Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tä ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tä
— 895 —
Tälja
Thet är god tåt (godt gry) i honom. Lind
Ord. — 2. Planta, sättplanta. Örtsängen
medh sättningar och tåtar (eller stånd) besatt
är. Comenius Tung. 382.
Tä, n. [Fsv. ta (tæ), n. Schlyter Ordb.]
Tää, en trång gata emellan två gärdzgårdar.
Wallenius Gram. G l b. itt trångt tää
emellan wijngårdar, ther på bådha sidhor
gårdar (gärdsgårdar) woro. 4 Mos. 22:24.
Rietz 770 b.
Täck, n. Däck. Lind Ord. Try-täckare,
tredäckare. Ders.
Täcka, tr. Duka. [T. decken.] Han kan,
när honom täks, så disk och taffel täcka, At
några enda bröd åt några tusend räcka. S.
E. Brenner Jesu pin. 11.
Täcke, n. Lock. [T. decke.] Ett credentz
... ofvan på täcket en Sagittarius — Ett
för-gyldt credentz slätt giordt, täcket och foten
med drifvet verk. Lönbom Uppl. 2:16 (1563).
en stor confect skål med täcke. Sv. arch.
1:201 (1617).
Täckebädda, f. Öfverbädd, öfverdyna
brukad i st. för sängtäcke. [T. deckbett.]
Helvetis eeld skal vara theras underbolster,
helvetes eeld theras täckebedda. L.
Lau-rentii Nyårspred. 12 b.
Täckel, m(?). Täckelse. [T. deckel, m.]
hon sitt sinne instenger igenom falskhetenes
täckel. Schroderus Albert. 4:115. finnes
och quinfolck til hofva, hvilke effter the äre
gamble och vaanskapelighe, så äre the
för-thenskuld alle lasters och synders skiuul
och täckü. Hoflef. 189.
Täckelig, adj. Tu är then degheligheste
ibland menniskiors barn, teckelighe äro tina
leppar. Ps. 45:3. itt ord j sinom tijdh är
ganska täckelighet. Ord. 15:23. på hennes
tungo är täckeligh lära. 31:26. Så lät nu
doch wårt offer j dagh gella och teckelighit
wara in för tigh. Asar. bön 40. han här i
rijket ville taga sigh En drotningh, then
honom var teckeligh. Hund Er. 14 kr. v. 459.
huru liuft, huru täckligit är thär Kärleek
och dygd och fred hålla huar annan i famn.
Stjernhjelm Parn. tr. 3: l.
Täckeliga, adv. Med behag. [Fsv.
päk-kelika, Isl. ßekkiliga.] Herren sågh
tecke-ligha til Habel och hans offer. 1 Mos. 4: 4.
tagh thet (jag skänker) teckeligha aff migh.
33:10. Then som itt trofast hierta haffuer
och täckeligha talar, hans wen är Konungen.
Ord. 22:11.
Täckelse, f. tapeten tilsamman föghas,
och warda een täckilse. 2 Mos. 26:11. the
mente at theras synder skulle fördolda, och
vnder een blind täckelse förgätna wara. Vish.
17:3.
Täckepell, n. borttagha swepeklädhet
och teckepellet, ther medh alle Hedningar
beteckte äro. P. Erici 1:248 b. Jfr Pell.
Täckja, f. 1. Tak (i rum). [Fsv. päkkia,
Isl. Pekja.] then täckien i Jomfru Maket
mötte vpslagen bliffwe. RR"/» 1543. the
wordo medh mörkersens hechtelse och then
Iongsamma nattennes kädior bundne, och
inslutte vnder teckio. L. Petri Sal. vish.
17:2. (Bib. 1541: taak.) Täcka, tak-täcka
(T. decke.) Lind Ord. — 2. Kajuta, Täckia,
Casteria. Schroderus Lex. 34.
Täcknad, f. Gunst, ynnest, välbehag.
Denna förmaningen hafver Hans K. Maj:t
med täcknad och til godo uptagit och låtif
sig väl behaga. Raimundius 9.
Täcksam, adj. Täck, ljuflig. Lustig är
hinden och råån täcsam. Sal. ord. 1536 5:19.
itt reent hierta och täcsama leppar. 22:11.
Täfla, intr. Spela tärningspel. [Isl. tefla.]
Här täffla två herrer om en möö. Then
förste gulterningh på taffuel bordet ran, Kong
Walmar tapte och Rudhegull van. Sv. forns.
1:165. här icke täflas om äple eller pärer,
... vthan om wår ewiga welferd, hwilka wij
aldrigh med någor werldzlig skatt lösa kunne,
hwar hon en gång retteliga warder
förwerc-kat och förspilt. L. Petri 1 Post. U 5 b.
Täflas, dep. Täfla, thesse två ... täflas,
rykkias, kempa, Ja pröfva styrckio, hvem then
andra kunde dempa. Spegel G. verk 37.
Täfva, f. C a n i c u 1 a, täffua, hynda.
Var. rer. voc. P 7 b. The qvinnor som
täf-vor luppo ock fort. R. Foss 498. Een lijten
en täfva, Fög’ störr’ än en näfva.
Lind-schöld Vitt. 222. rietz 775 b.
Tägt, f. 1. Tagande, uppbärande, tolagos
täckt. Stjernman Riksd. bih. 313 (1640). —
2. Besittningstid, arrendetid, huar bonden
åfdhöör, skall enckian ecke för then skull
strax gifua nye gårdeleyo, eller trengias i frå
gården, vthan vnder samma gårdalego syna
teet sitia vdt. Gust. 1 reg. 5:121. när
bonden döör, bliffuer hustrun icke tillatidt att
sittie then täckt fwll och all vtt, som
bonden tilförende stadt hade. RR *h 1543. —-
3. Intaga, vret. Lind Ord. Rietz.
Täken, n. Täcke. Stragulum, täken.
Var. rer. voc. I 5 b. Jagh haffuer skönligha
tilpyntat mijn säng, medh brokot täken. Ord.
7: 16. sängen är förtrång . . . och täkenet
stackot. Es. 28:20.
Täkling, se Tekling.
Tälja, tr. 1. Räkna. Sedhan tålde herren
och vth andra siwtiyo. NT 1526 Luc. 10:1.
siw åår skola siw resor tald warda. 3 Mos.
25: 8. Aaron tålde Israels barn. 4 Mos. 26:
64. Joab fick Konungenom summon aff
folc-ket som taldt war. 2 Sam. 24:9. så mykit
at thet ingen tälia eller rekna kunde. 2 Krön.
5:6. tu haffuer allaredho taldt mijn treen.
Job 14:16. Jagh måtte telia all mijn been.
Ps. 22:18. Vidh then tijden tå man taalde
effter Christi byrd 1291. L. Petri Kr. 82.
— 2. Förtälja, tala, säga. Hoo wil tälia
Ahab Israels Konungh j thet sinnet
(öfvertala honom), at han dragher vp och faller j
Ramoth j Gilead? 2 Krön. 18:19. Haffuer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
