Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sörjeliga ... - T
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sörjeliga
— 847 -
Taffel bröd er
hvario och eenne menniskio i synnerheet
ganska sörgeligit, faarligit och vådheligit jempt
lefva i säkerheet. P. L. Gothus
Under-visn. 2. Adams sörgeliga fall. A. Laurent»
Hust. 233.
Sörjeliga, adv. wij Christi dödh
sörie-ligha (med sorg) begåå skole. O. Petri 2
Post. 71 a. Landet står sörgeliga (jemmerligt)
och är förderffuat. L. Petri Jes. proph. 33: 9.
Söt, adj. Ljuf, ljuflig, tijn röst är sööt.
H. vis. 2:14. Liwset är sött, och öghomen
är liufft at see solena. Pred. 11:7. Han
stichtadhe Sångare widh Altaret, och lät them
siunga sina söta wijsor. Syr. 47:11.
Sångarena loffuadhe honom medh Psalmar, Och
thet skall j hela Hwsena aff thet söta liwdhet.
50: 20.
Söta, tr. Göra söt. sucker, ther med tu
sötar then bittra drycken. L. Petri 3 Post.
103 a. om samma citron ... sötas med
hon-ning. Schroderus Pac. 56.
Sötfär, Sötfära, f. Sitfärsrot. Sötfähr,
Zedoaria, Zitwer. Schroderus Lex. 54.
Zedoaria, thet är Zederfer. A. Månsson
Ört. 9. _ Sötfära. Lind Ord.
Sötliga, adv. Sött. [Fsv. sötlika, Isl. [-sæi-liga.]-] {+sæi-
liga.]+} soffua söttliga. Ord. 3:25. För tigh
kan han wel sötligha tala,... men på baken
talar han annorlunda. Syr. 27: 26. sötligha
hwila aff sitt arbete. P. Erici 6: 92 b. the
sötligha j Christo affsomna. 6:107 b.
Sötma, tr. Göra söt. Dieffuulen han
färgar och sötmar synden. P. P. Gothus
Q 3 b. Bacchus sötmar mina öden.
Bellman 5: 30.
Sötme, m. Sötma. [Fsv. sötme.] Aff
fråtzarenom vthgick maat, och sötme vthaff
them starka. Dorn. 14:14.
T.
Tabert, m. [Mlat. tabardum, tabardus;
It. tabarro; Sp. tabardo; F.E. tabard; Isl.
tabarör; Mnt. tabbart, tabbert. Se Grimm
Wört. Tapphart.] Videkjortlar eller Taberter,
ett slags vida och fotsida, mantlar eller
ta-larer, som vid högtidliga tillfällen brukades
både af män och qvinnor. Vid kon. Eriks
kröning hade hert. Johan en videkjortel af
fiolbrunt sammet, fodrad med kordentaft.
Murberg V AH 5:154.
Tabulatur, f. Fordom benämning på
musiktecken eller notskrift. (Se Grimm
Wört.) Gudz lagz sköna Tabulatur och
wäl-satta noter, effter huilka wår hele natur
in-wertis och vthwertis skulle gå och som een
wälstemd Luta eller harpa klinga. P. Erici
2:246 a.
Tachsskinn, n. 2 Mos. 25:5. (Öfv. 1878:
takasskinn.) Arken ... var utan til ringa och
osynlig nog, öfverteckt med gemena
tacksskin och slikt groft tyg. Svedberg Sabb.
ro 1:159.
Tack, f. moste tu nu och så vthan tijn
tack (mot din vilja, nolens volens; Isl. utan
pökk, T. ohne dank) tillåta, at... L. Petri
Dial. om mess. 44 a. tå någhor wille tiena
Förstanom til tacka (till nöjes, till behag;
Isl. til pakka, T. zu danke). Vish. 14: 9.
om iagh thet til tacka giordt haffuer, thet
såghe iagh gerna. 2 Macc. 15:39. Bätre är
frijt straffa, än dragha hemlighit haat, och
then thet tagher til tacka (är tillfreds
dermed), honom kommer thet til froma. Syr.
20:3. Intet ohöffuiskt taal gånge vthaff idhar
munn, vthan thet nyttigt är til förbätring ther
thet behöffues, at thet må them som höra
til tacka wara (vara dem tacknämligt,
behagligt). Eph. 4:29. Hwadh han tå giffuer,
thet tagh til tacka. L. Petri 1 Post. X2a.
torn och Feste skola warda ewiga kulor,
wildiwrom til tacka. Jes. proph. 32:14.
Tacka, tr. (med dat.) Och the tackadhe
alle Herranom. Judith 13:22. iagh tackar
wårom Herra Christo Jesu, som migh haffuer
giordt mechtigh. 1 Tim. 1:12. Jagh lärer
them och sterker them, men the tacka migh
illa. Hos. 7:15.
Tackchor, m. Lofsångskor. [T. [-dank-chor.]-] {+dank-
chor.]+} iagh ... bestelte twå stora Tackchorar.
Neh. 12: 31. Then andre Tackchoren gick ...
12:38. Och stodho altså the twå Tackchorar
j Gudz Hwse. 12:40.
Tacklöst, adv. Gratis, för intet, han
moste tagha them in til herberghes, och giffua
them dricka tacklöst. P. Erici 5:69 a.
Tacknäm, adj. Tacknämlig, välbehaglig.
the medh theres offer skola för altaret
tack-nemme wara. P. Erici 2:185 b. then
Engelske gesandten icke kunde ... sig giöra
tacknäm hoos Rysserna. Widekindi 304.
Tacknämelse, f. Välbehag. Szå annamme
wij med all tacknemmelsze sådana eder gode
willie och tilbudt. Gust. 1 reg. 9:251.
Tacksäga, tr. Tacka. [T. danksagen.]
Altijdh tacksäyandes Gudhi och Fadhrenom
för hwar man. Eph. 5:20.
Tacksägning, f. Tacksägelse. [T. [-dank-sagung.]-] {+dank-
sagung.]+} Loffsånger och tacksägningar til
Gudh. Neh. 12:46.
Tackvärd, adj. O tu onde otacksamme
wärld, hwadh illa tu löner så tackwärde ...
wälgierningar. Svart Ärepred. 79.
Taffel bi r, n. Spisöl, svagöl. [Mnt.
tafel-ber, T. tafelbier.] Danske toffuelbyr (!).
Tisbe 17.
Taffelbroder, m. Bordsgäst, j skolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
