Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tid
— 855 —
Tidfödling
skulle bidhia. O. Petri Men. fall F5b.
åt minsto ... en tijdh om året... scriffta sina
synder. L. Petri Sakr. 8 a. lär och gör
hvad gott är i tijda. Stjernhjelm Here.
494. — Pl. tider, allmän gudstjenst. [Fsv.
tidhir, Isl. tidir.] Och haffuer man pläghat
rekna och hålla mongahanda Tidher j
Kyr-kionne, Men oss synes nogh wara, at man
til Messotiderna behåller Ottesong,
Affton-song och stundom Nattsong. L. Petri
Kyrkord.. 44 a.
Tid, adj. Som är pä färde, som
tilldragit sig. [Fsv. tidher, Isl. tidr.] Huad är
tijdt i kongens gård? Sv. forns. 1:194.
Hvadh är tijdast (hvad nytt, hvilka
tidender) från tinget hem? 1:281. han fich ett
hasticht bud frå sin gård åm sin hustru
eller annet huad ther tidesth war. Fin.
handl. 4:208 (1556). wethe nogen besked
åm ... huad ther skall ware tidest i rydzland.
4: 211.
Tida, adv. 1. Ofta. [Mnt. tide.] Ty
skal man sigh ock strax vmwenda, Ä huru
tijda thet ock kan henda, At han råkar j
syndena falla. O. Petri Jesu pina M 2 a.
Haff icke tijdha omgenge medh een
son-gersko. L. Petri Sir. bok 9:4. tætta bodt
biwdz tiig eij tidare. [Fsv. tidhare, Isl. [-ti-dara.]-] {+ti-
dara.]+} Gust. 1 reg. 1:105. sådant skulle
jcke skee tidhare. 3:151. lätom nw alla
andra förgengeliga glädhe, then ock som
tijdhast [Isl. sem tidast] haffuer synd, skam
och skadha medh sigh, falla. L. Petri 1
Post. F 7 b. then ena vedervärdigheten slår
sigh som tijdast til then andra. Girs Gust.
1 kr. 218. Stormklockan gick som tidast
i staden, både natt och dag. Joh. 3 kr. 46.
tidast händer, at dät minsta förseende kan
jämväl de största förgångne tjenster uti
theras minne utplåna. Hermelin E 5 b. —
2. I tid, tidigt. Han giorde stora ting, och
alt blef tida färdigt. Spegel Sal. vish. 26.
Tidebok, f. Mess- eller bönbok,
brukad vid den allmänna gudstjensten. [Fsv.
tißa bok, Isl. tidabok, Mnt. tidebok.] man
strax ogillar och förkastar alla Homelier j
Legender, Hymner och alla andra songer,
ther någhot inmengis som sigh medh
Scriff-tenne icke fördragher, Effter som ganska
mykit sådant är för handenne j the gambla
Tideböker. L. Petri Kyrkord. 44 a.
Tidegärd, f. Offentlig gudstjenst. [Fsv.
tidhagärdh, Isl. tidagerd.] ware y kyrkene
och höra gudz ordhz tydhegerdt. Gust. 1
reg. 3:163. ath gudz tidegærd icke
forhind-res j closteren. 4:225. holla gudz
tidhe-gärd. 7:307. ther ... ära kyrkior nogh til
at höra gudz oord och tidegärd vti. Ders.
En kyrckeherre ... som skall göre Bönderne
the tidegärder och annen tiänist som han
them opå Gudz wegna plictig är. RR e/i
1545.
Tidegärdsman, m. han förordnade hvar
och en Gudh sine enkannerlighe präster
och tijdegärdzmän. Schroderus Liv. 17.
Jfr T i d e m a n.
Tidelig, Tidlig, Tilig, adj. 1. Tidig.
tideligt om morgonen. Hist. tidskr. 7:829
(1567). Tidlig, tilig. Lind Ord. Rietz. —
2. Timlig. [Fsv. tidheliker, Isl. tidligr, Mnt.
tidelik, T. zeitlich.] Tijn saak sätt ey på
tijdhligh lycke. R. Foss 319.
Tideliga, adv. 1. Tidigt. [Mnt. [-tideliken.]-] {+tideli-
ken.]+} I planterningennes tijdh skalt tu wel
tagha wara vppå, at tijn sädh må tijdheligha
wexa. Es. 17:11. tideliga om morgonen.
Svart Kr. 50. Huru tideligh bliffver jagh
änckie! Hund Er. 14 kr. v. 383. — 2. Ofta.
det timer som tideligast, at... Hermelin
De b.
Tideman, m. [Jfr Isl. tidamadr.]
prester och tijdemän. Schroderus J. M. kr.
16. Jfr Tidegärdsman.
Tidende, n. plur. Tidningar, nyheter.
[Fsv. tipande, Isl. tidendi, tidindi, n. pl.]
Så komo tå tijdhende här om. Ap. gern.
11:22. höra ond tijdhende. Jer. 49:23. tå
tijdhenden komo om Saul och Jonathan. 2
Sam. 4:4. bodha tigh thenna godha
tijdhenden. Luc. 1:19. han sende tå henne
the gladeliga tidhenden, at hon skulle kunna
warda salig. O. Petri Sal. D 3 b.
Tidendebärare, m. han sina späijare
och tijdendebärare allestädes hölt uthi
landet. Petrejus Beskr. 2:106.
Tidendekråka, f. hon mister sin förra
ähretitel och thet prydeliga nampnet Hwstro,
och i then stadhen ... kallat varder een
Rall-bytta, Sqvallerbytta, och een Tijdhendekråka,
och andra flere sådana glaserade och medh
soot hvijtlimmade, passligh väl skinnande,
välförtjente ähretitlar. T. Johannis Fästn.
Cc5a. thesse ähre tijdendekråkor, som
bespotta andra, . . . och vilja föra it fåfängt
sqvaller om hvars och ens embete och
handtering. Schroderus Hels. beg. skattk. 37.
när the så stå tilhopa och mannen är then
tridie ibland them, om hvilken the haffua
nogh til at ralla och tala, så händer thet
ock offta at bredhe vidh theras sijdha ståår
een tijendekråka, som gåår sedhan sin vägh
och anrettar ett sådant spell, at- ther uthaff
upkommer en stoor trätta. Leuchowius 286.
Tidendeslön, f. then som migh
bo-dhade och sadhe, Saul är dödh, och meente
at han war itt gott bodhscap, then toogh
iagh fatt och drap honom,... then iagh skulle
tijdhendeslön giffuit. 2 Sam. 4:10.
Tidero, f. Then stoore Scipio, när han
fick eenslig lefva, Var tå minst eensam, ty
hans många tankar blefve Hans lust och
tideroo.^ Spegel G. verk 81.
Tidfödd, p. adj. Född tidigt pà året.
then tijdh födde hiorden. 1 Mos. 30:41.
Tidfödling, m. "Tidfödt" djur. 1 Mos.
30:42. Jfr Sid föd ling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
