. om. mess. :»6 a. Alt
j sender nödhen är som störst... skal hielpen
wara för handenne. 2 Post. 58 b. hwadh
thet är för een skröpligh ting medh
men-niskionnes lijff och leffuerne, hwilken alt j
sender hon tyckes wara heel och helbregda,
så är hon lika som itt swagt liws vthsloken.
Kyrkord. 57 b. han kan icke bådhe j sender
göra tweggiahanda arbete. Lemnius Asa.
The ville alle i sender fram. Hund Er. 14
kr. v. 248. Han lät halzhugga och ophengie
sex och siw, alla i sender. Ders. v. 373.
alla riddare lät komma fram i sänder.
Eurelius Vitt. 5.
Sändning, f. Förning. [Isl. sending.]
Ett kosteligit gästebudh har hederliga rätter
... och jämväl åthskilliga förningar
(sännin-gar). Comenius Tung. 565.
Sändningabud, n. Sändebud, wij nu
sende thessa wår sendningabodh. 1 Macc.
12:16. Så äre wij nu sendningabodh j Christi
stadh. 2 Cor. 5:20.
Sänd ra, tr. Söndra, skilja. Månen ...
nu långt från soolen sändras, Nu åter nalkas.
Spegel G. verk 80.
Sänga, intr. Svedja. [T. sengen.] är
bäst at I härjar, sänger och bränner rundt
omkring. Lönbom Uppl. 2:103 (1704).
Sängbår, f. Hästebårar och sängebårar
bäras uthaf två hästar. Comenius Orb.
piet. 175.
Sänggå, intr. Hafva sänglag, senggå
med sijn festequinno. L. Petri Kyrkord. 54 a.
Sängkläde, n. Sängtäcke. [Fsv. siänga
klädhe, Isl. sængrklætii.] sengklädet är så
kort, at man moste krympa sigh ther vnder.
L. Petri Jes. proph. 28: 20.
Sänglag, n. Sängliggning. saligh är then
ofruchtsamma, som är obesmittat, hwilkens
sengalagh är vthan last. L. Petri Sal. vish.
3:13.
Sänglag, m. Sängkamrat. Och laga, at
man kan en göder sänglag finna.
Brobergen 317.
Sänglagare, m. Sängkamrat. [Jfr Fsv.
siängalaghi.] Thord ... hvilken Sigvaters
sängelagare var. Peringskiöld Heimskr.
1:492. Assmunder och Karle voro
sänge-lagare och thär igenom mycket förtrogne
vänner blefne. 1:599. Jfr Rietz.
Sänglagerska, f. Frilla. [-[JfrFsv.siänga-lagha.]-] {+[JfrFsv.siänga-
lagha.]+} Lind Ord.
Sänglägga, tr. Stundom anfäktades jag af
någon sjukdom, men Gud gaf nåden, att jag
ingen gång ... sänglades. Brahe Tänk. 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
