Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tidfördriflig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidfördriflig
— 856 —
Till
Tidfördriflig, adj. then tijdfördriflige
Claus (boken om Claus narr).
Stjernhjelm Here. 142.
Tidig, adj. [Mnt. tidich, T. zeitig.] 1.
Mogen, fullgången, fordragat (skattens
utgörande) mett the fatige betre fram på året,
tiil tess theris booskap och annat huad the
haffua tiil penningx venda bliffuer tiidhigth.
Gust. 1 reg. i 0:168. en dåre wil vth ther
med (med det han hört), såsom itt tijdhigt
barn vth wil. Syr. 19:11. — 2. Som sker
i god tid, i rätt tid. itt tijdhugt och
wel-betenckt rådh. L. Petri Sir. bok 22: 19.
Vi loffue .. . Hans Maj:tz bestå, fromma och
nytta medh ’ett tidigt rådh att betrachta.
Stjernman Riksd. bih. 9 (1540). giffue
vårt ringe doch tidige, flitige och välmeente
betänckiende uthi Rijksens anliggiende
saa-ker tilkenne. Riksd. 1:443 (1597). effter
långt, tijdigt och noga betenckiandhe. 1:722
(1617). Om skråerne hafver Kongl. M:tt
allaredo begynt en tijdig omsorg draga. 2:1489
(1664). den kiärlek och tijdige försorg Vij
billigt hafve för vårt rijkes och dess
inbyg-giares vählstånd. 3:2107 (1693).
Tidighet, f. Lämpande efter tiden ?
påpasslighet? noggrannhet? Kyrkioheerde
eger rätt i thetta samqvem Præsidium föra,
thet han och göra skal medh tidigheet, foog,
skäl och tillbörligit alfvar. Emporagrius 316.
Tidkortelig, Tidkörtig, adj. Som
fördrifver tiden, nöjsam, rolig. [T. [-kurzwei-lig.]-] {+kurzwei-
lig.]+} Ruus ... är en lustigh i laag,
tijdkor-teligh Hansse. Stjernhjelm Here. 47.
Skämtigh, Tijdhkörtigh, ludicer, iocularis,
ioculator, iocosus. Helsingius.
tidhkör-tighe historier. L. Paul! Gothus Mon.
pac. 271.
Tidkörting, Tidkörtning, f.
Tidsfördrif, förlustelse, nöje. [Mnt. titkortinge,
T.zeitkiirzung.] Bliffuer iagh ock hema j
mitt hws, så skal iagh haffua mijn
tijdkör-ting med henne (visheten). L. Petri Sal.
vish. 8:16. j dryckehws, ther the haffua
sijn lust och tijdhkörting. 4 Post. 56 b.
medh sådana taal hadhe (the) theras
tijdkört-ning. 2 Post. 15 b. vj- sendom eder ...
sancti Renoldi book ... atj för titkörtning
mpge henne læse. H. Brask (Gust: 1 reg.
•3*422). kortspel, vårtaffuel, svärmerij Och
andre sådana onyttige tidkörtningar. L.
Paul. Gothus Föret, till Gyllenhjelms
Fäng. B 5 a.
Ti dl ig, se Tid el ig.
Tidpunkt, m. Ögonblick. Så skal tå ...
Herrans Lekamen och Blodh ingen tijdz
punct tilförenna wara j Natwarden tilstädhes,
äh äwen (just) widh män ther äter och
dricker? L. Petri Dial. om nattv. A 6 b. än
tå at thesse offer kunna daghligha skee,
lik-uel kunna the icke så iemligha eller vthi
alla tijdhapunctar skee. Dial. om mess.
120 b.
Tidse, adv. Tidt. honom ... offthe och
tidze förbudett wardtt någet aff
clädecame-ren vthgiffwe. Hist. handl. 13. 1:39(1562).
Tidsättare, m. väderleken är landmans
förnämste tidsättare. Carleson 757.
Tidt, adv. 1. Ofta. [Fsv. titt, Isl. titt.]
Ty giffuer alzwoldiger gudh iämt titt och
dageliga nyia jngeffter j thera hierta. O.
Petri Svar till P. Gallé D 3 b. så tidt vi
see dagranden sig frambryta,... Tå bör vårt
hierta up til himmelen sig svinga. Spegel
G. verk 36. Hoppet svikligit är och tidt den
sjuka bedrager. A. Nicander Vitt. 187. —
2. Tidigt. Tin helga ord och sacrament,.. .
Them bör oss flitigt, tidt och sent Väl
nyt-tia. Svedberg Vitt. 21.
Tiga, intr. tu skalt tala och icke meer
tiya. Hes. 24: 31. tiyer (tigen) man stilla.
2 Kon. 2:3. Tiye (tige) öyanar tör migh.
Es. 41:1. Aaron tijghde stilla. 3 Mos. 10:8.
Tå tijgde folcket och swaradhe honom intet.
2 Kon. 18: 36. Hans lemmar stelnat af, hans
vittra tunga tagt (tegat). Rudeen 262. Man
får eij sanningen tigiä (förtiga). Hund Er.
14 kr. v. 269. Tigande messa, se
Still-messa.
Tigg, n. Tiggande, tiggeri. Och fyll med
tigg och kiält, hvad uti arbet felat.
Kolmodin Qv. sp. 1:108.
Tiggebroder, m. Tiggarmunk,
tyggebrö-der ... på nogon förelagd tijd oc terminum
skulle vara vthe (för att tigga) om vinther
oc sommer. Gust. 1 reg. 4: 320.
Tiggekloster, n. Vtwr tigge klosther skulle
munkane ecke lenger wara wthe till ath
tijg-gia en (än) till en benempd tid, oc icke
liggia wthe dag och år som the plägad haffua.
Gust. 1 reg. 6:147.
Tigsamhet, f. Tystlåtenhet. [T. [-schweig-samkeit.]-] {+schweig-
samkeit.]+} Ulfsparre A 4 b.
Tilig, se T i d e 1 i g.
Tiliga, Tiligen, adv. Tidigt, bittida.
12 Septemb. tilige gingo vi til segels.
Lönbom Anek. 3:140 (1601). dagen derefter
seg-lede jag tiligen öfver hafvet. Ders. 3:142.
efter de hastede så mycket på, så drogo vi
tiligen upp och kommo... för storförsten.
Hist. tidskr. 7:331 (1567).
Tilja, tr. Belägga med tiljor; panela.
[Isl. pilja.] och teelde golffuet på Huset
medh furobrädher. 1 Kon. 6:15. och teelde
bådha botnana medh Cedreträ. 7: 7.
Til ka, f. Dufva. Lind Ord.
Till, prep. han är Heerden til (för) fåren.
Joh. ev. 10:2. vpståndilsen warder itt
ewin-nerlighit lijff til the christtroogna och godha.
O. Petri Men. fall E5 b. Men tri 1(åt)
men-niskionne wardt icke funnen noghon hielp.
1 Mos. 2:20. Wij haffue halm och fodher
til wåra åsznar. Dom. 19:19. Konung
Bel-sazer giorde itt herlighit gästabodh til sina
... Höffuitzmän. Dan. 5:1. giorde
Silfftem-pel til Diana. Ap. gern. 19:24. Ingen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
