Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Talbild ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Talblid
— 849 —
Tapet
Aaron aff Leuj slechte är talande (talför).
2 Mos. 4:14.
Talblid, adj. Språksam. af et inskränkt
krus Hämta sig et talblijdt rus. Rudeen 256.
Talfrom, adj. Språksam. Then sällan
öpnat mun, giör vinet talefrom. Kolmodin
Qv. sp. 1:304.
Talg, m. [Mnt. tallich.] Taligh, tålig.
Gust. 1 reg. 2:267; 6:276.
Talghatt, m. Talgoxe (fågel). J. Sigfridi
A 4 a. ^
Tålig, adj. Vänlig i tal; språksam,
pratsam. [Isl. tölugr.] taligh (affabilis).
Comenius Tung. 901. när han satt ibland sina
stallbröder ... var han gläder och taluger.
Peringskiöld Vilk. 239. (hon) har en alt
för tålig trut. Palmfelt Qv. skol. 5.
Svedenborg ... (var) vänlig, fryntlig, glad och
tålig. Tessiniana 356.
Tallrik, m. [Mnt. tallör, tellör; T. teller,
tellerehen; D. tallerken.] rund tallere. Var.
rer. voc. G 8 a. Honom (hunden) strök han
och gaff maat aff sin eghen talleer. L. Petri
2 Post. 139 b. Tallerna ... slambra på bordet.
Leuchowius 358. Röda, hwita tallerker.
Gust. 1 reg. 2:267. söölff talerker. Svart
Kr. 8J. Dieffuulen ... kom offta til honom,
såsom een katta, bårttog honom maatten ...
aff talrikonne. P. J. Gothus Edsvärj. B 5 a.
Tal Iriksn uggare, m. Tallrikslickare,
snyltgäst. Sine tallricksnuggare, som
honom meer än menniskeligh macht tilägnade,
skämbde han artigt uth. P. Brask Puf. 110.
Tallris, n. Tallbuskar. Drager jorden
smått tallerijs ... tå är hon grund. Colerus
1: 86.
Tallstrinta, f. Tallstrunt. Uthaff
talle-strintor beredes om våhrtijden, när the äro
itt halfft fingers långa, itt kosteligit vatn emot
skörbjuggen. Palmberg 92.
Talman, m. Sakförare, förespråkare.
han (Kristus) är vår tröstare och talesman i
alla anfechtning. P. J. Gothus Rel. art. 105.
När hon förstånd och mål, men ingen
talman har, JVlå hon iu tala sielf, til egit sitt
försvar. Kolmodin Qv. sp. 1:194. Han
(brudgummen) har sin taleman (pronubum,
para-nymphum). Comenius Tung. 591.
Tal perla, f. [T. zahlperle, "stückweise
nach der zahl verkauft".] Soldaterne skuto
och lådde sina röör och musketer medh
sköna talperlor, stora som böner och ärter.
Petrejus Beskr. 1:31. en lijten kosteligh
hatt, som är stickat medh the aldraskönaste
tall perlor. 3:2.
Talsam, adj. Pratsam. Jag såg en
half-lärd, stormodig och talsam buss inkomma
på ett Caffehus. Dalin Årg. 1, n. 27.
Talsamhet, f. Språksamhet. Mannen ...
understundom genom någon sin kiära hustrus
talsamhet blifver icke litet upfriskad.
Ban. 1:228.
Talta, intr. Larfva, traska. The (Dan-
skarne) finge och sine fånger igen ... Men
våra moste i samma faart Åt Danmark talta
medh mödhe svårt. Hund Er. 14 kr. v. 292.
Tam, adj. all natur, bådhe diwrs och
foglars ... warder tam (tämjes). Jac. 3: 7.
Tamp, m. 1. Tåg, tågverk. [Holl. tamp.]
schipflåthans nakennhet på .. . tampp och
takeli. HSH 36:178 (1579). att de (steppen)
med tamp och tygh försedde varda. 16:138
(1624). Ramunder takla til skeppen siu Med
tamp. Sv. forns. 1:115. — 2. Dragtåg (i
kyrkklocka o. d.). klockor och tampar.
Em-poragrius 255. — B. Snärt, pisksnärt,
pit-skor med långa snärter och tampar. L. Paul.
Gothus Kometsp. 18.
Tandbrytare, m. Föraktlig benämning
på tandläkare; äfven liktydigt med
qvack-salfvare, markschrejare. [T. zahnbrecher.]
then ther faar om kring här och thär i
landen, och föder sigh medh onyttigt svatzerij,
och aleena ther uppå dichtar, att han må
fööra något nytt uppå platzen och spijsa folket
medh ordom, såsom the Tyriakelse
krem-mare Vilkrydda kremmare och Tannabrytare
göra. P. J. Gothus A post. gern. 304.
(Kringresande kommedianter plägade ock bedrifva
tandbrytning.) Tannabrytare genom
underligan truldom och svarta konst understå sigh
vilia läkia the dödeliga sååren. Antichr.
företal 3 a.
Tandgång, m. Tandgård? [Isl.
tanna-gangr, "a tearing with the teeth". [-Cleasby-Vigfusson.]-] {+Cleasby-
Vigfusson.]+} hans (Leviatans) tandagång är
förskreckeligh. L. Petri Jobs bok 41:5.
Tandpreka, f. Tandpetare, tandepreka,
dentiscalpium. Comenius Tung. index, en
krokug tandpreka af silfver. Linné Sk. resa
44. Tandpreke, m. Lind Ord.
Tanetbrun, adj. Ljusbrun (såsom
garfvarbark; Mnt. tannet, brun, af tan, lo,
garfvarbark). tanetebrunt siden camlot. Murberg
V AH 5:155. en Teneth bruun Sammettz
kiör-tell — teeneth Sammeth. Hist. handl. 1:
20, 21 (1543).
Tankesvärm, m. Fantasier, griller. 1 u
-sus ingenii, tanckesverm. Svedberg
Schibb. 282. Hvirfvel-sväfvand’ tanckesvärm,
Vidtt ock hårdt och’svårt bekymmer Är den
svarte sky ock skärm, Som vår glädiesool oss
skymmer. Columbus Vitt. 83.
Tankrådig, adj. Det ser så hurtigt ut
at vara tankrådig och at dömma efter eget
tycke! Tessin Bref 2:348.
Tant, n. 1. Ordkram, sladder. [Fsv. D.
Mnt. tant, T. tand.] (predikningar) som
icke äro kompna aff himmellen, vtan äro
menniskio tant. O. Petri 1 Post. 42 a. —
2. Förtal, affstå medh klander och tant.
En liten Crön. K 5 b. I kunnen pröfua, om
iagh säger sant, Eller om iagh förer lögn
och tant. Tisbe 40. Jfr Dant.
Tapet, n. [T. tapet, n.] 1. Täcke, j
ligger j Elpenbeens sängar, och prålen på idhor
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
