Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tvängare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tvängare
— 891 —
Tyckja
ger af lika höjd med sjelfva skansen. Ders.
328. — 2. Förvaringsrum, kista? för:ne
penninge summe ... insatte äre vdi rätzens
tuengh. Hist. handl. 13. 1:130 (1564).
Tvängare, m. Se T v ä n g 1. hade
fien-denn öpett skått af 2 Tuengere i
stadzmu-renn och hele streckmurenn theremillann
på alle them som eldenn werie (afvärja,
släcka) wille. HSH 36:176 (1579).
Tvär, m. Körtel. (Jfr Rietz 767 b.) hårda
knölor i halsen, tvärer, ad enes.
Comenius Tung. index, twäärdynter, Tonsilla.
Ders.f (Jfr Dyn ter.)
Tvär, f. Bärgsryggarna flätade sig i kors
och i tvär (kors och tvärs) om hvarandra.
Roman 217. (Jfr T. kreuz und quer, in
die kreuz und quer, ins kreuz und in die
quere.)
Tvära, f. Tvär. [T. quere.] Råkar jag
at säja något i tvärån (på tok, oskickligt,
olämpligt) eller utan eftertanka. Tessin
Bref U 257.
Tvära, tr. Snedda. Tvära åkern.
Colerus 1:89. (Se Rietz.)
Tvärfylling, m. Storätare. tvärfylling
och storfrätare. Modée Dår. 88.
Tvärs, adv. the boodde twers emoot
(gent emot) theras brödher j Jerusalem. 1
Krön. 9 (8:32). kastadhe hon pilten vnder
en buska, och gick bort och satte sigh twärs
offuer (midt emot). 1 Mos. 21:16. Ephrons
åker ther then dubbelkulan inne war twärs
offuer Mamre. 23:17.
Tvärsko, m. Tvärskor, som äre lagom
åth båda fötterna. Comenius Tung. 514.
Tvärspännig, adj. Motspänstig.
Twer-spennigh, rebellis, obstreperus.
Helsingius.
Tvärstämmande, p. adj. Som gör tvära
uppehåll. Hon är ojämn och tvärstämmande
i sina steg. Tessin Bref 2:148.
Tvärt, adv. han ... deladhe thet mitt j
tw jfrå hwart annat, och ladhe hwar delen
twert emoot (midt emot) then andra. 1 Mos.
15:10. Judas lägradhe sigh twert emoot
honom. 1 Macc. 7:40. Och satte teslikes
liusastakan ther in (i tabernaklet) twert
offuer jfrå (midt emot) bordet. 2 Mos. 40: 24.
the Gadareners egnd, hwilken är twert
offuer Galileen. Luc. 8:26.
Tvär täppa, f. Stängsel tvärs Öfver en
ström, alle tvertäppor (t) strömmar och åår,
som emot lagen opbygde äre, skall effter
laglig syn uprifves och rättes igen.
Stjernman Riksd. 1:398 (1594).
Tvärvulen, p. adj. Kärf, otillgänglig.
The Svenske, och serdeles Uplänningarne,
äre mästedels ... tröga uthi sina seder, torra
och tvärvulne uthi sitt omgänge
(conversa-tione distorti). Sylvius Er. 01. 183. then
halsstarrige och tvärvulne qvinnan. Curt. 99.
Ty, n. Tyg, ting. Boscaps (bohags) thy.
Gust. 1 reg. 4:34.
Ty sig, refl. Sluta sig, hålla sig (till
någon). [Fsv. thydha, Isl. pydast.]
Gammal och ung, rik, fattig, skiön, lekt, lärder
och olärd, Stark och svag, lång, låg, all ting
som finnes i verlden, Tyr sig ihoop.
Stjernhjelm Bröl. 21.
Tycka, impers. Tyckas, synas. [Fsv.
Pykkia, Isl. fiykkja.] then spådomen skal
honom tyckia falsk wara. Hes. 21: 23. hwadh
tigh tycker gott och rett wara at göra medh
oss, thet gör. Jos. 9:25. them tycker illa
wara. Jer. 9: 5. hwar och en giorde såsom
honom tyckte gott wara. Dom. 17:6. Lät
tigh icke tyckia (inbilla dig icke) at tu är
wijs. Ord. 3:7. wij icke skole förhäfFua
oss och låta oss mykit tyckia (tycka oss
något vara). Falck 60 b. Phariseerna ...
aff högferd och säkerheet läte sigh mykit
tyckia. P. Erici 2:160 b. — Pass. Och
är thet itt gammalt sätt när munkar och
nunnor, at the ey haffua anammat aff
theres reglor mera än som them haffuer
sielff-uom tychtz (behagat). O. Petri Klöst. E 8 b.
Tycke, n. Behag, thorn (hans vänner)
wij thet (hans benådande) til tycke giort
haffue. Gust. 1 reg. 6:275. Herr Steen
hade större tycke (var mera omtyckt) och
var bättre betrodder hoos then menige man
i landet, ähn then andra. L. Petri Kr. 141.
Ingen til migh haar tycke. Forsius Spec.
A 8 b.
Tycke, m. pl. Knep. [T. täcke.] thet
som... aff the Danske skeedt är, genom
allehande swinde tycke, argelist och
osan-ferdigheet. Nordin Krigshist. 2:39 (1567).
achta tigh doch för theras otrogna tycke och
anslag. R. Foss 57.
Tyckesam, adj. Tyckesam: liuflig,
gladlynt, eller then som hafver gott tycke med
sig. Svedberg Schibb. 195. vthi henne
(visheten) är en ande som förståndigh är,...
godwiliogh. tyckesam. Vish. 7: 22.
Tyckesk, Tyckisk, adj. Illparig. [T.
tückisch.] ondt mynte och thes illistiga,
tyckeska och bedrägliga växlerij. R. Foss
218. falske lärare i kyrkionne .. . fälla väl
hååret (såsom rääffuen), men the behålla
theras listigha och tyckiska mood. P. J.
Gothus Rel. art. 273. The haffua medh
afflats säliande och medh många andra
tusende tyckeska konster och funder affhendt
them Christnom theras godz och ägodelar.
Ders. 361.
Tyckja, f. Mening, tycke, behag. [Fsv.
thykkia, Isl. ßykkja.] höra ther om theres
godha raadth och tyckio. Gust 1 reg. 3:102.
slijkt är ingen rett troo, vthan thet är en
blott tancke och tyckia. L. Petri 2 Post.
276 a. fölia sins hiertas tyckio. Jer. 9:14.
hwar och en leffuer effter sins ondas
hiertas tyckio. 16:12. Tron kommer thet åstadh
at menniskian får ena godha tyckio och
ynnest til gudh. O. Petri Sal. F 3 b: Then
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
