Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillblåsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till blåsa
— 858 —
Tilldrista sig
biuda at lärat aff Mose, Ty ther finner tu
thet intet. L. Petri 2 Post. 104 b.
Tillblåsa, tr. Inblåsa. [T. zublasen.)
dieffuulen genom Adams fall j Paradijs
haffuer tilblåst oss dödeligit förgifft. P. Erici
2: 53 b. dieffuulen .. tilblåst henne (vår
natur) sijn brinnande förgifft. 6:130 b.
Tillblåsare, m. Underblåsare. K. Maj:t
(i Danmark) tracterer förbund med Sveriges
fiende konungen i Pålen, och felar intet
mer än gode tilblåsare. Lönbom Sv. arch.
2:56 (1624).
Tillbordelig, adj. Tillbörlig, [af Mnt.
toboren.] lätt thin ord göra oss wijss, på
thet vij alle Christelig leffua som är
tiilbor-delig. Psalmb. 1536 95.
Tillbringa, tr. Tillföra. Hon (drottningen
af Saba)... förde Så mycket härligt godz, at
man än aldrig hörde Thet någon Potentat
en androm slik förähring Har tilbracht.
Spegel Sal. vish. 31.
Tillbruka, tr. Inöfva, uppöfva, hvilka
(kreaturen) de så dageligen tilbruka, att de
äro starka och ihäliga til alt arbete.
Rudbeck Att. 1:595. L’ombre är ett spel, som
oförlikneligen hvässer hiernan och tilbrukar
ens genie. Sv. nitet n. 11.
Tillbud, n. 1. Bjudning, inbjudning, wij
tacka honom gönstelica för hans goda
til-bwdt och kwnne icke ... komma tiil hanss
brölop. Gust. 1 reg. 2:137. — 2.
Tilläm-nande, försök, tilltag, ett svärd, . . . ther
medh han skulle vävia sigh emoot troll och
alt fiendtlig» tilbudh. Schroderus J. M.
kr. 56.
Tillbunden, p. adj. (af Ti 11 b i n d a.) 1.
Skyldig till. göra them frij som j alt theres
leffuerne genom dödzens räddhoga til
träldom tilbundne wore. O. Petri 1 Post. 3 b.
een menniskia ... är döden underkastat och
tilbunden. Schroderus Hoff. väck. 184. —
2. Hängifven, egnad åt. han föregaf sig
vara en Lutheran och den rena Evangeliska
läran aldeles tilbunden. Raimundius 11. ett
ögnebleck skillier oss ved dhet heela vår
ålder har varit tilbunden. Columbus Poet.
skr. Q 3 a.
Tillbyta, tr. Genom byte erhålla,
utbyta mot. ey heller kan hon (visheten)
til-bytas för gyllene klenodier. Job 28:17.
Tillbära, tr. Tillbar mig... min kärleek
dägelig Förtreet och meen. U. Hjärne
Vitt. 68.
Tillböja, tr. Hörer tu henne (visheten)
gerna, så fåår tu henne, och tilböyer tu tijn
öron, så warder tu wijs. Syr. 6:34. Loffuat
ware Herren ... som ... tilbögt sina
barm-hertigheet til migh. Esra 7:28. Synd heter
j Scrifftenne icke allenast then vthwertes
gerningen, vthan alt thet som dragher och
tilbögher til then vthwertes gerningena,
nem-ligha, hiertans grund. Försp. till Rom. (de
mena) at helgonen ära oss gönstogaren och
meer tilbögd än gudh sielffuer. O. Petri
1 Post. 94 a.
Tillböjelig, adj. Böjd (för), j ären
be-neghne och tilböyelighe til alt ondt. O.
Petri Men. fall H4b. menniskionnes hierta
...är tilbögelighit til alt ondt. 2 Post. 10a.
thet . . . hvàr til Konungen aff naturen är
mäst tilböyeligh. R. Foss 426.
Tillböjelighet, f. Böjelse, intit
görandes aff hastugheet eller titt eghit sinnes
till-böyeligheet. NT 1526 1 Tim. 5:21. the onda
begärelsen och tilbögeligheten ... lodha widh
oss så lenge wij leffue. L. Petri 2 Post.
131 b. alla menniskior . . . haffua aff then
lekameliga födelsen ena tilböieligheet till
thet som ondt är. Nov. ord. eccl. 186.
Tillböjelse, f. Böjelse, altijdh bliffuer j
tich ond begiärelse och tilbögelse. O. Petri
1 Post. 37 a.
Tillböra, impers. Böra, vara tillbörligt,
tillhöra, han sig vil beuise mote sith
feder-nes rike som en troo man tilbör. Finl. 181
(1504). en oren so tilbör een oreen bössia.
Schroderus Kysk. speg. E4b.
Tillbördig, adj. Tillkommande med
bördsrätt? Atj oc ederth clerkerij haffuer eder
tilegnat nogen deel aff cronones iord för
huilken i ecke haffue varit i minne ... med
heredzhöffdingen, huem swadane iord med
rette ægende oc tillbördig ær. Gust. 1 reg.
1: 227.
Tillböring, f. Tillbehör, wor kraffuell
ligger ther . . . vtann mast tackel tugh och
mest tilbönnger. Gust 1 reg. .10:246.
Tillbörlig, adj. Vederbörlig, behörig. Men
haffuen j om någhot annat handla, tå må
thet åtskilias vthi någhon tilbörligh
sam-quemd (den lagliga folkförsamlingen). Ap.
gern. 19:39.
Tillbörlighet, f. Hvad som är
tillbörligt, skickligt, anständigt Och sweep hans
(den dödes) kropp effter tilbörligheet. Syr.
38:16. halt migh tin tienare widh
tilbörligheet. L. Petri Sir. bok 23:6.
Till dess, förrän. (Dess, genit. neutr. af
pron. dem. Den.) Gack icke hädhan til tess
iagh kommer til tigh. Dom. 6:18. Man skal
icke vpläta portanar j Jerusalem til tess
solen warder warm. Neh. 7:3. Tu warder ther
icke vthkommande, til tess tu haffuer
betalat then ytersta skärffuen. Matth. 5:26.
Tilldraga sig, refl. Belöpa sig. [Mnt.
todragen, T. betragen.] Annibal
granneli-ghen öfverslogh, huru högt stadsens inkomst
sigh tildrogh bådhe uthaff vatn och land.
Schroderus Liv. 473.
Tilldrifva, tr. Tillfoga. [Mnt. todriven.]
The tildrijfua ehr all föracht. Messenius
Blank. 19. Han ... aff onsko tildrijffuer oss
spått. Ders. 63.
Tilldrista sig, refl. Drista, drista sig.
the helghe fädher som . . . sydzkonabarns
gifftermål . . . ogillade, icke wille eller til-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
