Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tillkräfvelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillkräfvelse
— 863 —
Till prånga
the stadhgar och sett som Passah tilkräffuer.
4 Mos. 9:14..
Tillkräfvelse, f. Kraf, påfordran. epther
læglighetænnes tilkræffwelsse. Gust. 1 reg.
3:33(3. effther thæris ærendis tilkraffielse.
4:34. straffat bliffua epter sakenness
til-kreffielse. 4:197. effter edert ämbetz
tilkräff-uilsse. 5:105.
Tillmaka, intr. och tr. Se Rinman Bergv.
lex. Tillmakning, jngen skall förholla
gruff-uona för then annen när tiidh är och
til-makas skall. — jngen make till vtan then
som gruffua deell haffuer. Gust. 1 reg. 7:
140. tu skall make till vpå wäggerne, och
icke vpå bothnen. Dipl. Dal. 3:118 (1551).
hann för thet förledne åhr 65 haffuer
til-makett vdi Nye Szölffgruffuen wedh 2418
staffrum — han icke haffuer latidt tilmake
så myken wedh som ordningen förmäller.
Hist. handl. 8. 2:18 (1566).
Tillmakning, f. Malmen vants mäst med
skjutande, och sällan med tilmakning,
emedan det här ej skal gå an at efter eldningen
eller tilmakningen begjuta stenarna med kält
vatten, på det de därigenom måge blifva
sprödare. Linné Vestg. resa 255.
Tillmana, tr. Uppmana, (han) nödhe
(nödgade) och tilmanadhe honum ath slotz
(slåss) med siigh. Gust. 1 reg. 4:49.
Tillminstone, adv. Åtminstone, schole
altidh tvenne eller till minstone een af
CantzlieRåden låta sigh dageligen finna vthi
Collegio. Civ. instr. 335 (1661).
Tillmodelse, f. Affekt, böjelse, eggelse.
[Gam. T. anmuthung.] Hiertans onda
til-moodelser och bevägelser. P. J. Gothus
Rel. art. 144. Bannlysning ... skal icke skee
aff. kyrkietiänarenom aff egit våld, mykit
mindre aff egna tilmodelse, eller vreede.
Ders. 201.
Till mynta, tr. Utmynta, det
kopparmynt, som uti innevarande år är vordit slagit
och tilmyntat. Stjernman Com. 3: 28 (1661).
Tillmån, m. Tillväxt, förkofran. Förr
än vij til punchten hinne, Vij vår tilmån
daglig vinne ... Men sen vij til punchten
hunnit, Blijr vårt väsend smått försvunnit,
Och vår styrckia dag-om tafft. Columbus
Vitt. 170.
Tillmärka, intr. Gifva akt på något.
Huad är thetta sagt annat, tå tu rett
tilmer-ker, än at... L. Petri VigP. A 3 b.
Tillmätelse, f. Tillvitelse; beskyllning.
[T. zumessung.] K. Mtz (Sigismunds) . . .
oskylldigheet för alle Herttigh Carls
obe-skedelige tillmätelser. Sanf. svar A 4 a.
Tillmöka, tr. Uppmjuka? (Jfr Mö ka.)
Pohlerne ... af Kongl. Maj:t voro tämmeligen
tilmökte;< Lönbom Sv. areh. 3:33 (1660).
Tillnägd, p. adj. Bevågen. [D. tilneged
Kalkar.] (Jfr Till benäg ed.) haffue Wij
aff tilneyd synnerlig gunst och nåde ...
begåffuedt Wår och Cronones stadh Wij-
borgh medt privilegier. Fin. handl. 1: 235
(1542).
Tillnägelse, f. Böjelse. [D. tilnegelse
Kalkar, Mnt. toneginge, T. zuneigung.\
onda tanckar och lasterliga tilnägelser. P.
J. Gothus Rel. art. 144.
Tillnägen, adj. Benägen, vänskaplig.
(Jfr Tillnägd.) skall oc tesse trenne
ko-nung:ge riker wara . .. mett huar annet så
förbundet oc tilnegit, att aldrig någne aff
them må eller skole giffua sig frå huer andre.
Gust. 1 reg. 9:24.
Tillnämna, tr. Nämna, förordna,
förståndige bönder vtaff huario lagsagw ...
til-nempnes skulle ath besökie for:ne möthe.
Gust. 1 reg. 4:184.
Tillnödelse, f. Påtvingande, angripande.
[T. zunöthigung.] dhet skadelige krijg
såsom (som) Konung Sigismundus egenom sin
tillnödelse hafver påbegynt och orsaak gifvit.
Stjernman Riksd. 1:631 (1607).
Tillordna, tr. [T. zuordnen.] 1. Anordna>
anvisa, skal fougden tilordna them
(soldaterna) vissa nattläger. Stjernman Com. u
637 (1615). Pastores .. . hvilckom aff Cronan
ingen löhn tilordnad är. Riksd. 3:1926 (1683).
de hade öfvergifvit den ort, som dem var
tilordnad. As. Ban. 2: 410. — 2 Tillförordna
(såsom biträde o. d.). Man skulle tilordna
underdommarenom någre assessores och
bijsittiare. Schroderus Pac. 382. några
fruntimmer voro henne (prinsessan) såsom
leksystrar tilordnade. /Is. Ban. 1:822.
Tillpakta sig, refl. Hvem har väl alt
förstånd tilpaktat sig allena? S. Triewald 82.
Tillplikta, tr. 1. Förplikta, wii them
tilplictadt haffwæ ath öffwer giiffwæ sinæ
tompter oc bvgda gorder j gambla lödöse.
Gust. 1 reg. 3: — 2. Part. Skyldig till.
wij som vthi syndenne fångne dödhenom
tilplictadhe ... wårom. NT 1526 försp. a.
Tillpliktelse, f. Förpliktelse, latha
honum komma j en stark bårghen oc tilplictilse
ath stånda oss tiil swars. Gust. 1 reg. 4:48.
Tillpliktig, adj. Pliktig till. att betthala
honum her Stens gæld oc skuller... wij icke
tro kunne ath wij med nogoth skæll
tilplic-tuge ære. Gust. 1 reg. 4:105. draga sig frå
tijenden och annor rättogheter ther the åff
rätto och åff äller tilplictoge äre. 5:157. wår
wnderdånige tilplictige och hulle tro thienst
E. K. M. altid troligen beuisandis. Fin. handl.
4:111 (1556). All sonlich ödmiuk tilplichtigh
tackseyelse for al den moderlige ...
omvord-nedh Er Nåde stedes om megh haft
hafver-Hist. tidskr. 1:201 (1579).
Tillprånga, tr. Utprångla till. begynte
the Svenska at vända theras seglatz in til
Franckrijket... handlandes sigh ther vahrur
til aff första hand, som them tilförende ar
the Lübeska och andra i Östersiön genom
tridie och fierde handen blefvo tilprångade.
Girs Gust. 1 kr. 215.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
