Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tärna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tärna
— 897 —
Torf
emoot then täring, som ther aff tagas skal.
L. Petri 2 Post. 182 a.
Tärna, f. Tjenstepiga. [Isl. ferna.]
Herranom [går det) såsom tienarenom, frwnne
såsom ternonne. Es. 24:2. I min tärnas
hamn vill iagh migh kläda, ... Så tänckia
the, iagh en pyga (piga) ähr. Tisbe 50. tärna,
pedissequa. Comenius Tung. index.
Tärningsaln, f. Svenske cubic- eller
terningzalnar. HSH 35: 398 (1673).
Tät, adj. Gedigen. [T. dicht.] tu skalt
göra twå Cherubini aff tett gull. 2 Mos. 25:
18. Gör tigh twå trummeter aff tett silffuer.
4 Mos. 10:2.
Tätta, f. Tätting, mes. then litzle tättan
(parus, T. meise). Comenius Tung. 156.
Tätja. Lind Ord.
Töfla, tr. Tofva, tofva ihop, trassla.
Lind Ord. Jfr Rietz 747 b, Vendell Ordb.
öv. östsv. dial. tövla m.
Töfsa, tr. Lugga. Töfsa till, tilltufsa.
Lind Ord.
Tofva intr. han töffuadhe (väntade) än
nu andra siw daghar. 1 Mos. 8:12.
För-drögh icke from warda, och töffua (dröj) icke
medh tins leffuernes bätring alt in til dödhen.
Syr. 18:22. the haffua nu j tree daghar
töffuat när migh. Matth. 15:32. hwadh
töff-uar tu? Statt vp, och lät tigh döpa. Ap.
gern. 22:16. wij icke längre kunne töffwe
effter (vänta på) wår betalning. RR maj
1544.
Tög, f. Dragstång, tistelstång till en
drög, en släpa o. d. Colerus 1:356. Jfr
Fataburen 1914, s. 221.
Töga, intr. 1. Draga, hemta? [Isl. teygja?
Mnt. togen?] Cocytus, Acaron och andra
fula siögar The äre Maros lust, som flitigt
theruhr tögar. Spegel G. verk 118. — 2.
Tofva, dröja? Har jag än målat af en
lustig gläder kåna, Som tögar vid ett bord att
tungan läspar påna? Som lucktar af tobak,
af vijn och roccambol, Att hennes belar’ ock
des söle-kyss eij tål? (T’ai-je fait voir de
joie une belle animée, Qui souvent d’un
repas sortant toute enfumée Fait, mëme à
ses amans, trop faibles d’estomac, Redouter
ses baisers pleins d’ail et de tabac?) Düben
Boil. sat. 80.
Töja, intr. Töa. [Isl.peyja.] han läter
sitt wädher blåsa, så töyar thet (haglet) vp.
Ps. 147:18. hvad som töyar vp . .. heela
dagen, Fryys på een stund i hoop. Spegel
G. verk 162.
Töja, tr. Draga, locka, öfvertala. [Isl.
teygja ] förmana, locka, tubba och töya
folcket ther til, at the ... tiena Gudhi. L.
Petri Om nattv. B1 b. Christus ther medh
(med orden: till min åminnelse) töyer och
lockar tigh til Sacramentet. Ders. D 8 a.
menige man jw någhorledes måtte warda
vpweckt och tögd til Gudz fruchtan. Bot
A 6 b. Götstaff kunde doch icke bleffue
perswaderat eller tögd i then mening han
skulle ställa någen fast lijtt till Konung
Cristierns eller the Danskes loffuen. Svart
Kr. 11. The ther wppe sände iu altidh
nå-ger partij hijt nedh at töia them til Dale
iunckaren. Ders. 107.
Töjd, f. G i f v a t ö j d, gifva efter, gifva
tappt. Dett sinne,... Som vedh all anstööt
geer eij tögd, Men är i moot och medh
för-nögd. Renner 284. Gifva tögden, locker
oder schlapp werden, als ein ausgespannter
Strick. Lind Ord. Jfr Rietz 740 töj.
Tok, Töker, adj. [Jfr Fsv. töker, Isl.
tækr.] 1. Frisk, färsk. At skönia eggein om
the äro töka eller ey. Colerus 2:168. —
2. Vacker, snygg, hans jungfru syster
töker. Brovallius 87. Tu äst tök (iron.
en vacker, snygg pojke). Lind Ord. Rietz
722 a.
Tökn, Tökna, f. Töcken. Jagh affplanar
tina misgerningar såsom itt moln, och tina
synder såsom een tökn. L. Petri Jes. proph.
44:22. ther war mörker, moln, och tökna.
5 Mos. 4:11. tökna bliffue öffuer honom
medh tiockt moln. Job 3:5. wij wandre j
tökno. Es. 59: 9. Hwset wardt fult medh
töckno. Hes. 10:4. een tökna eller röök
synes något wara, och likwel är intet fast.
L. Petri 2 Post. 276 a.’ Gudarne gifve, at
jag ... måtte råka på en vägvisare, som måtte
leda mit sinne ur all den tökna, hvar ur det
icke kan hjelpa sig sjelft. i4s. Ban. 2:65.
Tölp, Tölpel, m. [T. tölpel.] En
plum-per bonde tylp. Achrelius Mor. B 8 b.
Ey tu grofwe tylpel, tu äst oförståndigere än
stock och steen. Carl 9 Bevis E 2 a. Så
älskar du mig också, din tölpel? Modée
Där. £2. oduglighe och grofve tölplar.
Schroderus Hoflef. 90.
Tölperi, n. Tölpaktighet. Lärjungarnes
stora oskickeligheet och tölperij (att sins
emellan tvista om företrädet). L. Petri
Chr. pina L 6 a. vij låta ... Armeen
bort-slumras, och uti lättia och tölperij bortgå.
Sylvius Curt. 144.
Tölpisk, adj. Tölpaktig. [T. tölpisch.]
en tylpisk kludd. Stjernhjelm Parn. tr.
1:7. tylpisk och fåkunnigh. Petrejus Ber.
A 3 a. tölpiske uptågh. Schroderus
Hoflef. 153. then som intet förnimmer, han är
tylpisk. Comenius Tung. 356.
Toma, tr. Tygla. [T. zäumen.] en otaam
häst, then ther intet vil låta toma sigh. A.
Laurent» Hust. 258.
Töraktigt, adv. Dåraktigt? [T. thöricht?]
Dalekaraner swarade doch endeles törachtigt
(fel för förachtigt d. v. s. omtänksamt, klokt?)
och sade, att the tackade Konungen, att han
hade tagit them till nåder för the tw vproren.
Men sedan wiste the sigh intedt illa haffua
giordt. Svart Kr. 117.
Törel, se Ty rel.
Torf, adj. Torr. ett trää, thet planterat
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
