Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trase ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trase
— 876 -
Trifven
ren besatt med gulsnöre och trasardth —
ett gameltt flugels öffwertog besett med
gulsnöre och trasard — gulsnöre och trosard.
Hist. handl. 2:84, 35, 40 (1553).
Trase, m. Trasa. Gud skal himmelen
som trasar sönder rifva. Spegel G. verk Al.
Tre, räkn. Tre på rad, skål vid
dryckeslag. Möre palatino, Tree-på-ra, ne gutta
supersit. Stjernhjelm Here. 227. Hade
vij en flicka här, rundarumdarumda, Den
skåla skulle drickas, fast voret tree på raa.
Lindschöld Vitt. 150. Hans skål skall
tre på rad ikring om bordet gå.
Brobergen 281. the drucko try på rad theras
Majesteters skål. Svedberg Casa 574. dricka
tre på rad (dricka öfvermåttan, F. boire
d’autant). Düben Boil. sat. 13.
Treakelse, se Ter iak.
Treangel, m. Triangel. Rydelius Förn.
öfn. 320.
Tredskeliga, Tredskeligen, adv. han
thet ... treskeliga försumadhe. P. Erici 1:
266 b. the som tredzskeligen framhärda uthi
nogon uppenbaar och förargeligh synd.
Lau-relius Kyrkord. 187.
Trefald, adj. Trefaldig, tredubbel. [Isl.
prifaldritt treefalt reep gåår icke
lette-ligha sönder. Pred. 4:12. then gamble
för-gifftighe Ormen medh sitt trifalla hoffuudh.
A. Simonis X 6 a.
Trefingersmått, n. Hoo ... begriper
ior-dena medh tryfingers mååt? Es. 40:12.
(Öfv. 1878: fattade jordens stoft i en skäppa.)
Treflig, adj. Som trifves. Hafra är en
treflig och växande säd. Carleson 161.
Trefnad, m. Välstånd, välmakt,
förkrossandes the Danskes macht sålunda, så
at the på en long tidh icke mächtade reesa
sigh, eller komma til sin förra trefnat igen.
Schroderus J. M. kr. 239.
Trefsam, adj. Treflig, trygg och
tref-sam våning (boning). Eurelius Vitt. 65.
Trehårig, adj. trehårig sammet.
Stjernman Com. 1:133 (1555).
Tremansdans, m. Ty vil man skiära
bort från Cupido hans vingar, At se hur
han sig sen i tremansdantzen svingar, Och
om hans flyktighet sig något stadga kan,
När han emillan två får blifva tridie man.
Runius 2: 7.
Tremen, se Trå men.
Tren, n. Steg. [Fsv. D. trin.] Passus,
treen, fäm föters längd. Var. rer. voc. N 8 a.
the voro fram gångne widh sex treen medh
Arkenom. 2 Sam. 6:13. tu haffuer
alla-redho taldt (räknat) mijn treen. Job 14:16.
Stadium är itt stycke wägh 125 treen långt.
Luc. 24:18 (glossa.) thet går itt treen fram,
och tw tilbaka igen. L. Petri 1 Post. Q 8 b.
treen, eller fem fötters längd. Comenius
Tung. 762. Hvar som drister sig skiuta sitt
röör af på fembhundrade trän när vår nådige
herres och konungz lägre. Schmedeman
Just. 39 (1560). ett stackot steg eller trään.
P. J. Gothus Synd. sp. 13 a. Rietz.
Trena, intr. Stiga, gå. [Fsv. trina.]
rätt i dy han låg i trygghet, som han meente,
Tå kom it Ieyon in och fram til honom
treente. Spegel G. verk 224. Rietz.
Treslint, adj. Tresidig, trekantig, tag
ympeqvisten och skiär honom treslint.
Colerus 1:61. Jfr Rietz under slind.
Tress, m. Hårfläta. [F. T. tresse.] Lind
Ord.
Tressa, tr. Fläta. [T. tressen, F. tresser.]
the låta them (grenarne) intet så växa som
theras arth och natur vil, ty the trässa, flächta,
böya och skiörta then ene igenom then
andra. Sylvius Curt. 442. Tressa hår. Lind
Ord.
Tresträngd, p. adj. Tretvinnad. itt
trestrengt reep slijtz icke strax sönder. L.
Petri Sal. pred. 4:12.
Tret, m. Förtret, förtrytelse. Köld, heta,
soolskeen och regn, törst, vakan och
hunger och arbet Thola föruthan treet.
Stjernhjelm Lycks. är. l intr. Här växlar löye,
gråt, bekyrnber, ach och treet. Wexionius
Sinn. C 1 a.
Tretalsregla, f. Regula de tri.
Gyl-Iende try-tals-reglan. Stjernhjelm Arch.
E 2 b.
Tretåtig, adj. Tretvinnad. thet
tretå-tiga reepet, som icke kan slijtas sönder. P.
J. Gothus Catech. E8a.
Triakelse, se Teriak.
Tribel, n. Bråk, svårigheter, thenne
tidhz oroligheet, som fast intet land
förskonar, uthan i tribel och vidlöfftigheet ställer.
Gust. Adolf Skr. 291. Jfr Rietz under
t r i b b e 1 e ra.
Triflig, adj. Välmående. [Isl. prifligr.]
Barnbarns trifliga mängd är gamlas prydliga
krona. A. Nicander Vitt. 68.
Trifnad, m. Drift, verksamhet.
Trijff-nat, Assiduitas, Fleisz. Schroderus Lex. 20.
Trifvas, dep. [Fsv. jdrivas, Isl. p rif äst.]
1. Må väl, vara frisk, taa varth han sywk
ok sedhan treffz han allre dagh. Finl. 418
(1509). Drick och äät icke uthan nödgat aff
törsten och hungeren ... så skal tu må väl
och trijfvas (valebis & vigebis). Comenius
Tung. 788. — 2. Hafva framgång, ther
han worde ärat och prijsat, fructat och
aff-hallen, ther skulle all ting lockas och
trijff-uas. O. Petri Ed. A 2 a. liwghare trijffuas
icke när migh. Ps. 101:7. Then vthan
falskheet är, han skal få henne (visheten),
och hans effterkommande skola trijffuas.
Syr. 4:18. thet (evangeliska embetet)
för-folgdt warder, och doch trijffs j them som troo.
Försp. till 2 Cor.
Trifven, adj. 1. Välmående, frodig. Een
deel af fiskarna är tiock och trin och trifven.
Spegel G. verk 189. — 2. Trefven, driftig,
verksam, flitig. [Fsv. Privin, Isl. prifinn.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
