- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
851

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tarflighet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tarflighct

— 851 —

Tasta

(1685). Naturen . . . hvart och ett land
medh-delar alt tarfveligit så väl til lijffz- som til
hälsans uppehälle. U. Hjärne Sarbr. 2.

Tarflighet, f. Behof, skog ... then the
til byggningar, veedebrand och annan
nödvändig tarfveligheet sig afbetiäna.
Stjernman Riksd. 2:1(583 (1672).

Tarf se, adj. Behöfvande. Gudz Ord är
hvar man tarfse. Bureus Nym. XII: 8.

Tarfvas, dep. Pissbecken, til at tarfvas
(lätta blåsan). Comenius Tung. 573.

Targ, n. Gnag, sargande (med tänderna).
Jag rys at täncka på, hvad blodigt ref och
targ På mig föröfva vil ett lejon, biörn och
varg. Kolmodin Qv. sp. l:ioo.

Targa, tr. 1. Bita, gnaga, sarga,
nalkas man honom (hunden), så bijter (targar)
han. Comenius Tung. 180. Hon sågh thet
styck ther liggia sarghat, Som Hintz hadh’
affbilit och targhat. R. Foss 102. tu
hves-ser tina tender och biter och targar andra.
Svedberg Ungd. reg. 197. Han sargar,
targar thet och söndertuggar smått.
Kolmodin Qv. sp. 1:256. Din kropp... så
jäm-merligen targad. 2: 410. De fördömde af
värck sig sielf skola såra och sarga, Och
uti svidande qval sine tungor tugga och targa.
Frese 100. så varder ens menniskios
fromhet thes mera kunnig och behagelig, när
then samma hafver varit länge targad af
ill-viljare och hätska munnar. Spegel Pass.
and. 192. Hackorna targade i bergen. Mörk
Ad. 1:134. Hvad de targat ur bergsryggarne
och smält uti ugnarne. 1:331. De, som med
sina hackor targa i bergsryggarne. 2: 6. Rietz.
— Jfr T r agi a. — 2. Nagga, reta, egga.
[Jfr Mnt. tergen, targen.] gemene man ...
man med sådant spe til flere skieldsord
targar. S. E. Brenner Jesu pin. 110.

Tarm, m. Intestinum, tärm. Var. rer.
voc. A 8 b. små termar. Ders. B 3 a.

Tarmare, m. Tarmare, Mesenterium,
Mit-teldarm. Schroderus Lex. 10. Jfr
Tarm-mal.

Tarmlopp, n. Bråck. Förbråkenheet och
tarmlop (ramex). Comenius Tung. 307.
Tar-melop. Palmberg 84.

Tarmmal,m. Tarmkäx. Mesenterium,
tarmmalen eller krösan. U. Hjärne Surbr.
20. Tarmemalen (Mesenterium), hvarved
tarmarna äro naturligen fastbundne, och ... är
en tunn igenomskinande hinnna, full med
hvita och klara mjölk- och blodådror.
Lönbom Uppl. 4:21 (1697).

Tarmskrap, n. fänaden ... i alt för heta
somrar hopetals döör... af föregången
blodgång eller tarmeskrap. Lindestolpe Pest.
18. den så kallade feldtsiukan intet annat
är än en Pestis Dysenterica eller
pestilentia med blodgång och tarmeskrap. Ders. 23.

Tars, m(?). Ett slags sköld. [Mnt. tartze,
T. tartsche, F. targe, Isl. targa.] En tars
blef vanligen buren å venstra sidan på

bröstet, men på skiftingeri (se d. o.) när man
rände med skarpt. — Tars torde vara
detsamma som eljest förekommer under namn
af bräckskifva. Adlersparre Afh. 215, 216.

Tartare, se Tatare.

Taska, f. 1. Väska. Och kom han öffuer
ena tasko ... som nogher breeff wthi wore.

0. Petri Kr. 217. wänthe I icke af H. F. N.
sådanne swar som ider skulle wäll falla till
taska. Fin. urk. I. 1:43 (1597). tu har lärdt
then konst at utur taskan speela (göra
task-spelarekonster). Spegel G. verk 64. en käck
advocat, som förstår att rätt vända ut och
in på en sak och handtera henne, som han
spelade ur taskan. Stagnell Bank. 88. —
2. Ficka. Then frome oärlige Biscop Braske,
Han kunde wäl plocke vthi sijn taske. En
liten Crön. H 2 b. Penningar, som dhe hade
i taskan eller böxsäcken på sigh
Columbus Vitt. 255. Girig taska blijr aldrigh full.
Grubb 253

Taska, intr. Larfva, traska. Så måtf
iag dä Jan taska Og mig åt skogen naska.
D. Wallenius Bl b.

Taskebod, f. ? (Jfr D. taske
"udbyg-ning, skur"bod?" Kalkar, iij
stenbo-dar med en taskebod (i Upsala). Gust. 1
reg. 8:190.

Taskelek, m. Taskspeleri, taskeleek och
gyckelspeel. U- Hjärne Förb. 42.

Taskemakare, m. Som förfärdigar
pungar, ränslar. [T. taschenmacher.]
Taskemakare. Gust. 1 reg. 8:342. Stjernman
Com. 1:89 (1546).

Tass, m. Kopp. [T. fasse.] en tass caffe.
Dalin Arg. 1, n. 38. Stiga up och mårna
sig med några tassar frukost til kl. 10. Ders.

1, n. 41.

Tasshake, m. Ett slags värja. [Mnt.
tashake.] Bland svärd nämnas . ..
tasshakar. Adlersparre Afh. 234. Hist. handl.
1:26 (1543).

Tassla, intr. och tr. Alle the som migh
hata, tasla til hopa (hviska vid hvarandra)
emoot migh. Ps. 41:8. Pusillanimitas taslar
Gudz ord för tigh och wil göra tigh ther
medh kleenmodigan. Balck Krist. ridd.
I 5 b.

Tasta, tr och intr. [T. tasten.]
ögnskijn-ligha kunna märkia, och lijka som
handgripligen tasta (taga på), at thenne vår
in-rijkes Västgötha Lagh är Visigothorum ...
lagz grund och uphof. Stjernhjelm Föret,
till Vestg lagen. Herre ... tasta på
(vidrör) bergen at the mågha ryka. Dav. ps.
1536 144:5. Her tastes flux på wåre taske
(vår ficka får påkänning), på alle sijder,
med swår onyttig vmkost RR 2/s 1543.
tasta (famla, gripa) effter strupan på oss.
A. Andreæ Försp till L. Petri Kyikost.
C 3 b. lät kon. Erik hafva några skepp
löpande på det Revelska och Narfveska
farvattnet, hvilka tastade (antastade) och upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0875.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free