Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trossa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trossa
— 879 —
Trug
vällug trossa jag mit sprött (bogspröt)
be-läggia må. Eurelius Vitt. 56.
Trossa, tr. Hala (medelst tross, tåg).
lett (lät) han medh alle macht föra vth
war-por (från fartyget), achtandes trådza sigh in
till en holma. Svart Kr. 63.
Trossbängel, m. Trossdräng, lefva (lemna)
uthi skiltvacht en hoop trässbänglar(!). Schro^
derus J. M. kr. 80.
Trossning, f. Laquearium, bepryd
tråtzning eller bielkalagh. Var. rer. voc. G 5 a.
bielkanar j tråtzningenne. Hab. 3 (2: 11).
the huus och wåninger, som med låghe taak
och trottzninger bygde äre. Hist. bibi. 1:208
(1573). tw skall låte bortriffue thenn
trossning som nv är på samme saal, och i thenn
stadh vpslå... ett taak aff bräder, såsom ett
hualff. Ders. Lustgården stodh på mwrar
och pelare aff steen, och vndergärningen
eller trossningen war aff fyrekantige steenar.
Lælius Res. 1:172.
Trosätta, tr. Sätta tro till. hon
(Augustini uppenbarelse) är j alla wärldz ändar
bekend och trosat. O. Petri Svar till P.
Gallé 12 b.
Troting, m. Gycklare, pickelhäring,
task-spelare, tu (Mercurius) har lärdt then konst
at utur taskan speela; Men fins tu intet
ther hvar man har trotings pussar, Så vistas
tu dock vist blant andre tine bussar.
Spegel G. verk 64. Se Spegels Ordbok.
Trots, n. Brukas mest som interj. [Mnt.
tros, trotz.] Tråtz alle mwnkar, Tråtz all
werlden skal kunna beuisa mich en
bok-staff j scrifftene som closter liffnat påå lydher.
O. Petri Svar till P. Gallé G 4 a.
bisco-par och prester ... äre then Christeligha
forsamblingennes tiänare och icke herrar,...
Trååtz alla biscopar och prester, Trååtz
pa-Weu sielff skall kunna annat beuisa. Svar
till P. Elice f 4 a. Trås nw ath dödhen,
dieff-uullen, heluetit eller synden skole kunna
göra mich noghon skadha. 1 Post. 13 b. tråss
at the röra mich jtt finger ... vtan Christi
wilia. Ders. 76 a. Och töörss iach wel biwdha
them tråtz at alt thet gagn the giordt haffua
är jntit när räknandes emoot en aff the
skadhar som the haffwa giordt. Klöst. E 2 a.
til laghen må nw wara wort taal: tråtz at
tu mich fördöma scal, Christus tich
full-giordt haffuer. Psalmb. 1536 55. Man seger
... at wijgdewatn skal böta krancheet... men
trotz at thet ock så gör. L. Petri Vigv.
C 3 a. Widh han gick mumlade han,
seian-des: Trådz och trådz att the skole göra
nå-gen hedninga eller kettare vtaf migh i thetta
åår. Svart Kr. 129. schall same Niclaes
... ther hoss haffwe sagdt att han wijsthe så
mygitt medh Joesth att trotz han .(Jost) skulle
göre honnom (Niklas) ett ordh emott. Hist.
handl. 13. 1:184 (1565). Trotz vari
diefvu-len och alt hans sälskap, at röra ett håhr
på den, som något för händer hafver, det
Gudi intet är emot. U. Hjärne Anl. 55. I
måst jaka Til alt hvad hon vil ha; och tross!
1 nosar er At säja nei der til. Palmfelt
Qv. skol. 10.
Trots, adj. Oense. [T. trotz.] är thet så
at mästaren och mästersvennen tråtze varda,
skola the blifva förlichte för heele embetet.
Stjernman Com. 1:519 (1607).
Trotsa, tr. Fläder ... är et trä af stor
nytta och bruk för svarfvare och
instrumentmakare, trotsar den bästa buxbom och i
många mål öfverträffar. Carleson 120.
Trotsan, f. 1. Trots, theras trotzan moste
förgåås. Ps. 49:15. — 2. Hvad man
trotsar på, förtröstar på. Herrans wägh är
thens retferdighas trotzan. Sal. ord. 1536
10:29.
Trotshet, f. Trots, then tull, som the
Svenske plägade giffua vidh Bahus, skulle
vara medh trossheetafflagd uthaff the Svenske.
Tegel Gust. 1 hist. 2:96.
Trotsliga, adv. Trotsigt, än tå man medh
Gudz ord warder öffuertyghat och
öffuer-wunnen,... likwel bliffuer lijka fast tråtzligha
vthi sijn witterligha och kenda wilfarelse.
L. Petri Exorc. C 6 b. en försambling, som
hogmodeliga och tråtzliga regerar i kyrkionne.
P. J. Gothus Rel. art. 241.
Trotsmodighet, f. Trotsighet, tå först
brast theras trossmodigheet, sedhan the sågho,
at theras äghor och booskap affördes och
affdreeffs. Schroderus Liv. 644.
Trotsna, f. Trots, the sökia aff bara
ährgirigheet och tråtzna uthvidga sina
rikz-gräntzor. J. Rudbeckius Kon. reg. 213.
Trovillighet, f. Trogen tjenstvillighet.
gud haffuer forfoget ider victorie och
sze-gher vtoffuer wora fiender ... Och betacke
wij ider ... for iders trowillighet. Gust. 1
reg. 10:239.
Trovärd, adj. Trovärdig, trovärda män.
Spegel G. verk (1745) 89.
Trubbla, tr. Störa, oroa, besvära. [F.
troubler.] Denna Atlandiske öö, som ingen
uti några 1000 åhr hafver vågat att
igen-sökia, för den svåra dy, många siöröfvarer,
oendeliga holmar och klippor och farande
drijfijs, som des Atlantiska haaf trubblat
hafver. Rudbeck Atl. 1:302.
Trufva, tr. Truga, tvinga. [Mnt.
drou-wen, druwen; D. true.] mente H. K. M:t
thet vara ett beqvemligit medell freden af
fienden att trufva, om man krijgsens börda
kunde flyttia in uthi sielfva Littowen. Gust.
Adolf Skr. 293. tuinga och truffua them
ther til (till krig). Ulfsparre C 8 b. —
Refl. dalerna . .. vela truffua siig til frihet
mera en andra godamen j rikit. Gust. 1 reg.
4:207. Jfr Truga.
Trug, n. Hot. [Fsv. thrugh.] thet moste
doch komma ther til at gudz kerlek
kommer in j oss, annars wil icke hielpa någhot
trugh eller bann. O. Petri 1 Post. 88 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
