Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Undergång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undergång
— 904 —
Undersatt
siig haffue vpboreth aff eder til gældz
bet-talingh, som wij vele vndergå oc bekennes
oss vara plictoge ath betale. Gust. 1 reg.
4: 116. När förbe:de Per Nilson fick sij
samma afräkningh wille the ther inthett
wn-dergå. Rääf Ydre 3:412 (1594). — 3. Ingå,
afsluta. [Mnt. undergan.] the samme
dack-tingen ingelunde vndergå ville. Gust. 1 reg.
6:218. Tå lydde honom alle Förstanar och
alt folcket som thet Förbund vndergånget
hadhe. Jer. 34:10.
Undergång, m. Nedgång. [T. [-unter-gang]-] {+unter-
gang]+} Soolen gåår åter up effter hennes
undergång. P. J. Gothus Tål. F8a. för
(före) solenes upgång eller effter thes
undergång. Stjernman Com. 2:262 (1640).
Undergäll, f. Vedergällning, afgäld. wille
the Lybske gierna haffua vpskuff medh the
gäll (skuld) han them plichtig war, på mong
åår tilgörandes, vtan alt interesse och
vnder-gäll. Svart Kr. 79.
Undergälla, tr. Vedergälla. hwem skulle
tå honom vpretta och vndergella hans
krigx-kostnad igen. Svart Kr. 79.
Underhandel, m. Underhandling,
mäklande oc underhandel. Schroderus Pae.
299. Såledhes fremjadhe åther menigheten,
effter mycken underhandel, sin vilia. Liv. 142.
Underhållning, f. Underhåll. Stundom
fattas här vnderhåldning, stundom helsa. L.
Petri 1 Post. P 5 a. man thet (godset)
brukar til kropzens vnderhåldning, så lenge han
är... mechtigh til at förtära. 3 Post. 4 a.
Underhälle, n. Underhåll, uppehälle.
spis til sitt lifs underhelle. Svedberg Sabb.
ro. 2:1130.
Underhörig, adj. Underlydande, thetta
rijket och underhörige landskap.
Empora-grius 7.
Underkjortel, m. [Isl. undirkyrtill.]
Lif-klädning med eller utan ärmar, som bars
under öfverkjorteln. Murberg V AH 5:156.
Underkommen, p. adj. Afsigkommen,
försvagad. Keijsarens arméer (äro) af hunger
mycket underkombne. HSH 38: 225 (1636).
Underkufva, tr. 1. Undertrycka,
vnder-kuffuandis alth splijt. Gust. 1 reg. 4:153.
om j forfarandis varde noghon ny stempling
... atj sådant med eder scriffuelse fortaga
och vnderkwffua. 4:307. I mine Läriungar
moste warda tryckte och vnderkuffuade aff
werldenne. L. Petri 3 Post. 145 b. Vtharma
icke then fattiga ... och vnderkuffua icke
then vsla. Sal. ord. 22:22. — 2.
Underlägga. the Meders Konung hadhe mong
land och folck vnderkuffuat sigh. Judith 1:1.
Alexander . . . sloogh the Persers Konung
Darium, och sedhan andra Konungar j all
land vnderkuffuade sigh. 1 Macc. 1:2. han
hade underkufvat sigh nästan heela Asien.
Schroderus Hoflef. 24i.
Underlig, adj. 1. Underbar,
undransvärd. [Isl. undarligr, T. wunderlich.] Her-
rans ängel sadhe til honom, Hwj fråghar tu
effter mitt nampn thet doch vnderlighit är?
Dom. 13:18. Herren är stoor och fast
loff-ligh, och vnderligh offuer alla gudhar. 1
Krön. 17(16:25). Bewijsa tina vnderligha
godheet. Ps. 17:7. Hör oss effter then
vnderligha rettferdigheten, Gudh. 65:6.
Kommer och seer vppå Gudz werck, then så
vnderligh är j sina gerningar. 66:5. och
badh then vnderligha Gudh, som all ting seer.
2 Macc. 15:21. han (Jesus) skal komma
til at förklaras medh sijn helghon, och
vnderligh warda med allom them som troo. 2
Thess. 1:10. (Öfv. 1882: beundras i alla
dem som tro.) — 2. Konstig, vriden, tokig.
Jag tror, at hon är underlig, jungfru.
Mo-dée Där. 19.
Underligga, intr. och tr. [T. [-unterlie-gen.]-] {+unterlie-
gen.]+} och skalt altijdh sweffua offuan vppå,
och icke vnderliggia. 5 Mos. 28:13. j
kem-pandet moot syndena . . . vnderliggia. P.
Erici 6:4 a. Waren lydoge jdhre formen
(förmän) och vnderliggen them (våren dem
undergifne). O. Petri Svar till. P. Gallé
D 3 b.
Underlist, f. Svek, bedrägeri. [Mnt.
underlist, T. hinterlist.] bortröfvade de alt
med underlist. Raimundius 11.
Underlydare, m. Anhängare. K:
kristiern) . .. oc hans wnderlydare. Gust. I
reg. 1:166.
Underlyfta, tr. Underlätta, underhjelpa.
du tin goda väns torfftighet vil underlyffta.
Hermelin D8b.
Underlöpa, intr. Insmyga sig. [T. [-un-terlaufen.]-] {+un-
terlaufen.]+} Om svek som vijdh försäkrande
(af skepp eller gods) torde underlöpa. Sjölag
1667 Förs. B. 6.
Undersam, adj. 1. Förundrad, och
wordho alle förskräcte och wndersamme.
NT 1526 Ap. gern. 2: 7. — 2. Underlig,
förunderlig. at en rik och mäcktig vil varda
fattig och ödmiuk för andras skul, thet är
sälsynt och undersamt. Spegel Pass. and.
78. at then dehlen, hvarest siälen har sitt
regemente,... nemligen hufvudet, skal äfven
vara besvärad med matkar och vurmar, thet
är nog undersamt. Lindestolpe Matk. 2S.
— 3. Nyfiken. Spectakel eller Skodospel,.
them til wilia giordt, som vndersamme äro
och förweten öghon haffua. L. Petri Krön.
pred. A 2 b. Näktergalen är en mycket
undersam fogel. Linné Sk. resa 389.
Undersamhet, f. Förundran. Ochwordo
fulle medh vndersamheet och förskreckelse
offuer thet honom wedherfarit war. Ap.
gern. 3:10.
Undersats, m. Eftersats. [T. [-unter-satz.]-] {+unter-
satz.]+} Jag vill allenast se på undersatzen
(minorem), hvilken är tagen utaf
experien-cen. Rydelius Förn. öfn. 198. Jfr Ö f v e
r-s at s.
Undersatt, p. adj. Undersätsig. stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
