Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tapeteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tapeteri
— 850 —
Tarflig
tapeter. Am. 6:4. — 2. Tält. tu
vthstrec-ker himmelen såsom itt Tapeet. Ps. 104:2.
Judith sågh Holofernen sittiande vnder sitt
tapete. Judith 10:19. — 3. Matta, det med
kostbara tappeter belagda golfvet. .4s. Ban.
1:176.
Tapeteri, Tapetseri, n. Tapet. [T.
ta-peterei, tapezerei.] tapeterij och annen
innandöme som till konungepallatz prydning
behöfves. Stjernman Riksd. 1:413 (1594).
Fyre st. tapetzeri väfne med garn och något
silke. Theropå är djurjacht. Lönbom Uppl.
2: 20 (1563). Keysars eller Konunga pallatz,
som medh gyldene tapetzerij ... beprydt (är).
Uti. på Dan. 583. Uti alla gator i staden
och emellan gatumunnarne voro kostelige
tapetserier upslagne, däruppå de Svenske
och Trojaniske historier författade voro.
Tegel Er. 14 hist. 140. ingen Konung j
Franck-rijke heller Engeland tilstädhies, at haffue
någhre aff Rijksens Regalia, Tappecerij
heller annet sådant j sin wärie heller
förwar-ning, vthan Skattemesteren. E. Sparre
Oration E i a.
Tapetmakare, m. Tältmakare. han war
en tapeetmakare eller pawelwnmakare. P.
Erici 6:47 a.
Tappa, tr. och intr. 1. Förlora, tin måne
(skall icke) tappa sitt sken. Es. 60: 20. Ther
aff förfäradhes Konungen ... och tapadhe platt
sin hyy. Dan. 5:9. Then som hemligheet
vppenbarar, han tappar trona (tilltron), och
skal icke sedhan få en troghen wen. Syr.
27:17. han tapar bortt itt aff them (fåren).
Luc. 15: 4. een menniskia ther igenom
(genom dryckenskap) tappar wett och skäl.
L. Petri Dryck. B 5 b. — 2. Förlora sig,
aftaga, all ting ... tappa j theres naturliga
fruct och dregt, Jorden bär litit, Watnet
giff-uer ock litit. L. Petri Vigv. C 3 a. sigh
all ting förwerra, Jorden tappar vppå sinne
fruct. Dial. om mess. 72 b. hörslen hon
tapar och tyner. Stjernhjelm Here. 517. den
Finska säden, i Sverige sådd, ger ömnogare
än någon annan, men tappar årligen.
Carleson 628.
Tapperi, n. Utskänkning. så att ingen
något tapperij brukar, uthan allenast dee
som kroge och taffvernere rätt haffva. Landt.
instr. 203 (J635).
Tapperian, m. Utskänkare,
källarmästare. de grossvinhandlare, hvilka derjemte
äro tapperianer och försälja i minut. —
Grossvinhandlare, som derjemte intet äro
tapperianer och vinskänker. Stjernman Com.
5: 849 (1700). Tapperijen af alle inkommande
fremmande dricker ... accijsen erlegger, som
honom sedan på det han i gross förseljer
restitueras skall. 4:313 (1681). Tapperians
accijsen på vijn och brennevijn, sampt andre
fremmande drycker, ... allenast rörer dem
som sådanne drycker til sahlu uthsällia
känne- och stoopetals. Riksd. 2:1400 (1660).
Tapperians accijsen af alle fremmande
drycker som uthtappas i städerne. 2:1417 (1662).
Tappnad, m. Mistning. Tapnad, jactura.
Spegel Or dl. till G. verk.
Tappning, f. Utskänkning. ölselningh
äller tapningh. Gust. Adolf Skr. 244.
Tappning, f. Mistning, förlust, samme
varer ... skepes af then ene marchnat i then
annen .. . och kunne än tå nepplige blifve
förslettne eller föryttrede, med mindre then
som them köpt hafver, mötte vara i tapningen.
Stjernman Com. 1:161(1559). fienden
graveras ... medh tappningen och förlust aff
sijne land. A. Oxenstjerna (HSH 25:25).
Tappt, part. Förlorad. Vår lycka gafs
då tapt. Dalin Vitt. 4: 330.
Tarf, Torf, f. 1. Nödtorft, behof. Gudh
. .. weet better tijn tarff. L. Petri 1 Post.
X 2 b. Allehanda husgeråd och kläder som
icke til torfven utan til prål hafves.
Stjernman Com. 1: 741 (1619). efftertänckia, af huad
värde, tarff och nödighet... then ädle
Ma-thesis är. Stjernhjelm Arch. A 2 a. Råd
är then största tarf vid det gemena bästa.
S. E. Brenner Dikt. 2:48. then allmenna
tarfven. Rydelius Förn. öfn. företal so. —
2. Förnödenhet, allahanda tarffuer som the
dyrt betala moste. Am. 8:6 (glossa). — 3.
Naturbehof. Vthan för läghret skalt tu haffua
en platz, ther tu vth vppå gåår til tina
tarffuer. 5 Mos. 23:12.
Tarf död, adj. Gammal, utlefvad
menniska. Luta til grafven, såsom en tarfdöd.
Lind Ord. 1:868; 2:913. Jfr Rietz
tarva-död, m.
Tarfhus, n. 1. Nödvändigt hus, uthus.
Om Chronones ladegårder skall han och
omvårdnad hafua, så att de ... med
nödtorff-tige byggninger och tarfuehus åhrligen
för-bätres. Landt. instr. 115 (1618). vedh bägge
änderne aff sahlen (i Visby slott) ähre
åthskillige tartvehus, som kiöke, mellterij,
bryg-hus och bastugu. HSH 29:374 (1652).
kloc-karbolet medh sine tarfhuuss. Laurelius
Kyrkord. 403. — 2. Afträdeshus.’
heemlig-eller tarfhusen skole ränsas. Schroderus
Pac. 352.
Tarflig, adj. Behöflig, nödtorftig, the
. . . ware oss och riighet wndtsættiandis "j
thenna tarffueligha reso. Gust. 1 reg. 1:209.
effter som them andra nyttigast och
tarffue-ligast kan wara. Rom. 14: l (glossa).
Spinnelen ... är fuller af vett och alsköns
tarf-lige funder. Stjernhjelm Öfverskrider.
hvadh een hussbonde och maatmoder
tarff-ueligit och aff nöden är. Schroderus Cogn.
tillegnan A 3 b. sättia alt i tarfveligit skick
och bättre ordning. Widekindi 35. at jag
ther uti (i Guds ord) hafver en tarfvelig
kunskap, kan, orosadt för Gud och
menniskor, skönjas. Svedberg Försvar 88. som
dheras tienst är pröfvat heel (alldeles) intet
tarfvelig, äro dee casserade. HSH 33:310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
