Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tyga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyga
— 893 —
Tystlåtig
förachteligh hoop, om hwilken werlden then
tanckan haffuer, at han icke skal tygha itt
bast. L. Petri 3 Post. 89 a. Heiduckar ...
ryckte från Stegeborg om en natt, De hade
aktat Wadstena elända; Allt de tyga icke
{förmå ej komma, hinna icke) så långt, Sitt
läger månde de vid Linköping slå. Sv. forns.
2:374. nu kan man samman sittia (och röka
tobak) Til des man tyger ey på stugudöran
hitta (för rök). Rosenfeldt Vitt. 240. —
2. Ty till, förslå, gå upp emot. thenna
plåghan (sjukdom m. m.), ändoch hon är
swår, likwel tyghar hon intet ther emoot,
at wij aff dieffuulen ... warda äggiade och
beweekte til synd. L. Petri 3 Post. 126 b.
— Jfr Rietz ty.
Tyga, tr. Betyga, visa. [Fsv. tygha,
Mnt. tugen, T. zeugen.] Thett som j haffuen
seedt och hördt... Thet Scrifften ock lärer
clart, Tyghar och witnar vppenbart. O. Petri
Jesu pina G 4 b. Stundom jagh (döden) hela
min macht all’ menniskor tygar och
kund-giör. Arrhenius 157.
Tygel, m. Suenskemen haffua sådant
sinne ath the ære så lette på tyghelen och
lathe siig snarliga förföra. Gust. 1 reg. 4:214.
the ecke skola vara så lätte på tygelen, att
löpa medt skalkom och forrädarom. effter
thenne dag. 5: 53. thet vnga folkit... är
ock swagt och lätt på tygelen. L. Petri 1
Post. M 2 b. Jag kunde gråta af förtret at
se henne så lätter på tygelen, och ändå
emot en förbannader utbölinge. C.
Gyllenborg Sprätth. 15. hwar han icke hade
hållit i tyelen medh them. Svart Kr. 99.
så haffua the ... giffuit tigh tylen, men
lijk-uel icke slept tigh lösan medh allonne.
Balck Krist. ridd. Lia.
Tyker, adj. Brunstig. Tyker stohäst.
Lind Ord. — Bildl. jorden har sin vissa
tid när hon vil afla eller taga emot säd,
som Södermanlänningen kallar tyker jord.
Carleson 762. Rietz 722 a.
Tyla, intr. Skämta, nojsa, prata tok.
Ingen gudachtigheet är hos tigh, ty antingen
kommer tu drögsamt til kyrkian, eller tu
sitter ther och hugger sqvaller, eller tylar,
... eller täncker på ijdel flättia.
Schroderus Albert. 4: 96. skämma bort sina hustrur,
tyla med sina hustrur. Lustsp. Amman 74.
Vendell Ordb. öv. östsv. dial.
Tylare, m. vij lemnom then tylaren sitt
artiga påfund (missis his nugis). Verelius
Run. 19. Vendell Ordb. öv. östsv. dial.
Tyleri, n. Tokeri. En vettvilling för
fram tylerij, tokas (morologus ineptias
ani-les proferens ineptit). Comenius Tung.
838. ett narracktigt tylerij och flätia (operosa
ineptia). Verelius Run. 18. han kommer
fram med en hoop tylerij. U. Hjärne
Orth. 149.
Tymling, m. Tumme. [Fsv. pumlinger.]
Schroderus Lex. 12.
Tymling, m. Tumlare (fisk),
tymblin-gar och hvalar. U. Hjärne Anl. 98.
Tyna, intr. de lius, bloss eller facklor,
som man med sig hafver (i grottan), intet
vela brinna, uthan tyna uth och slockna.
U. Hjärne Anl. 252.
Tyngsel, f. Tyngd, tunga. [Isl. pyngsl.J
så ville han läggia mehra tyngsel på
allmogen och drifva dem til trägnare arbete.
Rudbeck Atl. 2:250.
Tynna, tr. Göra tunn. [Isl. pynna.]
Lind Ord.
Tyra, (Tyre?). Tyra, Larus minor,
Mewe Schroderus Lex. 59.
Tyrann, m. På then tijdhen woro <>ck
Tyranner på iordenne. 1 Mos. 6:4. (öfv.
1878: jättar.)
Tyrannisklig, Tyransklig,adj.
tittomill-da och tyrannisklige hierta. Svart Kr. 61.
then tyransklige Danska Konungen. Ders.
22. Johannis Baptistæ tyranslige aflijfvande.
Wexionius Sinn. F2a.
Tyranniskliga, Tyranskliga, adv. the
Gudz befalning tyranniskligha bruka. Försp.
till Vish. hinom som Tyranniskligha
hand-Iadhe. Vish. 16:4. huru tyransklige
Ko-ning Cristiern togh sine saker före. Svart
Kr. 68. Fiendar, som intet skona, utan
ty-ranskligen pina och plåga Herrans prester.
Svedberg Casa 503.
Tyre, n. Trollskap. (Jfr Rietz.) Tyre,
Maleficium, Schwartzkunst. Schroderus
Lex. 22. J fr F i n n e t y r e.
Tyrel, Törel, m. Kärnstaf. [Fsv.
pyrit, Isl. pyrill.] Lind Ord. Rietz.
Tyreved, m. Töre, torrved. [Isl. [-tyr-viÖr.]-] {+tyr-
viÖr.]+} the båro tilhopa all then tyreweedh,
beck och tiära som the kunde åstadh komma.
Uti. på Dan. 108. Jfr Rietz.
Tyriak(else), se Ter i ak.
Tysna, intr. Tystna. [Fsv. thysna.] man
moste . .. tysna och skemmas. L. Petri
Exorc. C 6 b.
Tysta, f. Tystnad. [Fsv. thysta.] Tå
nu wardt een stoor tysta, taladhe han til
them. Ap. gern. 21:40. wardt een tysta j
himmelen widh een halff stund. Upp. 8: l.
iagh tit misbrukande icke slät mäd tysta
fram om gåår (förbigår). Ernhoffer 102 a.
så snart konungen sig nu nedersatt hade,
blef först en tysta. Peringskiöld Heimskr.
1:484. alt var still’ i bedröffliga tysto. U.
Hjärne Vitt. 166.
Tystaktig, adj. Tystlåten, han var stilla
och tystachtigh aff naturen. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 230.
Tystaktighet, f. Tystlåtenhet.
Tystach-tigheten (är förvandlad) uthi lögn och
sqvaller. Schroderus Cogn. tillegnan A 3 a.
Tysthållen, p. adj. Som håller tyst, ej
yppar ett förtroende. Tessin Bref 1:268.
Tystlåtig, adj. Tystlåten, när the äro
odruckne, äro the tystlåtughe. L. Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
