Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Trä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trä
— 882 —
Träl are
Trä, n. 1. Kors. then (Jesus) dråpo the
och hengde på trädh (trät, träet). Ap. gern.
10:39. togho the honom nedher aff trädh,
och ladhe honom j graffuena. 13:29. — 2.
Träkärl, ath samme tiäre bliffwer
wälför-wared vdi gode trä, och ath tränn mötte
och szå vpfylles medh szå mykin tiäre som
mest kann gå vdi them. Fin. handl. 9: 317
(1558)’.
Träakelse, se T e r i a k.
Träck, m. Stoft, smuts, dy. Han ...
vphäffuer then fattigha vthu trecken. 1 Sam.
2:8. hon såsom en träck på gatomen
förtrampat warder. Mieha 7:10. Swijnet som
twaghet är, sölar sigh åter j trecken. 2 Pet.
2: 22. sportadhe han på jordena, och giorde
en treck (smet, deg) aff spotten. Joh. ev. 9: 6.
Träcka, intr. Draga, tåga. [Mnt. [-trecken]-] {+trec-
ken]+} the frij och säkre måghe fahra eller
träckia medh theras krijgzfolck vidare uthi
landet. Tegel Gust. 1 hist. 2:43.
Träckot, adj. Smutsig, dyig. itt träckiot
och blött sänckedyy. Hammerus 106.
Träckvärn, n. = Sträckvärn? (Se
detta ord), en graff... med gode stackeether
besatt Så att ther mötte och giöres noghen
treckuern nedre j graffuen. Fin. handl. 2:
245 (1547).
Träd, n. Steg. [Mnt. trede, T. t ritt.]
Trädh, Stegh, Gradus, Tritt. Schroderus
Lex. 24. Alle trädh och skredh som the
stijgha. Schroderus Hoflef. 83. the sigh
uthi ordning stelt hadhe vidh pass
fämhun-dradhe träd ifrå the Romare. Liv. 414.
Träda, intr. och tr. [Fsv. trädha, Mnt.
treden, T. treten.] 1. Stiga, och trädde på
theras halsar medh fötternar. Jos. 10:24. j
trädhen ther vthi (i källorna) medh fötternar.
Hes. 34:18. Tå sadhe Jonathan til sin
wapn-draghare, Trädh effter migh. 1 Sam. 14:12. —
2. Trampa, the ... trädha Herranar sielffua
vnder fötterna. St. af Esther 4: 3. Alt är
täckt hvad här ögat seer och fötterne träda.
Stjernhjelm Here. 271.
Trädesstock, m. Ett slags plog, årder.
(Se Rietz.) gå wedh plogen och eenn trädes
stock. Thyselius Handl. 2:410 (1559). han
spänner oxarne för plogen (trädestocken).
Comenius Tung. 389.
Trädplåster, n. Ympvax. till träplåster
wax 8 marcpund. HSH 37:58 (1548).
Träffa, intr. Stöta, stöta pä. [T. treffen.]
skeppet dreffadhe. Svart Kr. 92.
Träffaktig, adj. Förträfflig, dråplig, the
Lybeske ... forskaffe sig met sodane theres
inkiöp och vtkiöp en stor och treffactigh
fordel. Fin. handl. 2: 298 (1550).
Träff lig, adj. 1. Stor, betydlig; svår.
Rikssens och tessz vnderssotters treffelige
och merckelige förderff. Fin. handl. 2:287
(1550). en träffelig summa penningar. Girs
Joh. 3 kr. 50. träffligh skadhe och
omkost-nadh. A. Oxenstjerna (HSH 37:280). Hvad
träfligt undervärck, som Gudh nu tächtes
giöra. Achrelius Vitt. 437. besvärad med
en treffelig skabb. Lindestolpe Pest. 30.
hos the Romare ... en treffelig skörachtighet
fordom gått i svang. Frans. 7. — 2.
Förträfflig. et träfligit Arcklii. Girs Joh. 3 kr.
60. träflighe och berömlige doctorer. R.
Foss 460. han var en treffelig skald.
Pering-skiöld Heimskr. 1:712. En träffelig
konstnär. Tessin Bref 1:55. Bischoff, vida
berömd som magans träfflige balsam. A.
Nicander Vitt. 217. Jfr Drefflig.
Träfflighet, f. Förträfflighet. [T. [-treff-lichkeit.]-] {+treff-
lichkeit.]+} hans vitra träffligheet. Eurelius
Vitt. 38. Lagfarenhet är en bland våra
träff-ligheter. Dalin Vitt. 3:22.
Träg, adj. Trög, ovillig. [Isl. tregr, T.
träge.] til arbets trägh och odugeligh.
Schroderus Liv. 472.
Träga, tr. Bedröfva. [Fsv. trägha, IsL
trega.] lät aff göra thet Gudhi träghar. O.
Petri Jesu pina I 3 b.
Träga, tr. Träget påyrka, moste tu ey
så trægha vår skillnadh påå thenne tidh. H.
O. visbok 84.
Träge, m. Sorg. [Fsv. träghi, Isl. t reg i.\
Hans lijknelse på oss bära Moste wij iw å
begge wäga, Så medh frögdom, som medh
träga. O. Petri Jesu pina L 4 a. Medh
stoor trägha och hjertans wee. Ders. M 3 a.
alt är thet fåfengia och hjertans träghe. L.
Petri Sal. pred. 2:17. Jagh seer the
öffuer-trädhare och haffuer trägha ther aff, at the
icke hålla tijn ord. Dav. ps. 119:158. Lär
tin son, och spar icke then mödhon, at tu
icke skalt få trägha ther aff, at han skickar
sigh skamligha. Sir. bok 30:13.
Trägen adj. 1. Enträgen, påhängsen.
Importunus, träghin. Var. rer. voc. S2a.
Luc. 11:8. Jfr Trängen. — 2. Envis,,
ihållande. Ther gick tå striden uppå,
hvilken ock så skarp och trägen vart, at hoon
fördrögdes in på tridie dygn. L. Petri Kr. 34.
Trägnas, dep. Trängta, sträfva, trägnas
effter rijkedoom. L. Petri Sal. ord. 28:22.
Sir. bok 31:1.
Trägsinnighet, f. Trögsinthet, ovillighet.
gemene mans ... träghsinnigheet til hielp och
bijstånd uthaff sitt äghit. Schroderus Liv_
499.
Trägt, adv. Trögt, med möda. Medh
thetta taal kom han them, dock ganska trägt,.
uthur skantzen. Schroderus Liv. 214.
Trägt, adv. Träget, ifrigt. Kon. Hans
så lenge vart uppehollen och icke kom till
riket, som han dock så trägdt åstundade. L.
Petri Kr. 136. lät tu ... icke stoppa tigh
hierta eller munn til, vthan halt fram . .. och
bedh thes träghare. 1 Post. U 2 a. the nu
trägt stå effter min dödh. R. Foss 176.
Trähackelse, Träjakelse, se Teriak.
Trälare, m. Träl. ty skal man icke sälia.
them effter trälare sett. 3 Mos. 25:42.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
