Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillförlåtelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillförlåtelse
— 861 —
Tillhänga
liga holles Ther i eder frij thilförlate welen.
Gust. 1 reg. 6:59. lathe oss förstå,... huar
wij oss tilförlathe skole. 11: 211. Thet samma
Konungh Christian aff Danmarck skulle
uthan alt tviffuel sigh tilförlata. Tegel Gust.
1 hist. 2:51.
Tillförlåtelse, f. Tillförsigt, säkerhet.
Götstaff sade sigh wähl förståett haffua hwadh
tilförlåtelse the Swenske skulle sigh förmoda
genom sådane (kon. Kristierns) leigde och
breff. Svart Kr. 10.
Tillförlåten, p. adj. Tillförlitlig. Mine
tilförlåtne godhe venner. Messenius Disa
(tillegnan).
Tillförlåtlig, adj. Tillförlitlig, stadig och
tilförlåtelig vänskap. Tegel Er. 14 hist. 66.
en tilförlåtelig god vän och nåbo. Ders. 71.
wij äre vthi then wissa och tilförlateliga
för-hopning och tilförsicht, at .. . Uti. på Dan.
101. jag förtror henne ... uti Hr Broders
tillförlåteliga omsorg. O. Hermelin (Sv. bibi.
3: 25?). Var tillförlåtlig i din ord. Frese
368.
Tillförmodlig, adj. att afwerije al
til-förmodelig skada. Fin. handl. 8:170 (1554).
Tillförning, f. Tillförsel, the ingen
til-förningh hadhe giordtt till Kong:e M:ttz
fältt-lager. Hist. handl. 13. 1:301 (1567).
Örebro borgere ... haffwe waridt til Warbergh
med tilförningh. Ders. han ... giordt
til-förningh till fienderne. Ders. 302 (1567).
Tillförsikt, f. (dessa) skrifvelser affvende
ifrå Konung Prusia... all misstanka och ond
tilförsicht til the Romare. Schroderus
Liv. 604.
Tillförsiktig, adj. [T. zuversichtlieh.]
Konungen (i Frankrike) E. K. M:tz interposition
skulle holla för een tilförsichtig affection.
A. Oxenstjerna (HSH 38:309).
Tillförtrolig, adj. Tillförlitlig. Kroppens
rörelse och bevegning är nästan thet endaste
och tilförtroligaste medel til thenna
slapphetens bothande. Lindestolpe Surbr. 67.
Tillgedan, p. adj. Tillgifven, hängifven.
[Mnt. togedan, T. zugethan.] den
dotter-kiärlige benägenheet, dermedh Vij vår
elske-lige k. frumoder äre tilgedane. Stjernman
Com. 2: 650 (1651). vara Kongl. M:t och
Chronan med eedh och plicht tillgedaen.
Civ. instr. 331 (1661).
Tillgift, f. 1. Tillägg. [Isl. tilgjöf D.
tilgift.] Se Råge. — 2. Eftergift, alle
be-gere tillgifft på wtlagerne. HSH 7: 33 (1588).
Tillgifva, tr. 1. Gifva tillägg. [T. [-zu-geben.]-] {+zu-
geben.]+} Medh hwadh mått j mälen, ther
skola andre mäla idher medh, och idher
warder än tå tilgiffuit, j som hören. Marc.
4: 24. — 2. Eftergifva. [Mnt. togeven.]
vthaff en fremmande må tu thet (lånet) inkräffia,
men tinom brodher skalt tu tilgiffuat. 5 Mos.
15:3.
Tillgripsk, adj. Fallen för tillgrepp.
Muschoviten ... aff naturen var fast tilgripsk
och benägen at förmeera sijne land. Tegel
Gust. 1 hist. 2:337.
Ti 11 gåfva, f. Tillägg. [T. zugabe.] Thenna
text ... haffuer iagh satt effterst ... såsom en
tilgåffua. P. Erici 5:303 b. ^
Tillgång, m. Tilltagande. Solennes ...
affgång och tilgång (neml. dagens förkortning
och förlängning). L. Petri Sal. vish. 7:18.
Tillgärd, f. Tillgörande, åtgärd. [Fsv.
tilgiärdh, Isl. tilgerö.] Gudh haffuer inga
menniskio föruthan Adam och Eua ... annars
giffuit än genom mans och qwinnos tilgärd.
P. Erici 1:65 b. vthan theras eghen tilgärd.
5:127 a. Många näringar fordra åtskillig
(skiljaktig, olika) tilgärd. Carleson 128.
Tillgöra, tr. Bereda, tillverka. Tijn
öghon sågho mich tå iach än nw intit tilgiord
war (icke var ett fullgånget foster, Isl.
til-görr). Dav. ps. 1536 139:16. den kopper
som faller och tilgiöres kan vidh vårt och
cronones store Kopperberg. Stjernman
Com. 1: 923 (1625). teglet må vedh alle
tegell-bruuk blifva ... väl tilgiordt och brändt. Riksd.
3:2031 (1686).
Tillhang, n. Anhang. Luthers tilhang.
O. Petri Svar till P. Eliæ g 3 b.
Tillhela, tr. Läka igen. [T. zuheilen.]
oförfarne bårdskärare tilheela sååren ofvan
uppå. Schroderus Kors. 160.
Tillhemla sig, refl. Tillegna sig. [Fsv.
tilhemuldha.] herratzhöffdingen ock nempn
tilstædt Las marchusson samma iordt mett
en 12 månne ædt (ed) seg tilhemla. HSH
29:120 (1542).
Tillhjelpare, m. Medhjelpare. Ture
iönsson, bisp monsz i Schara, med theris
tilhielpare. Gust. 1 reg. 6:180.
Tillhopa, adv. och skola icke ostraffat
bliffua om the än alle til hopa höllo. Ord.
16:5. (the) haffua sigh tilhopa gaddat. Hes.
22:25. kaller menigheten tilhopa. Joel 2:15.
Sedhan ladhe han boken til hopa. Luc. 4: 20.
Tillhopakomlig, adj. Som kan samlas.
rikitzens råd ær gandzska vidhe bespredit
(spridt) kring rikit, icke tilhopa komligt på
en korth tijd. Gust. 1 reg. 4:144.
Tillhumma, se Hum ma.
Tillhylla sig, refl. Se Hylla, besökia
och med skänker och gåfvor tilhylla sigh
herrarna. Schroderus Hoflef. 171.
Tillhålla, tr. Om en dåre tijgde, worde
han ock wijs reknat, och förståndig om han
munnen tilhölle. Ord. 17:28. Min Gudh
haffuer sendt sin Ängel, hwilken Leyonens
munn tilhållet haffuer. Dan. 6: 22. tilhålla
sijn öron. Micha 7:16.
Tillhänga, tr. [Mnt. tohangen, T. [-an-hangen.]-] {+an-
hangen.]+} 1. Vidhänga, vidlåda, intit kranckt
skal kunna them j nogro handa motto
til-hengia. L. Petri Vigv. A 2 a. — 2. Vara
anhängare af, vara tillgifven, sluta sig till.
i tilhengie fast mere the gamble Bispernes
och Papisters misbruckelige förräderij, än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
